Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Snart blir det väl kroppstemperatur, ruggigt.

"Professor" i den här artikeln https://www.sverigesradio.se/artikel/smhi-om-varmeboljorna-i-europa-kommer-bli-intensivare har som mest simborgarmärket som kredens.

Det är framför allt dessa frågor som fortfarande inte är besvarade:

1. Vilken del av Ringberg-rapporten visar att P är tillräckligt stort för att stödja en låg klimatkänslighet?

2. Om rapporten inte visar detta: varför användes den som stöd för formuleringar som att "världen är på väg mot ett paradigmskifte inom klimatvetenskapen" och att koldioxidkänsliga modeller har "mycket litet med fysik att göra"?

3. När du skriver att "mätdata trumfar dogmer": Vilka specifika observationer i rapporten menar du motsäger den etablerade förståelsen av växthusgasers roll?


Att P finns i ekvationen och att ett större P matematiskt kan ge en olika uppskattningar av klimatkänsligheten, precis som de övriga termerna i ekvationen besvarar inte fråga 1. Det visar bara att termen är relevant och att dess storlek behöver bestämmas, precis som de övriga termerna i ekvationen.

Om du menar att rapporten är fullt förenlig med den etablerade fysiken och vetenskapen och inte alls påvisar en låg klimatkänslighet, utan snarare en hög, som jag argumenterat för utifrån texten i rapporten. Samt att det inte finns något i den som ger stöd för något paradigmskifte och att det inte finns någon motsättning mellan rapporten och det du kallar "dogmer", får du gärna delge oss detta. Då är vi överens och slipper fler inlägg.

Varför tror du att hans största vetenskapliga merit (eller kredens) är simborgarmärket?

Vad får dig att tro det eller kommentera på det sättet?

Jag tror att det är en metafor för att ifrågasätta kompetensen i professorns yttrande:

Så länge vi har koldioxidutsläpp, kommer den globala temperaturen gå upp och därmed framtida värmeböljor ännu mer varma och mer extrema än vad de är idag”, säger han.

https://www.sverigesradio.se/artikel/smhi-om-varmeboljorna-i-europa-kommer-bli-intensivare

Det är givetvis korrekt att CO2-utsläppen ger en ökande växthuseffekt som får temperaturen att gå upp men de energimängder som skapar hettan kommer från ökande solinstrålning på grund av minskad albedo.

Även om CO2-halten ligger still eller minskar så är det energin från solinstrålning som ger hettan. När molnigheten minskar blir det snabbt varmare.

Alltså: Växthusgaser blockerar utgående långvågig värmestrålning, vilket höjer den globala genomsnittstemperaturen över tid. Men CO2 i sig genererar inte de plötsliga, massiva energiflödena som en klar sommardag med hög solinstrålning innebär.

Bilden som professorn ger är alltså så begränsad att den blir så vilseledande och missvisande att den närmast kan betraktas som felaktig baserat på ovanstående. Det är inte ett kompetent uttalande i media.

Erik Kjellström har ett H-index kring 50-60, beroende på databas.
Han är en framstående forskare och betydligt mer signifikant än t.ex Vinos (som inte publicerat en enda artikel i vetenskaplig tidskrift på området) och Scafetta (H-index på 45) och Svensmark (H-index 25).

Om simborgarmärket är en metafor, så är dessa inte ens simkunniga i jämförelse.

CO2 påstås inte skapa den energi som värmer en specifik sommardag. Växthusgaser påverkar jordens energibalans genom att minska utstrålningen av långvågig strålning, vilket höjer den temperatur vid vilken jorden åter når energibalans.

Erik Kjellström påstår inte detta vilket gör ditt inlägg till en Halmgubbe.

Detta påverkar i sin tur saker som den hydrologiska cykeln, utbredningen av de olika cellerna, Hadley, ferell, och polar - cells.

Det påverkar även havströmmar, både meridionala genom att smältvatten för in ökade mängder sötvatten i havsområden där strömmar drivs av saltgradienter och även vinddrivna strömmar.

Det påverkar polar vortex och andra jetströmmar. Det påverkar molnighet som driver ASR. Enligt dina referenser är det människan, främst via CO2 som driver allt detta. Detta framgår i de referenser du ger, men inte förstår och saknar intresse av att förstå.

Allt detta har du fått förklarat för dig så många ggr att du själv är less på antalet. Men du bemöter aldrig några argument och svarar aldrig på frågor där argument eftersöks för dina slutsatser. Se länken nedan för exempel. Öppna spoilertaggarna för att se vad du själv skrivit.

Svara på frågorna nu kring din senaste referens.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Nu skriver du samma sak som jag skrev men med lite tillägg som inte har med saken att göra. Du lägger fram detta som en invändning – men utan att i sak invända mot något. På detta sätt avleder och stör du hela tiden alla inlägg som du inte gillar. Och jag tänker som upprepat sagts inte svara fler gånger på din tidigare rundgång.

Jag tror vi pratar förbi varandra. Min fråga handlade inte om huruvida temperaturserier har osäkerheter, utan om vilken evidens i figur 3 du menar visar en 70-årig naturlig cykel som kan förklara dagens utveckling.

Figuren visar att havsnivån varierat historiskt och att den långsiktiga takten ökar. Det är förenligt med ökande havsvärmeinnehåll och smältande landis, men jag ser ingen 70-årig oscillation där.

