Barnlösa lever ett helt liv på tomgång.

De är ni väl ett helt gäng som träffats som tillhör undantagen då.
Men jag är skeptisk till att nån mer än du själv ser det så.

Det är inget gäng, utan det finns och har alltid funnits släktingar, bekanta och arbetskamrater genom tiderna som inte har barn och lever sina liv som de vill. Vettiga personer fattar att det kan finnas massor av orsaker till varför någon inte har barn, samtidigt som de fattar att de kan leva ett meningsfult liv med släkt, vänner, föreningsliv etc. Så ja, finns nog MASSOR av andra människor (även föräldrar) som ser det så.

Ändå så är det alltid de på en arbetsplats som har barn som ser till att allt funkar. Även för de förvuxna barnen som aldrig fick några barn.
Lyssnar man istället på hur en barnlös upplever situationen så är det alltid att det är de som får anpassa sig och ställa upp för alla de med barn.
Så kan det nog vara på nåt enstaka ställe, men det jag sett så kan man inte ens lägga över ansvaret på dessa förvuxna barn för de har ingen rutin av att ta ansvar och empatin är också oftast på mycket låg nivå.

Nej det tycker de inte. Men vi är för snälla för att berätta vad vi tycker.
Tänk efter lite när du var ung och fortfarande fick höra vad de tyckte. De tycker likadant nu när du är äldre men pratar inte om det när du är med.

Har haft med några barnlösa vuxna människor att gjort på sistone. Att det är nåt fel på dem har man ju alltid vetat men först nu förstod jag vad det var.
De lever ju som en student som kan fokusera helt och hållet bara på sig själva, behöver aldrig planera nåt för att ta hänsyn till eller ta hand om nån annan människa.
Ändå så är det alltid de på en arbetsplats som har barn som ser till att allt funkar. Även för de förvuxna barnen som aldrig fick några barn.
Lyssnar man istället på hur en barnlös upplever situationen så är det alltid att det är de som får anpassa sig och ställa upp för alla de med barn.
Så kan det nog vara på nåt enstaka ställe, men det jag sett så kan man inte ens lägga över ansvaret på dessa förvuxna barn för de har ingen rutin av att ta ansvar och empatin är också oftast på mycket låg nivå.

Frågan är då om dessa vuxna barnlösa människor varit så hela sitt liv och därför har ingen valt att skaffa barn med dem, eller är det så att de blivit förstörda av att inte behöva bry sig om nåt annat än sig själv på sin lediga tid.

Nu är detta Flashback och då brukar det alltid bli svart eller vitt. Självklart finns det de med barn som är helt hopplösa och de utan som är helt fantastiska. Men de faller ur normen.
Tråden handlar inte heller om unga ambitiösa människor som ännu inte skaffat barn.
Det handlar om de vuxna som aldrig behövt bry sig om nån annan än sig själva varenda minut de inte varit på jobbet.

Vilka är det som får ta övertiden när föräldrarna ljuger om att de måste hämta på dagis?
Vilka är det som får ta sämre semesterveckor för att de med barn trumfar med sina föräldrardagar?
Vilka är det som får jobba julafton och alla andra storhelger?
Vilka får täcka upp för att andra tar ut VAB?
Och så vidare

Bullshit att att det är enstaka tillfällen som barnlösa får täcka upp på arbetet för att barnföräldrar inte kan jobba en viss dag, det sker hela tiden.

Sen är era ungar inte något specifikt utan för de flesta så är de hyfsad ointressanta att höra talas om. Även om ni tror det så är det inget unikt ni gjort utan det är något som sker ett antal hundratusen gånger per dag över hela planeten.

Sen förstår jag att man har andra fokus när man har barn men sätt er inte på någon piedestal för det är inget unikt ni gjort.

Ändå så är det alltid de på en arbetsplats som har barn som ser till att allt funkar. Även för de förvuxna barnen som aldrig fick några barn.

Då är man nog ganska korkad om man inte kan lista ut varför människor överlag väljer att inte skaffa barn överhuvudtaget och varför det kanske är det vettigaste beslutet även för individens och det potentiella barnets välmående. I mitt fall fattar nog alla rationellt tänkande varför jag inte har barn, något de fattade redan ganska tidigt om de ens lite kan tänka. Själv anser jag att det hade varit bättre om jag aldrig föddes men det är ju inte så illa så länge man är frisk och lever i ett någorlunda fungerande smahälle.

Haha.. Jo visst det är alltid lika roligt att få ta tag i all skit när alla åker hem för att hämta ungar och skjutsa de till fotbollsträning osv. Man blir kvar själv och får reda ut skiten för det spelar ingen roll vad jag hittar på för anledningar att inte kunna jobba över, jag har ju inga barn.

Sen är jag knappast i åldern att jag inte någonsin kommer skaffa barn. Det har bara inte hänt än.