Citat:
Exakt så
Jag ska försöka förklara NJA 2023 s. 29 (”Mordet vid busshållplatsen”). Detta var ju ett fall där den tilltalades DNA fanns på 3 av dom 8 patronhylsor som hittades på brottsplatsen, samt att en jacka med offrets blod hittades i den tilltalades lägenhet. Det var också så att den tilltalade ägde en elsparkcykel som stämmer överens med en sådan elsparkcykel som skytten använde vid mordet. Tilläggas skall att hans alibi inte hållit, eftersom att det tidsmässigt inte motsäger att han skall ha hunnit begå mordet. Den tilltalade hävdade i sitt försvar att han aldrig varit på platsen och förklarar den tekniska/forensiska bevisningen med att han ingår i ett kriminellt gäng som tillhandahåller vapen och att han i samband med detta kan ha kommit i kontakt med patronhylsorna. Beträffande jackan, man hittat i den tilltalades lägenhet, så berättade den tilltalade att den inte tillhörde honom, utan att den troligen tillhör någon annan i gänget eftersom dessa ofta uppehåller sig i hans lägenhet.
Bevisningen/omständigheterna som fanns, i kombination med den tilltalades förklaring, gör ju att det egentligen inte finns särskilt många andra möjliga förklaringar än det åklagaren eller den tilltalade påstår (bortsett från att det givetvis kan mynna ut i en fråga om den tilltalade varit gärningsman eller medhjälpare). Detta är en stor skillnad mot Brattås-fallet där aktuell bevisning, i kombination med den tilltalades berättelse där han medger att han varit på plats och varit i kontakt med det döda offret, gör att det finns massor med andra möjliga förklaringar vad som hänt. Detta gör att de aktuella domstolarna har två helt olika utgångslägen, där domstolen i busshållplatsmordet hade betydligt lättare att göra en sannolikhetsbedömning (eftersom att dom i princip endast har två möjliga scenarior att välja mellan).
Domstolen fick då ställa sig frågor som hur sannolikt det är att hans DNA hittats på patronhylsan - om han inte är gärningsmannen? Men också hur sannolikt det är att det BARA är hans DNA man hittar på hylsan - och inte "den egentliga skyttens" eller någon annans DNA? Det man därefter måste göra är att bedöma alla bevisen/omständigheterna (dvs patronhylsan, respektive jackan) genom att först värdera dom var för sig och sedan sammanväga dom med varandra. Det sistnämnda är en oerhört central del. Detta då man alltså inte bara kan se bevisningen var för sig, utan måste se till den samverkande effekten. För detta är ju samverkande bevisning i allra högsta grad, dvs patronhylsor som använts vid mordet (med misstänkts DNA), samt en jacka med den mördades blod på (som hittas i misstänkts bostad). Någon sådan samverkande bevisning finns inte på samma sätt i Brattås-fallet. Rent instinktivt kan man då konstatera att det inte är särskilt sannolikt att (bara) hans DNA finns på hylsan om gärningsmannen är någon annan OCH heller inte särskilt sannolikt att en jacka med offrets blod finns i den misstänktes bostad om det är någon annan som är gärningsmannen. Att bägge dessa omständigheter inträffar "samtidigt" blir ju då ännu mer osannolikt.
Ovan nämnda klargjorde även Högsta Domstolen då man angav i sin dom att det samlade värdet av indirekt bevisning kan vara så starkt att det kan grunda en fällande dom. Man tillade därefter att det sammanvägda bevisvärdet av två fristående och samverkande bevis i princip är högre än värdet av varje enskilt bevis. Därefter motiverade HD sin fällande dom med att jackan och patronhylsorna är bevisning, som varit både fristående/oberoende och samverkande, och som pekar mot den tilltalade som gärningsman. HD klargör sedan att det samlade värdet av denna bevisningen är högre än det adderade/sammanlagda värdet av de enskilda bevisen.
Bevisningen/omständigheterna som fanns, i kombination med den tilltalades förklaring, gör ju att det egentligen inte finns särskilt många andra möjliga förklaringar än det åklagaren eller den tilltalade påstår (bortsett från att det givetvis kan mynna ut i en fråga om den tilltalade varit gärningsman eller medhjälpare). Detta är en stor skillnad mot Brattås-fallet där aktuell bevisning, i kombination med den tilltalades berättelse där han medger att han varit på plats och varit i kontakt med det döda offret, gör att det finns massor med andra möjliga förklaringar vad som hänt. Detta gör att de aktuella domstolarna har två helt olika utgångslägen, där domstolen i busshållplatsmordet hade betydligt lättare att göra en sannolikhetsbedömning (eftersom att dom i princip endast har två möjliga scenarior att välja mellan).
Domstolen fick då ställa sig frågor som hur sannolikt det är att hans DNA hittats på patronhylsan - om han inte är gärningsmannen? Men också hur sannolikt det är att det BARA är hans DNA man hittar på hylsan - och inte "den egentliga skyttens" eller någon annans DNA? Det man därefter måste göra är att bedöma alla bevisen/omständigheterna (dvs patronhylsan, respektive jackan) genom att först värdera dom var för sig och sedan sammanväga dom med varandra. Det sistnämnda är en oerhört central del. Detta då man alltså inte bara kan se bevisningen var för sig, utan måste se till den samverkande effekten. För detta är ju samverkande bevisning i allra högsta grad, dvs patronhylsor som använts vid mordet (med misstänkts DNA), samt en jacka med den mördades blod på (som hittas i misstänkts bostad). Någon sådan samverkande bevisning finns inte på samma sätt i Brattås-fallet. Rent instinktivt kan man då konstatera att det inte är särskilt sannolikt att (bara) hans DNA finns på hylsan om gärningsmannen är någon annan OCH heller inte särskilt sannolikt att en jacka med offrets blod finns i den misstänktes bostad om det är någon annan som är gärningsmannen. Att bägge dessa omständigheter inträffar "samtidigt" blir ju då ännu mer osannolikt.