Havsnivå är dessutom inte en "mätstation" för temperatur eller EEI, utan ett integrerat resultat av flera processer. Därför behöver man fortfarande separera bidragen från intern variabilitet, forcing och återkopplingar.

Om du menar att AMO/PDO förklarar huvuddelen av utvecklingen: vilken kvantitativ uppskattning av deras bidrag använder du, och hur stämmer den med övriga observationer (havsvärmeinnehåll, strålningsbalans, glaciärer etc.)?


Jag håller med om den första delen: vetenskap ska bygga på observationer och evidens. Men en viktig del av vetenskaplig metod är också att väga samman all relevant evidens och att använda den samlade kunskapen inom ett område..

Att själv titta på en enskild serie eller figur och dra en slutsats är också en del av vetenskapen, men det räcker inte om slutsatsen ska förklara hela observationsbilden.

Den relevanta frågan är därför inte vem man "tror på", utan vilken hypotes som bäst förklarar alla tillgängliga observationer med minst antal extra antaganden.
Du menar att man ska utgå från observationer, vilket är rätt, men föreslår sedan en förklaring där man behöver anta:

en naturlig långsiktig uppvärmningstrend,
en solkomponent,
en AMO-komponent,
För att motivera antagandet:
en CO₂-komponent med en klimatkänslighet som är betydligt lägre än vad den etablerade forskningen uppskattar.

Här tycker jag att Ockhams razor blir relevant, om inte annat. Den hypotes som kräver minst antal extra antaganden och samtidigt förklarar flest observationer är normalt den starkare.

Och jag förstår inte varför man skulle vilja göra dessa antaganden om det faktiskt är vetenskap man är intresserad av, snarare än att först hitta en slutsats baserad på antaganden och sedan leta precis de data som passar in, snarare än att utgå från ett sammanvägt forskningsläge som utgår ifrån en mer komplett uppsättning observationer.

Att jag utgår från forskningsläget betyder att jag tar in fler observationer för att få en mer heltäckande bild, snarare än att ha med någon gudadyrkan att göra. Om du tror det sista, så har du ju bara inte förstått vad vetenskap är eller hur den fungerar. Låter mer som en projocering.

Och med det antagandet du gör är det klart att du kommer fram till det du tar i antagande, eftersom det är antagandet.

Då väntar vi bara att få läsa vad du syftar på i Kjellströms uttalande och att du framlägger argument varför det skulle vara missvisande.

Jag laddade hem data över havsnivåförändring 1700 till 2002 från Jevrejeva et al (2008) och lät ett program i Octave anpassa denna kurva:

SL(t)=a+b*t+c*t^2+A*sin(2*pi*t/P+phi)

Dvs linjär ökning med acceleration, samt en svängning med fri amplitud, period och fas.

Fick detta resultat:
Linear trend: 0.9265 mm/year
Acceleration: 0.004821 mm/year^2
Oscillation amplitude: 12.65 mm
Oscillation period: 71.38 years

Se figur med data och anpassad kurva:
https://postimg.cc/62Ff3q4y

Angående EEI gjorde jag en beräkning med antagandet att den linjära ökningen med acceleration beror på smältande is och att 70-års svängningen beror på termisk expansion på djupet 0-700m.
Termiska expansionen ger en konstant mellan havsnivåförändring och OHC:
SL_to_energy = 5.9e21; % J/mm

Derivering ger en svängning av EEI med amplituden +/- 0.4W/m². Se figur:
https://postimg.cc/crhtk61m

Kurvan korsar x-axeln (dvs y-värde 0 W/m²) ungefär samtidigt som satellitmätningar av EEI påbörjades (början av 2000-talet), och ligger just nu nära maximum (0.4 W/m²).

Baserat på ovanstående resonemang anser jag att det inte är orimligt att anta att den 70-åriga svängningen förklarar 0.4W/m² av ökningen av EEI sedan början av 2000-talet. Det lilla som är kvar av EEI när 0.4 W/m² dragits bort anser jag inte stöder hypotesen att ökningen av EEI beror på starka feedbacks av CO2. Ökande CO2 leder till uppvärmning, men antagligen inte i en alarmerande takt. Spår vi framtiden ser vi att kurvan svänger ned till -0.4 W/m² på 2050-talet, dvs en minskning med -0.8W/m² från idag. Om detta sker kommer det att motverka forcingen från den ökande halten av CO2 (som troligen kommer att ligga på ungefär samma belopp). Baserat på detta kan man gissa att temperaturökningen de närmsta 30 åren inte kommer att vara speciellt stor.

Är du intresserad kan du få Octave-programmet som genererade dessa kurvor.

Nu skapar du rundgång igen eftersom du frågar efter det som jag tydligt skrev i mitt inledande inlägg kl. 14:20 ovan.

Kjellström säger inte det du bemöter. Se svaret på inlägget som du skrev 1420.
En värmebölja är beroende av bl.a momentana väderförhållanden (slumpfaktor), bakgrundsnivå och markförhållanden (systematiska bias som driver normalfördelningskurvan åt höger mot varmare väderextremer) .

CO2 påverkar alla.
https://science.nasa.gov/climate-change/extreme-weather/

Är det här första gången du hör att klimatförändringar påverkar frekvens och magnitud av extremväder?