Böjda knän sträcker tyg på framsidan för byxor, eller hur?
Böjda knän veckar tyg på baksidan för byxor, eller hur?
Om man däremot lägger en svepning runt redan böjda knän så blir kontaktytan på framsidan längre än på baksidan, och om strålning rakt uppåt och rakt nedåt sedan träffar tyget så borde alltså resultatet bli en längre bild på framsidan (en längre remsa tyg exponerad) och kortare på undersidan (en kortare remsa tyg exponerad) för samma ben.
Du kan själv prova med att böja benen lite och mäta med ett måttband från ljumsken till fotleden på ovansidan över knäet och samma på undersidan under knäet så får du se hur många centimeter som skiljer sig.
Om man tänker sig att tyget draperas runt en kropp vars ben redan är fixerade i en böjd position, då lägger sig tyget som en ett hölje över den yttre formen. Det betyder alltså att tyget på framsidan (ovansidan) måste följa den långa bågen ut över knäskålarna, medan tyget på baksidan (undersidan) genar över knävecket och alltså följer en mycket kortare bana.
edit: jag bytte ut det tidigare inlägget mot detta som har källor.
Figure 3.2 shows that, just because of the inflexion of the lower limbs, the length of the leg
measured on the frontal side is longer than that measured on the dorsal side.
The first remarkable result obtained was to note that the two imprints are anatomically
superimposable.
Det verkar som att denna studie förutser just det du skriver om och det passar deras beräkningar.
__________________
Senast redigerad av bakelsernassmak 2026-09-12 kl. 21:02.
Va?
Får man inte skriva retoriskt eller försöka bemöta motargument i ett resonemang?
Jo, jag vet att du tidigare hävdat att jag skulle ha använt AI "därför att ingen skriver med tankstreck". Jag visade redan då att jag faktiskt skriver så, men du lär dig tydligen inte.
Texten har såna där lutade citationstecken vilket jag inte ens vet hur man skriver på ett vanligt tangentbord och som jag bara sett AI använda någonsin är jag någorlunda säker på.
Detta tecken menar jag: ”
Vanligt citationstecken: "
Om det är fejk så borde det gå att återskapa fejken, har någon gjort det?
Det närmaste någon kommit att återskapa bilden på kemisk och mikroskopisk nivå är när italienska forskare sköt lasrar på en liten tygbit i 5 år tills de hittade en kombination av styrka och varaktighet som matchade bildens kemiska egenskaper. De kunde inte återskapa en bild lika stor som hela svepningen för det beräknades att det skulle kräva mer energi än hela jorden kan producera och att teknologin för det inte existerar.
Texten har såna där lutade citationstecken vilket jag inte ens vet hur man skriver på ett vanligt tangentbord och som jag bara sett AI använda någonsin är jag någorlunda säker på.
Detta tecken menar jag: ”
Vanligt citationstecken: "
Lutade citationstecken avslöjar AI ganska bra.
Idiot.
Jag skriver ” därför att det är så som det står att man ska skriva: Svenska skrivregler 12.15: ”Man bör undvika att använda helt lodräta korta streck ("citat"), liksom tumtecken, som inte är samma tecken som citattecken.”
Och om du skriver texten i Word och sedan klistrar in den så ska det vara korrekta citattecken efterom Word ändrar automatiskt (om det är korrekt inställt).
Själv använder jag ett program för programmerbart tangentbord och har programmerat att det ska skriva ” i stället för " om jag skriver "" två gånger i rad. Enklare än att använda ASCII-koden med Alt. Fast ibland kan jag slarva med det om jag skriver snabbt och inte bryr mig ifall det blir korrekt.
__________________
Senast redigerad av Smeso 2026-09-12 kl. 22:57.
Anledning: Tillägg
Idiot.
Jag skriver ” därför att det är så som det står att man ska skriva: Svenska skrivregler 12.15: ”Man bör undvika att använda helt lodräta korta streck ("citat"), liksom tumtecken, som inte är samma tecken som citattecken.”
Och om du skriver texten i Word och sedan klistrar in den så ska det vara korrekta citattecken efterom Word ändrar automatiskt (om det är korrekt inställt).
Själv använder jag ett program för programmerbart tangentbord och har programmerat att det ska skriva ” i stället för " om jag skriver "" två gånger i rad. Enklare än att använda ASCII-koden med Alt. Fast ibland kan jag slarva med det om jag skriver snabbt och inte bryr mig ifall det blir korrekt.