Ovan nämnda klargjorde även Högsta Domstolen då man angav i sin dom att det samlade värdet av indirekt bevisning kan vara så starkt att det kan grunda en fällande dom. Man tillade därefter att det sammanvägda bevisvärdet av två fristående och samverkande bevis i princip är högre än värdet av varje enskilt bevis. Därefter motiverade HD sin fällande dom med att jackan och patronhylsorna är bevisning, som varit både fristående/oberoende och samverkande, och som pekar mot den tilltalade som gärningsman. HD klargör sedan att det samlade värdet av denna bevisningen är högre än det adderade/sammanlagda värdet av de enskilda bevisen.
.Där uppfattar jag att det blir viktigt för åklagaren att DNA-spåren ska betraktas som två individuella och i möjligaste mån oberoende spår, snarare än som två fynd som i praktiken kan ha samma förklaring.
Om DNA,t på strumporna förklaras av att JJ själv uppger att han tog tag i Gärds ben och släpade henne, så bevisar det framför allt att han haft fysisk kontakt med henne.
För att ett ytterligare DNA-fynd, exempelvis på handväskan, verkligen ska öka bevisvärdet tydligt måste det tillföra något självständigt och inte bara vara ännu ett spår som kan ha uppkommit genom samma händelseförlopp eller genom överföring.
Det är därför jag tycker att frågan om spårens oberoende blir central.
Två DNA fynd är inte automatiskt dubbelt så stark bevisning.
Det avgörande är om de faktiskt pekar på två separata kontakter eller handlingar som var för sig är svåra att förklara oskyldigt.
Citat:
Exakt så .
Där uppfattar jag att det blir viktigt för åklagaren att DNA-spåren ska betraktas som två individuella och i möjligaste mån oberoende spår, snarare än som två fynd som i praktiken kan ha samma förklaring.
Om DNA,t på strumporna förklaras av att JJ själv uppger att han tog tag i Gärds ben och släpade henne, så bevisar det framför allt att han haft fysisk kontakt med henne.
För att ett ytterligare DNA-fynd, exempelvis på handväskan, verkligen ska öka bevisvärdet tydligt måste det tillföra något självständigt och inte bara vara ännu ett spår som kan ha uppkommit genom samma händelseförlopp eller genom överföring.
Det är därför jag tycker att frågan om spårens oberoende blir central.
Två DNA fynd är inte automatiskt dubbelt så stark bevisning.
Det avgörande är om de faktiskt pekar på två separata kontakter eller handlingar som var för sig är svåra att förklara oskyldigt.
.Där uppfattar jag att det blir viktigt för åklagaren att DNA-spåren ska betraktas som två individuella och i möjligaste mån oberoende spår, snarare än som två fynd som i praktiken kan ha samma förklaring.
Om DNA,t på strumporna förklaras av att JJ själv uppger att han tog tag i Gärds ben och släpade henne, så bevisar det framför allt att han haft fysisk kontakt med henne.
För att ett ytterligare DNA-fynd, exempelvis på handväskan, verkligen ska öka bevisvärdet tydligt måste det tillföra något självständigt och inte bara vara ännu ett spår som kan ha uppkommit genom samma händelseförlopp eller genom överföring.
Det är därför jag tycker att frågan om spårens oberoende blir central.
Två DNA fynd är inte automatiskt dubbelt så stark bevisning.
Det avgörande är om de faktiskt pekar på två separata kontakter eller handlingar som var för sig är svåra att förklara oskyldigt.
Ja, precis...och jag är nog inne på spåret att DNA-träff på fotled och DNA-träff i handväska är två bevis "med samma förklaring".
Högsta Domstolen har ju i NJA 2023 s. 29 inte utvecklat närmare vad som är att anse som individuella, oberoende och samverkande bevis är. Men man nämner i p.27 att den samlade styrkan i bevisningen är beroende av styrkan i varje enskilt bevis, hur många bevis det finns och hur bevisen förhåller sig till varandra. Man nämner då som exempel om det är fristående och samverkande bevisning eller om de utgör olika delar av en kedja med flera olika led. Man klargör sedan att det sammanvägda bevisvärdet av två fristående och samverkande bevis i princip är högre än värdet av varje enskilt bevis. Det motsatta gäller sedan vid "kedjebevisning", eftersom att bevisningen då blir svagare ju fler olika led som ingår.
I p.67 nämner man att patronhylsorna med den tilltalades DNA, samt jackan med offrets blod man hittat i den tilltalades lägenhet, är två bevis som oberoende av varandra talar för att den tilltalade är gärningsman. Man nämner då specifikt att jackan hade hans DNA på kragens ena sida, vilket är ett ställe där den som bär jackan ofta avsätter DNA. Samt att patronhylsorna, med hans DNA, har använts vid skjutningen.
I p.68 tillägger man även att misstankarna mot den tilltalade stärks då gärningsmannen använt en elsparkcykel, vilket var någonting som den tilltalade hade införskaffat bara några veckor före mordet. Man anser också att misstankarna stärkts ytterligare mot den tilltalade då övervakningsfilm visar att gärningsmannen burit mörka byxor - och att man hittat ett par mörka jeans, som tillhör den tilltalade, med en tändsatspartikel på som stämde överens med sammansättningen av partiklarna från aktuella patronhylsor.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera