Citat:
Det jag vänder mig mot Biskopen, är att medelmåttiga skolbetyg, val av gymnasielinje etc skulle vara av betydelse för någons långt senare utvecklade mördaregenskaper. Att TN högst sannolikt känt sig underlägsen sitt offer på olika plan är oemotsagt och behöver inte vidare underbyggas anser jag. Påståendet hade möjligen börjat vackla om betygsavskriften visat naturvetenskaplig linje med 5,0 och efterföljande studier på Sorbonne.
Jag håller med om huvudinvändningen, men vill nog gå ett steg längre. Barnaåren och ungdomsåren äro för de flesta människor starkt formativa, och just från denna period har vi här mycket få, om ens några, personliga vittnesmål. Då blir skolgången en av de få delar av den tidiga historien som faktiskt går att betrakta svart på vitt.
Och här tycker jag att man skall fästa viss vikt vid de användare som själva gick i gymnasiet under samma period och kan sätta betygen i sin dåtida kontext. De beskriver inte bara siffrorna som svaga med dagens måttstock, utan menar att den aktuella linjen i sig var en utbildningsväg för elever som hade svårt med de teoretiska studierna, och att TN:s tvåor och treor även inom denna grupp var ett mycket svagt resultat. Om den bedömningen håller streck är det faktiskt en relevant uppgift.
Lägg därtill den förskjutna skolgången och de uppgifter som förekommit om familjeförhållandena. Ingen av dessa pusselbitar förklarar vem han blev, men sammantagna äro de knappast så irrelevanta som du vill göra gällande (citat: ”meningslöst”).
Det vore naturligtvis förmätet att därav skriva en psykologisk facitbok. Men att undersöka vad som kan ha format en människa är något helt annat än att påstå att man därigenom förstått henne. Det senare vore övermod; det förra tycker jag är högst rimligt.
Och här tycker jag att man skall fästa viss vikt vid de användare som själva gick i gymnasiet under samma period och kan sätta betygen i sin dåtida kontext. De beskriver inte bara siffrorna som svaga med dagens måttstock, utan menar att den aktuella linjen i sig var en utbildningsväg för elever som hade svårt med de teoretiska studierna, och att TN:s tvåor och treor även inom denna grupp var ett mycket svagt resultat. Om den bedömningen håller streck är det faktiskt en relevant uppgift.
Lägg därtill den förskjutna skolgången och de uppgifter som förekommit om familjeförhållandena. Ingen av dessa pusselbitar förklarar vem han blev, men sammantagna äro de knappast så irrelevanta som du vill göra gällande (citat: ”meningslöst”).
Det vore naturligtvis förmätet att därav skriva en psykologisk facitbok. Men att undersöka vad som kan ha format en människa är något helt annat än att påstå att man därigenom förstått henne. Det senare vore övermod; det förra tycker jag är högst rimligt.