Dessa folk som reser hela tiden och är ständigt fattiga, hur tänker de?

Jag är i allmänhet väldigt anti mot för mycket onödig konsumtion, men just resor kan jag ha förståelse för. Att resa ger bildning, erfarenhet, minnen och lärdomar. Vi alla mår nog psykiskt bättre av att komma bort från vardagen ett tag.

Jag reste själv en del när jag studerade och levde enbart på CSN. Idag har jag jobb och god ekonomi. Jag ångrar det absolut inte.

Ja.. framförallt med barnen. Minns själv varenda sekund av dom resor vi gjorde när jag var barn.

Jag minns bara enstaka fragment av de få resor vi gjorde. Men de var givetvis kul just då, men det här "bygger minnen för livet" tror jag inte så mycket på faktiskt

Jo men ni åkte till Danmark och Tyskland.. förstår att det inte var så upphetsande.

Nu lät jag jävligt dryg förstår jag.. men har fortfarande kontakt med vänner jag träffade i poolen på Gran Canaria 1994 och på Rhodos något år senare.. vilken unge gillar inte att åka till Grekland/Spanien/Turkiet/Balkan och käka glass, sola och bada varje dag? Förstår att Svenssons drar dit och solar o badar med ungarna.

Jag älskar att resa. Älskar att sitta vid min gate sent på natten och titta ut mot alla flygplan som lyfter. Alla på väg någonstans. Alla sökandes efter något. För mig är flygandet, en flykt efter ett annat liv.

Ni som har sett filmen, Up in the air förstår vad jag menar.

Ärligt talat så hade jag nog roligare när vi bilade i Tyskland än att vara på en annan strand än den hemma och käka samma glass ,men minnen bleknar efterhand oavsett.

(Träffade dock en ny polare i Tyskland och vi umgicks i rätt många år efteråt)

Mina roligaste sommarminnen är dock att det kom dit en del andra ungar vars familjer hade sommarhus i närheten av där vi bodde, och vi hittade på mycket kul ihop. Förr hoppade man ju bara på cyklarna och drog iväg till nått gammalt stenbrott och badade, eller ut i skogen och klättrade i träd, och kom hem när man var hungrig igen på kvällen.

Nu kan man ju givetvis göra både ock, men jag anser inte att ungar måste åka utomlands varje år för att ha bra minnen med sig från barndomen.

Men samtidigt sorgligt att ha behov av att fly till ett annat liv.

Flygplatser är fan de värsta jävla ställena att vara på, hatar dem innerligt.

Nej, jag älskar det. Jag gillar nomadlivet. Passar min personlighet. Man får se många länder och man tröttnar aldrig på att se något nytt. Mkt roligare än det tråkiga livet man lever, här hemma.

Nja, håller inte med. Visst kan det vara lite kul, men generellt inte värt pengarna. Känner mig alltid lite "Jaha, det här kunde jag kollar på youtube likaväl"

Å andra sidan älskar jag mitt liv hemma, finns inget bättre än att vara i sitt hus och dona på med lite olika projekt, helst planera alla inköp så man kan gå nån vecka hemma utan att behöva åka nånstans, undantag en tur med bågen eller busbilen.

Ja, vi är olika. Jag tröttnar fort, så därav behov av ny stimulans.

Motorcykelkort, är något jag har länge tänkt på. Måste vara rena drömmen att ta en tur med bågen. Vilken frihet.

Absolut, säger inte att det ena är bättre än det andra.


Misstänker dock att vi är lite olika ålder. Jag är runt 50, då föredrar man i regel det som är just vant, tryggt och som man har koll på. Stimulans för mig är mina hobbies.

Kom på ett undantag, jag körde hoj till Isle of Man för en massa år sen, det var riktigt kul.

Sedan ganska länge, 50 år i alla fall, säker mer. Men det ackumulerar, så blir värre och värre ju längre tiden går.

Har du 10 kronor kan du skapa 1 krona från intet genom lån, på bekostnad av alla som äger kronor som ser värdeminskning av sina kronor, och med de 1kr öka ditt ägande av ting.
Har du 1000kronor kan du skapa 100 kronor från intet genom lån, på bekostnad av alla som äger kronor som ser värdeminskning av sina kronor, och med de 1000kronorna kan du öka ditt ägande av ting.
Har du 1 miljard kan du skapa 100 miljoner från intet genom lån, på bekostnad av alla som äger kronor som ser värdeminskning av sina kronor, och med de 100 miljoner kronorna kan du öka ditt ägande av ting
osv...

Nästa år har första 11kronor och kan skapa 1,1kronor från intet genom lån, på bekostnad av alla som äger kronor som ser värdeminskrning av sina kronor.
Den sista 1,1 miljarder.

Skillnaden mellan en skatt på ägande, förmögenhetsskatt, (som jag bara gissar du syftar på här) är att den suger lika av alla och utbetalas till alla (korruption borträknat), förhoppningsvis till de med minst om än indirekt med ökad tillgång till infrastruktur, skola, etc.
Den dolda fiat-skatten (låneekonomin/fiatvalutasystemet) är en skatt en omvänt exponentiell skatt, ju mindre du har ju högre procentsats betalar du, och pengarna utbetalas exponentiellt till de med mest pengar.
Med twisten då att sparar du betalar du mer i skatt än någon i samma skattesats som dig. Sitter du på hundra lök och din kompis tagit lån för att köpa något, tex ett hus, har dina 100 lök varit med och betalat hans hus genom värdeminskningen. 1 miljon nya kronor i ruljans, 0 nytt värde skapat. Inget att bli sur över på kompisen så klart, är en spotstyver mot vad de miljarder miljadärerna lånat samma dag med 0 nytt värde skapat.