Citat:
Tack, då börjar betygsbilden få en något tydligare kontur. Om tvåan verkligen var näst sämsta möjliga utfall och trean det ordinära mittfältet, synes TN:s resultat sammantaget ha legat under skoltidens medel, med ett snitt under 3,0 och vissa begränsningar beträffande fortsatta studier. Därtill tyder tidslinjen på att han började gymnasiet ett år senare än brukligt.
Det är förstås ingen dom över vare sig begåvning eller framtida livsöde. Men i ljuset av Å:s uppenbara studiemässiga framgångar och den höga position hon sedermera synes ha nått blir kontrasten ändå intressant. Min egen, högst försiktiga tanke är att TN möjligen kan ha burit på en något högre föreställning om sin egen intellektuella förmåga än vad de tidiga skolresultaten riktigt gav täckning för (och där han i någon mån lyckats slå sig fram till ett välavlönat dagsarbete, vilket kunna hava skapat en ytterligare spricka mellan herrskapets egen världsbild och den som finns att begrunda i botten).
Och just därför blir även ett eventuellt avsked från Å psykologiskt intressant att begrunda. Om hon avslutade den romans som ändå tycks ha funnits, och dessutom var en person som på flera områden faktiskt överträffade honom, kan man tänka sig att ett sådant avvisande träffade något betydligt djupare än blott en misslyckad romans. Ty ibland är det icke nederlaget som svider värst, utan mötet med en människa som håller upp spegeln och låter ens egen självbild spricka inför ens ögon.
Biskopen har förvisso icke för vana att bygga luftslott av varje gammal skolrad. Men efter det gedigna arbete som nu lett fram till att dessa betyg faktiskt letats fram och lagts på bordet vore det också märkligt att icke dra någon försiktig slutsats av materialet. Det är trots allt mer substans än mycket av det lösa tyckande som annars cirkulerar.
Jag skulle alltså icke kalla betygen en förklaring till något. Men kanske en liten spricka i fasaden som förtjänar att betraktas tillsammans med de andra sprickorna.
Det är förstås ingen dom över vare sig begåvning eller framtida livsöde. Men i ljuset av Å:s uppenbara studiemässiga framgångar och den höga position hon sedermera synes ha nått blir kontrasten ändå intressant. Min egen, högst försiktiga tanke är att TN möjligen kan ha burit på en något högre föreställning om sin egen intellektuella förmåga än vad de tidiga skolresultaten riktigt gav täckning för (och där han i någon mån lyckats slå sig fram till ett välavlönat dagsarbete, vilket kunna hava skapat en ytterligare spricka mellan herrskapets egen världsbild och den som finns att begrunda i botten).
Och just därför blir även ett eventuellt avsked från Å psykologiskt intressant att begrunda. Om hon avslutade den romans som ändå tycks ha funnits, och dessutom var en person som på flera områden faktiskt överträffade honom, kan man tänka sig att ett sådant avvisande träffade något betydligt djupare än blott en misslyckad romans. Ty ibland är det icke nederlaget som svider värst, utan mötet med en människa som håller upp spegeln och låter ens egen självbild spricka inför ens ögon.
Biskopen har förvisso icke för vana att bygga luftslott av varje gammal skolrad. Men efter det gedigna arbete som nu lett fram till att dessa betyg faktiskt letats fram och lagts på bordet vore det också märkligt att icke dra någon försiktig slutsats av materialet. Det är trots allt mer substans än mycket av det lösa tyckande som annars cirkulerar.
Jag skulle alltså icke kalla betygen en förklaring till något. Men kanske en liten spricka i fasaden som förtjänar att betraktas tillsammans med de andra sprickorna.
Ligger nog en hel del i detta, han kände sig underlägsen. Hade sannolikt varit bättre om han letat partner i ett skikt snäppet under hans. Vad det nu kan vara för nåt, jag begriper inte ens vad han spelar i för liga riktigt.