Så inte bara är du en expert inom XRF-undersökningar, exsudatskoagulering, serumfläckar, UV-ljus, porfyrinkemi, textilnedbrytning, immunologiska blodtester, kemisk florescering och blodtestskontaminering, du är även en svenskaprofessor som har programmerat ditt tangentbord till att skriva som en AI för det är korrekt, samt att du strukturerar dina texter som AI för att du är en duktig författare.
Så inte bara är du en expert inom XRF-undersökningar, exsudatskoagulering, serumfläckar, UV-ljus, porfyrinkemi, textilnedbrytning, immunologiska blodtester, kemisk florescering och blodtestskontaminering, du är även en svenskaprofessor som har programmerat ditt tangentbord till att skriva som en AI för det är korrekt, samt att du strukturerar dina texter som AI för att du är en duktig författare.
Jag har ju redan långt tidigare skrivit till dig vad jag gör, så du borde inte agera förvånad.
Jag har ju redan långt tidigare skrivit till dig vad jag gör, så du borde inte agera förvånad.
Okej men även om allt detta stämmer så tror jag inte du kan säga att det saknas anledning att tro det.
I vilket fall så saknar du källor och argumenterar mot en konsensus, inte en trovärdig position även om du bemästrat alla dessa ämnen.
Alltså även om du är svenskaprofessor och har programmerat ditt tangentbord till att skriva lutande citationstecken så är det antagligen 1 av 57 000 som gjort detsamma.
__________________
Senast redigerad av bakelsernassmak 2026-09-13 kl. 09:01.
Okej men även om allt detta stämmer så tror jag inte du kan säga att det saknas anledning att tro det.
I vilket fall så saknar du källor och argumenterar mot en konsensus, inte en trovärdig position även om du bemästrat alla dessa ämnen.
Jo, du saknar helt anledning att hitta på att någon som skriver citattecken såhär ” och använder tankstreck eller organiserar argument logiskt skulle behöva ha använt AI.
Att du saknar kapacitet att förstå argumenten är inte ett bevis på att de vare sig skulle vara "påhittade" eller skapade med hjälp av "ledande AI prompter".
Det förvånade mig verkligen att någon över huvud taget ens kunde tro det.
Ha det så bra i dina fortsatta diskussioner, men lär dig att faktiskt ta dig tid att analysera de argument som ges och svara på argumenten, i stället för att bara robotiskt skicka länkar som du inte ens själv förstår.
Jo, du saknar helt anledning att hitta på att någon som skriver citattecken såhär ” och använder tankstreck eller organiserar argument logiskt skulle behöva ha använt AI.
Att du saknar kapacitet att förstå argumenten är inte ett bevis på att de vare sig skulle vara "påhittade" eller skapade med hjälp av "ledande AI prompter".
Det förvånade mig verkligen att någon över huvud taget ens kunde tro det.
Ha det så bra i dina fortsatta diskussioner, men lär dig att faktiskt ta dig tid att analysera de argument som ges och svara på argumenten, i stället för att bara robotiskt skicka länkar som du inte ens själv förstår.
Min samlade bedömning: cirka 80 % sannolikhet att texten är helt eller delvis AI-skapad.
Ungefärlig fördelning:
Helt AI-genererad: 30 %
AI-utkast med mänsklig redigering: 40 %
Människoskriven med AI-bearbetning: 10 %
Helt människoskriven: 20 %
Det som främst pekar mot AI är:
mycket regelbunden disposition med rubriker, a–d-listor och återkommande sammanfattningar,
övertydlig omformulering av samma huvudinvändning flera gånger,
symmetriska kontraster som ”Det är fortfarande … Det är inte …”,
nästan fullständig kartläggning av tänkbara motargument,
formuleringar som låter som instruktioner från en debattprompt: ”uppställd modell + subjektiv bedömning” och ”systematiskt testade alternativ + reproducerade experiment”.
Det som talar för mänsklig inblandning är den personligt stridbara tonen, vissa kantiga meningar, inkonsekvent typografi och skrivfel som ”blodsspåren”. Ämneskunskapen och de konkreta invändningarna kan också mycket väl ha tillhandahållits av en människa.
Mest sannolika scenario: en människa har angett argumenten, sammanhanget och önskad polemisk ton, varefter en språkmodell har skrivit eller kraftigt strukturerat texten. Texten ensam kan dock inte ge ett säkert författarskapsbevis.
