Citat:
Ursprungligen postat av
JoaquinGuzman
Men då är vi ju där att även fast det är fastställt att många tjejer/kvinnor är passiva/undergivna i sexet av olika anledningar (sexet är fortfarande samtycket) så kan en kille/man dömas för våldtäkt om han nu är med en tjej/kvinna som är passiv och efteråt säger att det berodde på att just i det momentet deltog hon inte frivilligt. Hon har inte sagt till eller fysiskt avvisat honom vid momentet utan varit passiv och efteråt anmält våldtäkt.
Det verkar på dig som om killar och tjejer, män och kvinnor som lever ihop eller träffas tillfälligt inte kommunicerar sånt här med varandra. Jag är inte lika insatt som du i detta så jag låter det vara osagt.
Men, om man inte kommunicerar sånt här med varandra, kan det då bli fel? Ja
Kan man då riskera att såra/skada någon eller riskera att såras/skadas? Ja
Kan man då i väldigt sällsynta fall bli åtalad för våldtäkt? Ja
Kommunikation är A och O bland homo sapiens. Kanske skulle man införa ett nytt ämne i skolan, redan första året. Där flickor och pojkar lärde sig kommunicera med varandra. Sen hade det här ämnet kunnat fortsätta upp till 9an. På högstadiet hade det kunnat riktas in mer på hur man kommunicerar kring sex.
Dagens föräldrar verkar oerhört dåliga på att lära sina barn kommunicera, uttrycka behov och vilja. Det borde införas en föräldrakurs också på ett år som var obligatorisk för alla blivande föräldrar. Man hade kunnat införa 6 timmars arbetsdag så hade blivande föräldrar kunnat gå 1 års kursen på kvällstid. Där hade män och kvinnor kunnat lära sig vad det innebär att få barn,
vad ansvar är, vad man ansvarar för, hur livet med barn kan se ut, hur man kan dela upp ansvaret så att inte den ena föräldern blir utbränd efter en tid, osv osv osv. OCH naturligtvis kommunikation kommunikation kommunikation - aktivt lyssnande, lyhördhet, uttrycka behov, osv osv osv Vem är jag, vad behöver jag, hur kommunicerar jag detta med omvärlden.
Hur lyssnar man på en annan person. Vad innebär det att kompromissa, varför ska man göra det. Vad kan jag inte kompromissa om/nå konsensus kring, helt enkelt vilka är mina gränser och hur uttrycker jag dem till omvärlden.
Jag har länge tänkt att världen är full av dåliga föräldrar och att inte ens hälften borde skaffat barn.