Citat:
Samma skadebenägna trupp ska försöka sig på en knockout?
För övrigt vill jag lägga ut texten kring AIK, Riveiro och Takkula just nu eftersom det är så mycket snack om att vi ”nöjer oss för lätt”
Vi går alltså in i säsongen efter ett av dom värsta åren någonsin - inte resultatmässigt det värsta men några fruktansvärda år där ALLA har sett att klubben har imploderat, det finns ingen glädje kvar någonstans, kassakistan är dränerad och det är den absolut värsta baksmällan du kan tänka dig att vakna upp till.
Ekonomiskt står vi på ruinens brant, en drift som spårar ur och ett urholkat eget kapital - det enda av glädje är publiktillströmningen som räddar ekonomin, inte ens derbysegrar kan vi stoltsera med 2025, något som varit ett signum för AIK att oavsett hur bottenlöst usla vi är så vinner vi ändå mot söderfamily.
Hela Sverige skrattar åt våran annalkande konkurs, hur ska vi kunna vinna matcher när vi gör oss av med våra bästa spelare.
Den samlade kåren på allsvenskans stora tips tippar oss som nia.
José Riveiro skiter i allt det, kliver in tillsammans med Takkula och vänder på allt, ekonomiskt är vi nu helt plötsligt en av dom stabilaste klubbarna, ligger i topp på transfer-kpi:Erna när det kommer till truppvärde.
Fram till sommaren gör han det genom att spela sin egen fotboll, med några enormt vassa insatser och några bottennapp - men framförallt bygger han spelet så att en spelare som Zadok Yohanna kan blomma ut och därefter bli allsvenskans största försäljning någonsin.
Enda målet för säsongen var att inte vara inblandade i någon form utav bottenstrid och att stabilisera ekonomin, efter 20 omgångar är det glasklart att båda målen lyckats med bravur - utöver det har man kunnat bygga inför nästa säsong också.
Totalt skadekaos men ändå gör man otroliga resultat efter sommaruppehållet, efter att ha vänt på diamanten och spelat något mer pragmatiskt, kan vara värt att komma ihåg att exempelvis derbyvinnaren Sixten Gustafson satt på bänken i div 1, Wilmer Olofsson var utlånad till norska Superettan och att Carlstrand spelade i Superettan under första halvan av säsongen.
Utöver dom spelarna så har Taha Ayari till slut exploderat, Abdihakin Ali ser ut som att han förtjänar en startplats i ett topplag i allsvenskan och den bespottade Axel Kouame har börjat se ut som att han hör hemma på högre nivåer.
Att trots allt skit som händer runt klubben ha en sån harmoni på Karlberg tyder på att firma Riveiro/Takkula besitter en otrolig fingertoppskänsla i sitt ledarskap.
Att ha på sig antagonistglasögonen och leta fel är en sak - men kom ihåg vart året började, vi var uträknade, utskrattade, utblottade och alla trodde att vi skulle bli knockade.
På ett halvår har vi rest oss, och nästa år går vi på knockout igen - ordningen är återställd, jag förstår varför ni antagonister är så stressade.
Enskilda resultat är såklart otroligt deppiga, men zoomar man ut lite och agerar den vuxna i rummet så ser det otroligt ljust ut.
Vi går alltså in i säsongen efter ett av dom värsta åren någonsin - inte resultatmässigt det värsta men några fruktansvärda år där ALLA har sett att klubben har imploderat, det finns ingen glädje kvar någonstans, kassakistan är dränerad och det är den absolut värsta baksmällan du kan tänka dig att vakna upp till.
Ekonomiskt står vi på ruinens brant, en drift som spårar ur och ett urholkat eget kapital - det enda av glädje är publiktillströmningen som räddar ekonomin, inte ens derbysegrar kan vi stoltsera med 2025, något som varit ett signum för AIK att oavsett hur bottenlöst usla vi är så vinner vi ändå mot söderfamily.
Hela Sverige skrattar åt våran annalkande konkurs, hur ska vi kunna vinna matcher när vi gör oss av med våra bästa spelare.
Den samlade kåren på allsvenskans stora tips tippar oss som nia.
José Riveiro skiter i allt det, kliver in tillsammans med Takkula och vänder på allt, ekonomiskt är vi nu helt plötsligt en av dom stabilaste klubbarna, ligger i topp på transfer-kpi:Erna när det kommer till truppvärde.
Fram till sommaren gör han det genom att spela sin egen fotboll, med några enormt vassa insatser och några bottennapp - men framförallt bygger han spelet så att en spelare som Zadok Yohanna kan blomma ut och därefter bli allsvenskans största försäljning någonsin.
Enda målet för säsongen var att inte vara inblandade i någon form utav bottenstrid och att stabilisera ekonomin, efter 20 omgångar är det glasklart att båda målen lyckats med bravur - utöver det har man kunnat bygga inför nästa säsong också.
Totalt skadekaos men ändå gör man otroliga resultat efter sommaruppehållet, efter att ha vänt på diamanten och spelat något mer pragmatiskt, kan vara värt att komma ihåg att exempelvis derbyvinnaren Sixten Gustafson satt på bänken i div 1, Wilmer Olofsson var utlånad till norska Superettan och att Carlstrand spelade i Superettan under första halvan av säsongen.
Utöver dom spelarna så har Taha Ayari till slut exploderat, Abdihakin Ali ser ut som att han förtjänar en startplats i ett topplag i allsvenskan och den bespottade Axel Kouame har börjat se ut som att han hör hemma på högre nivåer.
Att trots allt skit som händer runt klubben ha en sån harmoni på Karlberg tyder på att firma Riveiro/Takkula besitter en otrolig fingertoppskänsla i sitt ledarskap.
Att ha på sig antagonistglasögonen och leta fel är en sak - men kom ihåg vart året började, vi var uträknade, utskrattade, utblottade och alla trodde att vi skulle bli knockade.
På ett halvår har vi rest oss, och nästa år går vi på knockout igen - ordningen är återställd, jag förstår varför ni antagonister är så stressade.
Enskilda resultat är såklart otroligt deppiga, men zoomar man ut lite och agerar den vuxna i rummet så ser det otroligt ljust ut.
Lycka till.
Eller liksom... antagligen lär de ligga utknockade i sjukstugan även nästa år.
