8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Nej. Droppet minskades för att senare kunna sättas ut helt. En åtgärd som enligt Ekstav inte tidigare varit aktuell eftersom mamman rapporterat så många problem.

Ja, och vad var det för problem egentligen och vad berodde de på? Jo, exakt: vården gjorde fel med droppet!

Alltså, du är ju helt otrolig, Totius! Du är ju totalt faktaresistent och klarar inte för fem öre av att ta in ny information som krossar din lilla förutfattade bild!

Sjukvården räknade fel och gav Elsa ett dropp som bara täckte 40 % av näringsbehovet, samtidigt som det felaktigt stod i journalerna att hon fick full täckning. Det var sjukvårdens egna räknefel som gjorde flickan utmattad och näringsdepriverad vilket mamman helt korrekt slog larm om!

Att du fortfarande sitter och försöker skylla barnets tillstånd på mamman, när det var vårdens egna sjukhusfel som orsakade symtomen, bevisar bara att du vägrar släppa dina skygglappar. Det går inte att diskutera med någon som aktivt väljer att vara blind inför svart-på-vitt-fakta!

Så mamman har eftersökt att droppet och mediciner mot smärta skulle fasas ut eftersom E kunde få i sig all näring genom mat och inte hade så mycket smärta att medicin mot detta tom gavs direkt i cvk ibland ?

Mamman hade alltså inte en önskan om remiss till Sahlgrenska för att få utredning om E var lämplig kandidat för att operera bort tjocktarmen .
Vad innehåller anmälan till patientnämnden , för en sådan har väl gjorts mot Örebro och Akademiska för den felaktiga vård som skett

Jag har redan gått igenom det. Och även för flera månader sedan.

Nej, eftersom Elsa haft normal tillväxt har föräldrarna gett henne mycket mer mat än vad 100 % dropp motiverar. Det är den diskrepansen som du fortfarande otroligt nog inte förstår men som bevisar att kommunikationen mellan föräldrar/LSS och vården inte fungerat. Den som blivit lidande är Elsa.

Men Totius, det är ju DU som har snurrat in dig i en fullständigt makalös tankevurpa!

Du påstår att "föräldrarna har gett henne mycket mer mat än vad 100 % dropp motiverar" men förstår du inte vad det faktiskt innebär i verkligheten?

Mamman gav barnet mat via munnen! Att Elsa hade normal tillväxt berodde ju på att mamman desperat kämpade med att få i henne mat själv för att kompensera för att sjukvårdens dropp bara täckte 40 % av energibehovet!

Sjukvården påstod i journalen att droppet gav 100 %, men i verkligheten gav de bara 40 %. Mamman såg att barnet var utmattat och näringsdepriverat och försökte rädda situationen via munnen.

Vart ligger "diskrepansen"? Den ligger hos sjukvården som räknade fel på droppet, inte hos föräldrarna!

Att du vänder på hela orsakskedjan och försöker göra det till föräldrarnas fel att barnet överlevde och växte, tack vare att mamman matade henne när droppet var felräknat, är ju helt sinnessjukt!

Det var inte "bristande kommunikation från föräldrarna", det var ett grovt medicinskt räknefel från vården som soc sedan förvanskade till anklagelser om omsorgssvikt. Hur i hela friden lyckas du skylla vårdens felkalkyl på mamman?

Ja, men mamman trodde att det var 100 % dropp och gav därmed alldeles för mycket mat utan att informera sjulvården om det. Det är diskrepansen som du obegripligt nog fortfarande inte fattar trots alla förklaringar du fått.

Man kan inte lägga det ansvaret som vården har på LSS assistenter som det påstås i tråden. Utöver det så gjorde de sitt jobb som LSS när de kraftigt flagga för att Elsa mådde fruktansvärt illa och anmälde vårdgivarna när de gav undermålig vård.

Ansvaret gäller LSS-utövare enligt lagkraven. Punkt.

Men Totius, vad är det för hejdlöst påhitt du sitter och diktar ihop nu?!

Du påstår att mamman "trodde det var 100 % dropp och gav alldeles för mycket mat utan att informera"? Har du helt tappat greppet om de medicinska fakta som framkommit?

Låt oss montera ner ditt senaste fantasiargument punkt för punkt:

Mamman gav inte mat i smyg: Behandlande överläkare Lars Ekstav har under ed bekräftat att matintaget var helt känt och dokumenterat! Mamman slog upprepade gånger larm till sjukvården om att flickan var utmattad och hungrig.

Det var VÅRDEN som förde in felaktiga siffror: Sjukvården förde in i journalen att droppet täckte 100 %, när deras egen beräkning i själva verket bara gav 40 % täckning. Det var sjukvårdens eget räknefel som skapade den medicinska obalansen – inte mamman!

Lars Ekstavs vittnesmål: Överläkaren bekräftade att Elsa åt exakt lika mycket mat via munnen hemma hos mamman som hon senare gjorde i jourhemmet.

Om mamman hade "tryckt i henne alldeles för mycket mat i smyg", varför åt då barnet exakt samma mängd mat i jourhemmet under kontrollerade former?

Du hittar ju på helt egna teorier som direkt motsägs av överläkarens vittnesmål och kommunens egna utredningar. Sluta hitta på fiktiva scenarier för att rädda ansiktet på ett havererat beslutsunderlag!

Det är ingen som gör det utom Totius. Vet inte ens om systemriddarordern hänger på där. Möjligen doktorn?

Fast det är inte vårdens medicinska ansvar jag lägger på assistenterna. Det jag lyfter är hur hela konstruktionen runt Elsa fungerade och följdes upp.

När föräldrar samtidigt är vårdnadshavare, centrala personliga assistenter och viktiga uppgiftslämnare om barnets symtom, funktion och näringsintag krävs en fungerande oberoende uppföljning. Det blir särskilt betydelsefullt när det redan finns en långvarig konflikt mellan familjen och vården och deras bilder av barnets behov börjar divergera.

Här finns flera omständigheter som måste kunna analyseras tillsammans: Ekstav uppger att Elsa åt ungefär lika mycket hemma som senare i jourhemmet, samtidigt som familjen beskrivit betydande ätsvårigheter. Vården ville minska vissa insatser medan familjen efterfrågade mer vård. Skolan beskriver dessutom ökad frånvaro efter en flytt som innebar längre avstånd till skola, sjukhus och pappa.

Ingen av dessa omständigheter bevisar något isolerat. Det jag lyfter är att vård, assistans, skolnärvaro, informationsöverföring och familjesituation måste analyseras som delar av samma system runt barnet. Att föräldraassistenterna anmälde vården är en del av historien, men det ersätter inte behovet av att även granska hur assistansen fungerade och följdes upp när samarbetet runt Elsa blev alltmer konfliktfyllt.

Det är den helhetsanalysen jag saknar.