2026-06-24, 15:13
  #25
Medlem
Låt honom bli tjurig då? Han är 19, vem fan bryr sig. Går han hungrig och stirrar in i sin telefon så är det ett val. Blir han tjurig så är det upp till honom att hantera sina små känslor.

Du är väl betydligt äldre än denna kille, du måste verkligen börja bygga lite respekt för dig själv. Ignorera snubben, sitt inte på Flashback och gråt, försök inte att dalta med honom, bara gör det du vill dvs umgås med din syster när han sitter där och tjurar.
Citera
2026-06-24, 15:13
  #26
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av KamratBlue
Gissar att du aldrig påtalat detta för din syster? Undrar vem som har kommunikationsproblem nu? Det ligger tydligen i släkten!
Jodå, jag har påtalat det flera gånger. Men grabben har bara blivit värre på senare tid och nu orkar jag inte ha med klumpen längre varenda gång vi umgås.
Citera
2026-06-24, 15:18
  #27
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Klandalf
Nej, det är fruktansvärt enerverande att ha med autister att göra öht, men å andra sidan så är kontentan att du är arg på en utvecklingsstörd för att han är utvecklingsstörd.

Vet inte varför din syster tvunget behöver släpa med honom när han inte vill åka, men vissa föräldrar är så där: "det är inget fel på damp-åke, han behöver bara komma ut lite mer, han vill egentligen innerst inne följa med, jag kan ju inte låta min myndiga son sitta hemma själv".

Det lär vara känsligt. Din syster kommer med stor sannolikhet hata dig om du säger att du helst ser att hon lämnar sin fullvuxne, autistiske son hemma när han ändå inte vill följa med.

Jag hade ett litet tjafs med min syster förra veckan, jag sa till henne att han får laga sin egen mat och då sa hon att han kan inte alls laga mat och jag ifrågasatte då vad det innebär att INTE KUNNA laga mat. Att man inte kan laga rätter som mat- Tina är en sak, men om man är vuxen och inte ens kan steka på några jävla köttbullar så måste det väl vara något fel??
Citera
2026-06-24, 15:22
  #28
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Onanikrem
19 åring som hänger med mamma överallt. Där är något fel.

Japp. Detta är nyckeln till det hela. TS får nog bara acceptera att dennes systerson är efterbliven och hantera honom därefter.
Citera
2026-06-24, 15:22
  #29
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lahavana
Låt honom bli tjurig då? Han är 19, vem fan bryr sig. Går han hungrig och stirrar in i sin telefon så är det ett val. Blir han tjurig så är det upp till honom att hantera sina små känslor.

Du är väl betydligt äldre än denna kille, du måste verkligen börja bygga lite respekt för dig själv. Ignorera snubben, sitt inte på Flashback och gråt, försök inte att dalta med honom, bara gör det du vill dvs umgås med din syster när han sitter där och tjurar.

Bra tips. Men det handlar inte om det, det handlar om att jag inte orkar ha med ungen.
Citera
2026-06-24, 15:24
  #30
Medlem
Låter ju som en helt vanlig curlad, dysfunktionell, arbetsskygg gen z utan eget tänkande och källkritik.

The living dead...
Citera
2026-06-24, 15:29
  #31
Medlem
Balisers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Onanikrem
19 åring som hänger med mamma överallt. Där är något fel.
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag lutar åt att det kan handla om uppfostran faktiskt eftersom han verkade normal för tio år sen. Eller autism kanske är något som växer fram i tonåren?
Jag vet inte vad jag ska säga. Men min känsla är att nittonåringar hänger inte med bara sin mamma i vanliga fall.
Citera
2026-06-24, 15:34
  #32
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag har ett problem, jag vill umgås med min syster men orkar inte med att hennes son är med.
Han är 19 år och gör aldrig någonting, sitter bara vid datorn all sin fritid och lagar inte mat och städar inte själv, han är till synes blasé på precis allt förutom datorspel och smartphone. I sociala sammanhang glor han bara i mobilen, han är genuint ointresserad av precis allt och han vare sig hälsar eller har någon hyfs överhuvudtaget, han är som en zombie.

Nu till frågan: Då vi har varit på utflykter och så vidare jag och min syster då han har varit med så är han skittråkig han får mitt humör att bli dåligt, han pratar inte om någonting och sitter bara med sin jävla smartphone, om man ska äta så måste min syster passa upp på honom, fråga precis vad han ska ha och han är kräsen kan inte äta det och han kan inte äta på restauranger osv, han är gnällig och bortskämd och i stort sett de enda gånger han pratar är om han blir grinig och vill åka hem och då ska alla dansa efter hans pipa och åka direkt, annars blir han tjurig. Killen är som en jättebäbis. Jag vill umgås med min syster i sommar, men om han ska med så vill jag inte för jag har tröttnat på ungen.


