Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Temperaturserierna har problemet att de behöver baka ihop tusentals mätstationer där vissa bara mätt under 10 år och andra hela mätserien på 170 år. Varje institution får olika resultat, och trenderna blir allt brantare för varje version. Tittar man endast på de stationer som varit aktiva kontinuerligt fås en lägre trend än när alla kombinerats och justerats. Haven har inte förändrats, utan är en kontinuerlig "mätstation". Mätstationen visar att EEI varit positiv i 200 år, med dippar och toppar var 70e år. Just nu en topp, som tillsammans med andra mindre betydelsefulla faktorer, samt CO2, förklarar uppvärmningen.
Jag tror vi pratar förbi varandra. Min fråga handlade inte om huruvida temperaturserier har osäkerheter, utan om vilken evidens i figur 3 du menar visar en 70-årig naturlig cykel som kan förklara dagens utveckling.
Figuren visar att havsnivån varierat historiskt och att den långsiktiga takten ökar. Det är förenligt med ökande havsvärmeinnehåll och smältande landis, men jag ser ingen 70-årig oscillation där.
Havsnivå är dessutom inte en "mätstation" för temperatur eller EEI, utan ett integrerat resultat av flera processer. Därför behöver man fortfarande separera bidragen från intern variabilitet, forcing och återkopplingar.
Om du menar att AMO/PDO förklarar huvuddelen av utvecklingen: vilken kvantitativ uppskattning av deras bidrag använder du, och hur stämmer den med övriga observationer (havsvärmeinnehåll, strålningsbalans, glaciärer etc.)?
Citat:
Vetenskap är en metodik som går ut på att man ska utgå ifrån vetenskapliga belägg (observationer) snarare än att lita blint på vad andra säger. Mitt sätt att studera ämnet är vetenskapligt. Ditt sätt, att hänvisa till en grupp människor som du tror är duktiga på vad de gör, liknar mer gudadyrkan.
Jag håller med om den första delen: vetenskap ska bygga på observationer och evidens. Men en viktig del av vetenskaplig metod är också att väga samman all relevant evidens och att använda den samlade kunskapen inom ett område..
Att själv titta på en enskild serie eller figur och dra en slutsats är också en del av vetenskapen, men det räcker inte om slutsatsen ska förklara hela observationsbilden.
Den relevanta frågan är därför inte vem man "tror på", utan vilken hypotes som bäst förklarar alla tillgängliga observationer med minst antal extra antaganden.
Du menar att man ska utgå från observationer, vilket är rätt, men föreslår sedan en förklaring där man behöver anta:
en naturlig långsiktig uppvärmningstrend,
en solkomponent,
en AMO-komponent,
För att motivera
antagandet:
en CO₂-komponent med en klimatkänslighet som är betydligt lägre än vad den etablerade forskningen uppskattar.
Här tycker jag att Ockhams razor blir relevant, om inte annat. Den hypotes som kräver minst antal extra antaganden och samtidigt förklarar flest observationer är normalt den starkare.
Och jag förstår inte varför man skulle vilja göra dessa antaganden om det faktiskt är vetenskap man är intresserad av, snarare än att först hitta en slutsats baserad på antaganden och sedan leta precis de data som passar in, snarare än att utgå från ett sammanvägt forskningsläge som utgår ifrån en mer komplett uppsättning observationer.
Att jag utgår från forskningsläget betyder att jag tar in fler observationer för att få en mer heltäckande bild, snarare än att ha med någon gudadyrkan att göra. Om du tror det sista, så har du ju bara inte förstått vad vetenskap är eller hur den fungerar. Låter mer som en projocering.
Och med det antagandet du gör är det klart att du kommer fram till det du tar i antagande, eftersom det är antagandet.