Dumpen - Patrik Sjöberg & Sara Nilsson jagar män som vill utnyttja barn sexuellt

Till skillnad från dig svarar jag på frågor medan du genomgående aldrig svarar. Nu igen dras "slut på argumentkortet ". Har vi hört den förut? Så jäkla primitivt!

Hahaha. Du har uppenbart inte sett alla konfrontationer. Det finns många såna där polisen griper peddot i fråga. Detta då de erkänt barnporrinnehav i chattarna.

Hade detta hänt utan Dumpen? På riktigt?

100%. Det behövs inte mycket för att kalla en spade för en spade.

Du förstod inte helt mitt inlägg. Det är när DUMPEN inte kan uppföra sig som barn och andra anhöriga blir lidande. Det går inte att komma ifrån. Om DUMPEN inte skulle uppföra sig så brutalt med uthängningar skulle anhörigas lidande minimeras. Men DUMPEN visar inte någon hänsyn till utomstående drabbade.

Dumpen erbjuder ju stödsamtal och anhörigstöd. Sedan traumavård för eventuella offer som gäddan skapat.

Du presenterar ingen lösning för hur Sverige ska komma till bukt med jämnåriga pojkar/män som som tafsar mm och är det verkliga problemet. Tjockisarna på Saras blogg är roliga, jag köper det och där är vi är helt överens, fantastisk tv men inte ens du kan tror att en fjortis vill slänga sig in hos Svullo knulla/losa oskulden som Dumpen ger sken av.

Dina tjocka gubbar kanske försöker online men ingen fjortis svarar dessa för det kan inte bli mer onaturligt . Många fjortisar kanske behöver tas i hampan men dejt med plufsige Börje 75 känns avlägset.

Om jag varit en ung utsatt tjej som råkat ut för jämngamla (99% är det så) så hade jag skickat ett stort tack till Dumpen som runkar gubbar.

Anhörigstöd? Du menar när Patrik skrattar åt anhöriga?

Patrik är nog knappast med i det teamet.

Hur var det med den uppringande mamman, vilken var orolig för sina barn som blev utsatta pga Dumpen. Var inte Patrik med då? Vems hånskratt hördes?

Källa?

https://arbetet.se/2022/06/09/patrik-sjobergs-skratt-visar-hur-dumpen-ser-pa-de-anhoriga-barnen/

Det handlar inte om psykologi, det handlar om logik. Att jag pekar på mönster i hur ni undviker frågor är inte att leka psykolog - det är att reflektera över hur diskussionen ser ut. Skillnaden är enkel: en psykolog försöker ställa en diagnos, jag försöker förstå varför du inte kan svara på frågor om rättssäkerhet.

Det är precis därför jag inte leker psykolog - jag reflekterar över de logiska bristerna. Att reflektera över varför samtal stannar av när man ställer sakliga frågor är inte terapi, det är observation. Det är en stor skillnad.

Men om vi lämnar det: Jag är ingen expert och om jag har rätt eller fel i mina reflektioner det vet jag inte. Det jag vet är att jag, precis som du, är en människa bakom skärmen. Jag hoppas att det finns en gnutta etik och moral bakom allting vi gör, oavsett vilken sida vi står på du och jag