Citat:
Ursprungligen postat av
PamBam
Att barnet är smutsigt är värre än att hemmiljön är stökig, i bedömning hos soc. Omsorgssvikt är viktigare än att familjen är normativ. De är ju trots allt inte hoarders/samlare än. (Men när S nu flyttat in permanent kan det nog finnas en risk. Han verkar ju precis lika stökig som henne med saker).
Det finns dock värre saker vi sett i hennes vloggar än att det är stökigt.
Barnets våldsamhet, att han konstant äter ultraprocessad snabbmat, godis, saft och även läsk.
Vi ser också att hon inte längre spenderar tid på att ”träna” med honom vilket är dåligt för honom dock skulle inte soc bry sig om det.
Hade varit bra om soc faktiskt gav henne stöd och lite sparkar i baken att fokusera på barnets problem (tex maten) och lösa det för hans skull.
Hade kanske varit bra om han hade någon fritidsaktivitet också då han har massor av energi (inte konstigt med vad hon stoppar i honom för mat) men också så han kan lära sig att göra saker utan mamma.
I socialens ögon är det inte skäl nog att göra en anmälan, men misstänker att någon gjort det.
Det är inte bra för barn att växa upp i rörigt och skitigt hem, kortisolet höjs och de blir stressade, men det är inte olagligt.
Hon skulle behöva hjälpa av boendestöd och kanske någon som är duktig att organisera och se var som är värt att ha kvar och inte. Hon har ju rätt till boendestöd med sina diagnoser.
Problemet är att hon flyttar runt saker och väldigt sällan får dessa ur hemmet. I Vallis var det klädkammaren, vinden och källaren och sakerna bara åkte runt.
Har kollat äldre vloggar nyligen och innan flytten var hon så medveten om hur och var och uttryckte att hon mådde dåligt av att hon var så stökig och slarvig.
Nu struntar hon helt i det och den som anmärker får på moppo. Innan var hon mer sansad om hon fick negativa kommentarer.
Nu har jag svävat ut från ämnet men det är inte samma person som för två år sedan. Undrar om TSW:n ändrade något i hjärnan också så den var så kraftfull.