Citat:
Ursprungligen postat av
HejFrans
Det som framkommit hittills tyder på att detta inte handlar om lön, besparingar eller arbetsbelastning, utan om en djup ledarskaps- och förtroendekris.
Det som kommit fram hittills
1. Totalt förtroendetapp för verksamhetschefen
Alla sju sektionschefer uppger att de inte längre har förtroende för verksamhetschefen, Silke Engelholm. De beskriver att samarbetet blivit omöjligt efter en längre tids konflikter.
2. Långvariga problem, inte en enskild händelse
Sektionschefen Sara Kinhult säger att beslutet inte beror på någon enskild konflikt utan är resultatet av flera års problem. Enligt henne har de försökt lösa situationen genom dialog utan resultat.
3. Kritik mot hur verksamheten styrs
Flera uppgifter pekar på att cheferna:
inte får information om större förändringar innan de ska genomföra dem, upplever att de saknar inflytande, anser att verksamheten leds på ett sätt som gör det svårt att utföra sitt uppdrag.
4. Över 100 läkare ställer sig bakom kritiken
Situationen verkar vara betydligt större än de sju sektionscheferna. Enligt flera medier har över 100 cancerläkare skrivit under ett brev där de kräver att verksamhetschefen lämnar sitt uppdrag. De beskriver ledarskapet som frånvarande och konfliktsökande och varnar för att det hotar verksamhetens utveckling.
5. Verksamhetschefens svar
Silke Engelholm medger att det finns olika syn på hur verksamheten ska styras och säger att hon tar kritiken på största allvar. Hon har också sagt att åtgärder ska presenteras efter sommaren och att patientvården inte ska påverkas.
Hur allvarligt är det?
Det här är mycket ovanligt. Att samtliga sektionschefer inom en hel cancerspecialitet säger upp sina chefsuppdrag samtidigt är ett kraftfullt sätt att markera att man inte längre tror att problemen går att lösa inom den nuvarande organisationen.
Samtidigt ska det noteras att de inte lämnar sina läkartjänster. De stannar kvar som läkare och fortsätter behandla patienter, men lämnar sina chefsroller från oktober.
Det mesta pekar alltså på att detta i grunden är en konflikt om ledarskap, styrning och förtroende, snarare än om resurser eller vårdplatser.
Kritiken handlar speciellt om en Lex Maria-anmälan rörande tre cancerpatienter som avled hösten 2021 efter att ha behandlats med cellgiftet capecitabin.
Redan under 2020 gick Läkemedelsverket ut med en rekommendation om att kliniker borde införa genetisk testning av patienter innan denna specifika cellgiftsbehandling påbörjas. Testet görs för att upptäcka om en patient har en genetiskt nedsatt förmåga att bryta ned giftet. Under Engelholms ledning hann verksamheten inte implementera dessa tester i tid och tre patienterna som saknade den nedbrytande förmågan,drabbades av extremt svåra komplikationer (bland annat sepsis) och avled. Utredningen visade att dödsfallen sannolikt hade kunnat undvikas om testerna varit på plats.