Är det elakt av mig att inte vilja ha med min systers nittonåriga jättebäbis om vi ska på utflykt,
eller är det en rimlig känsla?

Hur kan jag på bästa sätt säga att jag inte vill ha med barnet utan att såra henne?

Din känsla är rimlig. Jag har en dotter som påminner om killen du nämner. Hon är några år yngre. Vi har precis fått veta att hon har autism. Kanske kan det ligga bakom att din syrrans son uppfattas som bortskämd och ointresserad? Om du tänker på honom som en kille som har ett dolt handikapp tror jag det blir lättare.

Och ja, autism kan bli mer uppenbar i tonåren. Min dotter uppfattades som helt normal till typ 13 års ålder och jag misstänkte då ingen diagnos. Sen blev hon väldigt inbunden, kräsen, hemmasittande, trulig - utan att det fanns någon given förklaring. Hon var bättre på att ta hand om sig själv när hon var 10 än hon är nu vid 15.
__________________
Senast redigerad av Bonnker 2026-06-24 kl. 15:38.
Citera
2026-06-24, 15:34
  #33
Medlem
Rymdkommissaries avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ladicius
Du har träffat på en ur 'generation Z' - kan bara beklaga.

Men förhoppningsvis så blir det andra bullar snart när sötebrödsdagarna är över för unge herrn!

Citat:
Ursprungligen postat av Bajsmoderatorer
Låter ju som en helt vanlig curlad, dysfunktionell, arbetsskygg gen z utan eget tänkande och källkritik.

The living dead...
Ja det sägs att det kan vara en generationsfråga till viss del. Det som jag funderar på är att min syster passar upp på honom och lagar mat till han hela tiden, han verkar omöjligtvis kunna hjälpa till med något i hemmet. Då jag är hemma hos henne så sitter han bara där, inne i sitt rum och spelar på datorn så då stör han inte alls. Han kan inte komma och hälsa eller prata överhuvudtaget. Det stora problemet är som sagt om han ska vara med då vi ska iväg någonstans, då är han bara som ett jobbigt påhäng som är till synes totalt ointresserad av allt och alla utom sin mobil.

Jag har frågat min syster varför hon gör allt åt honom, då blir svaret att det är ett så hårt samhälle nuförtiden så att man som förälder måste hjälpa sina barn och stötta dem med allt ända upp i trettioårsåldern, då svarar jag att det låter konstigt- eftersom det borde väl vara precis tvärtom, ju hårdare samhället ju tidigare måste ungen lära sig stå på egna ben...
Citera
2026-06-24, 15:36
  #34
Medlem
Onanikrems avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Baliser
Jag vet inte vad jag ska säga. Men min känsla är att nittonåringar hänger inte med bara sin mamma i vanliga fall.
Exet hade en son som var liknande. Han klarade skolan galant men i övrigt satt han bara i sitt rum och spelade. Följde dock aldrig med oss på utflykt eller till stranden. Tror han tyckte det var skönt när vi drog ut. Blev folk av honom också senare.
Citera
2026-06-24, 15:40
  #35
Medlem
Klandalfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag hade ett litet tjafs med min syster förra veckan, jag sa till henne att han får laga sin egen mat och då sa hon att han kan inte alls laga mat och jag ifrågasatte då vad det innebär att INTE KUNNA laga mat. Att man inte kan laga rätter som mat- Tina är en sak, men om man är vuxen och inte ens kan steka på några jävla köttbullar så måste det väl vara något fel??

Som sagt, han är autist, och ej en högfungerande sådan. Han klarade av skolan, så han fastnade aldrig i några kontroller, eller så vägrade din syster alla sådana typer av insatser.

Hon kommer dras med honom resten av livet. Gruppboende och daglig verksamhet är enda alternativet.
Citera
2026-06-24, 15:42
  #36
Medlem
Din-gamla-mammas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Rymdkommissarie
Jag kan såklart vilja umgås med min syster på tu man hand, det är väl inget konstigt med det oberoende hur hennes son är. Menar du att jag skulle säga nej till umgänge med min syster helt och hållet bara för att jag inte orkar med sonen?

Du behöver betrakta sonen som en del av din syster.

Genom att visa respekt och omtanke för sonen, så visar du det för din syster. Din syster blir glad och mår bra om du behandlar hennes son (oavsett hur han är) trevligt.

Du vill väl göra din syster glad? Få henne att må bra? Då visar du tålamod och respekt för sonen.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in