Dessa folk som reser hela tiden och är ständigt fattiga, hur tänker de?

Alltså, man hör ständigt från alla sin omgivning att de ska på resor jorden runt, fattar liksom aldrig hur folk har råd och ännu värre hur de kan prioritera sånt?

Resor är för mig en lyxprodukt. Bara två generationer bak kring typ 50-talet så hade de flesta inte ens varit utomlands överhuvudtaget. Att som en random svensk idag åka på ett antar utlandsresor per år var knappast tänkbart annat än för den rikaste eliten.

Snackade för nån dag sen med en kompis, han och tjejen ska snart åka på en lyxresa till Italien, detta är en vän som verkligen konstant är pank och inte ens har 10 tkr på kontot om något händer. Frågade vad det kostade, 30 tkr för en vecka blev svaret, detta är alltså pengar de inte har idag utan ska spara ihop snarast. Frågade varför de i hela friden inte sparar pengarna på Avanza istället så de kan bygga ett kapital, så kan de ju resa på avkastningen istället. Då sa han att så länge orkar de inte vänta!

Alltså, vad är det här för kultur som har uppstått? Är ju helt galet att folk förväntar sig att ständiga resor ska vara nån slags minimistandard? Det är och förblir en lyx på samma sätt som det är en lyx att köpa en Ferrari.

Det blir dyrare nu när ränteavdraget tagits bort (för konsumtionslån), dom kanske får en chock vid deklarationen.

Mellan 1999 och 2020 så har svenskens medianförmögenhet femdubblats, bostadspriserna och ökade investeringar i aktier/fonder samt pensionssparande har bidragit till detta.

Så folk har det generellt sett bättre ställt, vilket möjliggör ökat resande.

Att andra har det gott ställt och reser mycket kan således bidra till att de i din umgängeskrets känner sig pressade att också leva så fastän de saknar ekonomin för det.

De tänker kanske livet är kort. Om du nu de kan trots pank uppleva saker. Varför liksom inte? Du kommer ju mer sitta där och sura medan livet går förbi. Sitta där och sett skit i ditt liv. Mot de som tagit varje tillfälle att se saker.

Sluta försöka påverka folk. Du slösar bort din tid, och skadar er relation när du låter kritisk.

Folk idag lever för att konsumera, pga de rikaste och mest giriga miljardärerna tillåts via reklam påverka vanligt folk att bränna sina pengar på skit, pengar som sedan hamnar i fickorna på de redan superrika.

Jag berättade nyligen för mina barn att när jag var ung fanns det ingen reklam på varken radio eller tv, och den i tidningar var saklig och informativ. Idag däremot översvämmas vi av reklam överallt, inkl på bussar och tåg. Jag åkte båt i centrala sthlm i veckan, såg då en annan båt åka runt med gigantisk skärm som visade reklam!

Det är ju inte direkt den unga generationen som tagit del av bostadsuppgångarna, kompisen jag beskrev ovan äger inte sitt eget boende utan hur, han är 30 år gammal och tjejen likaså. De hade alltså kunnat vara vettiga och försökt spara pengarna till att köpa bostad men istället reser de upp dem!

Är ju en annan sak att ett pensionärspar 75 år gamla reser liksom, de har ju inte direkt nåt att spara för.

Sen det där med mångdubbling av inkomst och förmögenhet, det sammanfaller ju med ökade priser på boende, mat, transporter osv. Skillnaden ligger i folks mentalitet, resor är idag något som vilken svennebanan som helst förväntar sig som en basvara, såsom man förväntar sig rinnande vatten hemma!

Även utlåning har väl ökat?
Detta är skillnaden mellan "spara och slösa", ökning i bägge ändar och som du säger man vill vara rikare än man är och att inte vänta på saker och glädjas så allt på en gång.
Ny lägenhet skall renoveras, nya möbler direkt i stället för ta det pö om pö och glädjas för varje ny sak så blir det en "stor" glädje och skulder och missnöjdsamhet därefter.

Fast man kan ju inte vara som ett barn hela livet. Slösa upp pengarna på kortsiktiga grejer stup i kvarten, sedan dra in nya pengar och göra samma sak? Så kan man ju leva när man är 15 men inte när man är 30 och uppåt liksom.

Klart man kan unna sig en (1) resa per år om man köpt bostad och varit duktig och sparat i övrigt. Men sen när blev resor jorden runt även en livsstil som de fattiga kan förvänta sig?

Ja, det är primärt äldre generationer som har gynnats av de stigande bostadspriserna.

Det är dock glädjande att i din kompis åldersspann så har andelen skuldsatta minskat kraftigt de senaste tio åren, så generellt sett verkar folk agera mer förnuftigt numera än att bränna pengar de inte har på resor.

Det stämmer tyvärr, det finns en anledning till att rika blir rikare och fattiga förblir fattiga, just för att många ur den senare gruppen beter sig som jag beskrev ovan och slösar upp sina pengar så fort de har några.

Klart att vi som faktiskt är duktiga på att spara gynnas av att andra slösar upp allt, om alla är rika är ingen rik.

Men kan ändå inte sluta förundras över ansvarslösheten!

Var har du fått detta ifrån?

Absolut, skulderna har också ökat men tillgångarna har ökat desto mer. För lite drygt 20 år sedan så utgjorde skulder ca 33% av tillgångarna, numera knappa 24%.
Sådant beteende förekommer säkerligen men färre unga vuxna hamnar i skuldfällan enligt KFM.