Hmm, intressant.
Okej, låt oss för resonemangets skull säga att jag accepterar din läsning av citatet rakt av. Du hävdar alltså:
a) 20‑minutersfönstret gäller endast den tid som en hypotetisk konstnär har på sig mellan koagulationsstart och applicering på linneduken, inte något krav på när en verklig kropp måste ha svepts in.
b) Lavoie rapporterar svepningsliknande direktöverföringar till linne inom ungefär två timmar.
c) Det är skillnad mellan manuell applicering (målning/påstrykning) och direktkontaktöverföring.
Jaha? Inget av detta ändrar min poäng: det du citerar är en modell plus en bedömning av ett mycket specifikt förfalskningsscenario – det är inte ett allmänt experimentellt bevis på att ”bara en verklig kropp” är möjlig.
Vad citatet faktiskt gör – och inte gör
Citatet skissar upp ett mycket snävt scenario för hur en konstnärlig förfalskning skulle behöva göras (”samla exsudat i rätt fas”, inom ca 20 min efter koagulation, osv.) och bedömer sedan detta scenario som praktiskt ”orimligt” och därför ”i princip omöjligt”.
Det visar däremot inte att:
a) alla andra konstlade/tekniska metoder är empiriskt uteslutna,
b) bara ett verkligt lik + svepning kan producera motsvarande UV‑/serumfenomen,
c) tidsramarna (20 min, 2 timmar) är hårt fastlagda naturkonstanter, eller varför direktkontaktmagiskt skulle tillåta mer tid än att helt enkelt applicera blod direkt på duken,
d) man faktiskt har testat andra tänkbara parametrar (tillsatser i blod som förlänger koaguleringstiden, blandningar av blod med bindemedel och pigment, etc.).
Det är alltså fortfarande: uppställd modell + subjektiv bedömning = ”praktiskt omöjligt”.
Det är inte: systematiskt testade alternativ + reproducerade experiment = ”empiriskt omöjligt”.
Bevisbördan kvarstår
Du invänder mot min läsning av tidsuppgifterna, men min kritik gällde inte i första hand exakt när efter döden kroppen skulle behöva svepas, utan den gällde:
a) att du använder en snäv, sindonologisk tolkning av vissa försök som om de visade att alla andra realistiska scenarier har testats och är omöjliga,
b) att du gör ett ologiskt hopp från ”det är svårt/orimligt för en konstnär att göra just på det här sättet” till ”det kan bara ha varit en verklig korsfäst kropp”, utan att inse att detta inte är en dikotomi, utan att andra alternativ finns, som till exempel att "blodet" är ditmålat och baseras på blod blandat med pigment, vilket ju skulle förklara att både blod och pigment hittats.
c) att du behandlar ett enda konstruerat halmdockesalternativ som om det vore det enda alternativet.
Oavsett hur du tolkar 20‑minutersuppgiften är strukturen i argumentet densamma:
Vi har en tänkt modell för hur en konstnär skulle kunna göra => vi tycker just den modellen är orimlig => alltså är alla scenarier utan verklig kropp omöjliga.
Det är ett argument från okunskap och subjektiv orimlighet, inte ett logiskt eller empiriskt bevis.
Dessutom: Adlers modell för vad en förfalskare ”skulle behöva göra” är i sig märkligt uppställd. Han antar att förfalskaren medvetet skulle samla in exsudat i exakt rätt fas och medvetet måla serumkanter med ”forensisk precision”. Men den mest naturliga ”förfalskarhypotesen” är ju snarare att man använder verkligt blod (med serumkomponenter) på tyg – och att ringar, halo‑effekter och UV‑fenomen uppstår genom fysik/biokemi och åldrande över tid, just som vid direktkontakt, men detta scenario tas inte upp, utan ersätts av ett mer extremt, konstlat scenario som sedan förklaras orimligt. Det är metodologiskt svagt och egentligen bara en halmdocka.
Problemet med verkligt lik: koagulation och utsmetning
Samtidigt kvarstår problemen även för ditt scenario med en verklig kropp:
Blod från en korsfäst kropp borde ha hunnit levra sig innan svepningen lades över kroppen. Då är det långt ifrån självklart att det ska kunna bildas ”perfekta” serumringar på tyget vid en senare kontakt.
Och huvudfrågan: om blodet verkligen anses ha överförts via direktkontakt med svepningen, varför är blodspåren då så rena och skarpa på bilden och inte istället tydligt utsmetade?
