Citat:
Som topic lyder så har jag tröttnat på att jobba, har egentligen aldrig velat jobba heller. Har alltid mått skit av att jobba och inte sett någon mening med att sitta av 8 timmar bara för att tjäna några tusen extra över socialbidraget. Jag har länge velat lämna det så kallade "The Matrix" och leva på ett annorlunda sett. Vill känna mig levande varje dag inte bara jobba måndag-fredag för att senare gå ut och festa och vakna bakis nästa dag vilket många verkar vara tillfreds med. Jag har noterat att samhället vill forma en bild av att man är värdelös om man inte jobbar och att människor ska känna dåligt samvete för att man inte bidrar till storebror. Så jag tror egentligen många jobbar för att man inte ska bli dömd eller klassad som värdelös. Egentligen är detta bara en påhittad idé och tanke som många accepterat pga människans kollektiva nedtryckta självkänsla.
Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?
Vad tycker ni på Flashback? Njuter ni och ser fram emot att gå till jobbet? Eller är det bortkastad energi och livskraft som går till spillo?
Jag gillar mitt jobb för svag jobbar med min passion så det blir liksom inte ett jobb på de viset. Klart vissa dagar kan vara riktigt jobbiga men livet är jobbigt ibland oavsett om man lever i ”The Matrix” eller utanför.
Alla kommer vi ha dåliga och bra dagar.
Det blir lätt att man tänker att det är bortkastad tid och energi om man inte gillar det man gör. Men samtidigt så kan man välja att jobba för den framtiden man vill ha och inte ha allt för höga mål på framtiden.
Att pensionera sig när man är 40-50 är en dröm få kan uppfylla men att kanske gå när man är 60 och leva väldigt lugnt och stilla i ett varmare land den sista tiden är mitt mål.
Samtidigt så lägger jag inte alla ägg i den korgen utan jag ser till att leva nu med och njuta av god mat, gott umgänge och göra det jag känner för. Då måste jag jobba för att kunna göra detta.
Vill jag bara släppa och vara en last för samhället och leva på existensminimum så kan jag göra de men mentalt så blir jag inte stimulerad av detta och det är en annan punkt med - mental stimulans.
Gör det du mår bra av och gör saker som får din mentala hälsa att bli bättre. Är det att vara en socialbidragstagare och ligga på sofflocket hela dagen - då så. Men klaga inte heller när bidraget en dag försvinner för att du aktivt har valt att inte jobba fast du kan.
För den dagen kommer mest troligt.