Och varje hantering/förflyttning av kroppen efter insvepningen borde dessutom också ha smetat ut blodspåren ytterligare. Inga tecken på sådana utsmetningar syns på svepningen. Måste vara ytterligare ett mirakel.
Detta är reella, faktiska och fysiska invändningar mot det scenario som du förespråkar. Var har sindonologerna svarat på varför kontaktöverföring inte orsakat någon som helst utsmetning av blodsspåren och blodsfläckarna?
Ad hoc‑påståenden om att man påskyndade begravningen, hoppade över tvätt osv. löser inte heller detta – dessutom hamnar du då i konflikt med evangeliernas egen beskrivning av hur Jesu kropp behandlades. Om du måste offra den bibliska berättelsen för att rädda Turin‑svepningen som Jesu faktiska svepning, skapar du ett annat problem.
Du säger att jag blandar ihop manuell applicering och direktkontaktöverföring. Ja – poängen är just att om man påstår att koagulation och ”clot retraction” sätter ett hårt tidsfönster för blod som appliceras på linne, då är det ologiskt att låtsas att samma blod på hud i kontakt med linne plötsligt skulle lyda helt andra regler än de man just hävdat skulle gälla för direktapplicering på linnetyget.
Tvärtom: om man manuellt applicerar blod/serum direkt på linnet sker överföringen omedelbart; vid en kontaktöverföring via hud till linne har du först tid på kroppen, sedan långsam uppsugning. Om något borde ett direkt påsmetande ge mer kontroll över att linne får kontakt med serumkomponenter innan allt stelnar helt. Tidsgränsen vid direktapplicering borde då vara längre än vid kontaktöverföring, inte kortare.
Du har helt enkelt inte tänkt logiskt på problemet, vilket jag påpekade.
Du menar alltså att inlägget ovanför skrivits helt av dig, utan AI överhuvudtaget? Och du ljuger inte?
Alltså även om du är svenskaprofessor och har programmerat ditt tangentbord till att skriva lutande citationstecken så är det antagligen 1 av 57 000 som gjort detsamma.
De flesta som är noggranna med att skriva korrekta citattecken använder Word eller liknande program som skapats för att skriva på svenska så att de slipper den typen av problem eftersom de programmen automatiskt ändrar från " till ”.
Men många av de platser som jag skriver på är specifika databaser eller specifika system som inte har skapats för svenska, därav behovet av att programmera separat för att slippa skriva Alt + 0148 varje gång som jag behöver ett ”, även om just kombinationen ”0148" går rätt snabbt att skriva eftersom det är i en relativt rak följd på det numeriska tangentbordet.
Samma gäller för de flesta tekniska och vetenskapliga skribenter som skriver på andra språk än engelska, till exempel tyskar och tjecker som behöver skriva ett inledande citattecken som ser ut som ett dubbelt komma („). Poängen är att om man inte skriver korrekt grammatiskt så sänks trovärdigheten för det man skriver. Ingen litar på en avhandling som är full av skrivfel.
Att skriva korrekt är en yrkesskada och jag har lite svårt att skriva informellt – det blir tankstreck lite här och var.
De flesta som är noggranna med att skriva korrekta citattecken använder Word eller liknande program som skapats för att skriva på svenska så att de slipper den typen av problem eftersom de programmen automatiskt ändrar från " till ”.
Men många av de platser som jag skriver på är specifika databaser eller specifika system som inte har skapats för svenska, därav behovet av att programmera separat för att slippa skriva Alt + 0148 varje gång som jag behöver ett ”, även om just kombinationen ”0148" går rätt snabbt att skriva eftersom det är i en relativt rak följd på det numeriska tangentbordet.
Samma gäller för de flesta tekniska och vetenskapliga skribenter som skriver på andra språk än engelska, till exempel tyskar och tjecker som behöver skriva ett inledande citattecken som ser ut som ett dubbelt komma („). Poängen är att om man inte skriver korrekt grammatiskt så sänks trovärdigheten för det man skriver. Ingen litar på en avhandling som är full av skrivfel.
Att skriva korrekt är en yrkesskada och jag har lite svårt att skriva informellt – det blir tankstreck lite här och var.
Om du kunde skriva så hela tiden och verkligen har bemästrat alla dessa ämnen, varför använde du AI förut i så fall? Varför behövdes det förut men inte nu?
