Abortfrågan - allmän diskussion

Vi pratar alltså här om embryo på 0 till 8+6 veckor. Som är (när det är som störst) lika litet som ett körsbär, inte har något medvetande, inte kan känna smärta. Etc. Detta är inte en människa. Men ett litet liv. Och detta lilla livs värde är det faktiskt föräldrarna som sätter värdet på. Ser de det lilla extremt outvecklade livet som en "bebis", så är det så. Ser de det bara som ett fullständigt outvecklat liv (precis som det faktiskt är rent biologiskt), så är det så.

Människovärdet börjar växa from. Vecka 9, då embryot övergår till foster. Människovärdet växer vecka för vecka, i takt med att fostret utvecklas. Och vid vecka 22 har fostret uppnått fullständigt människovärde och är då varken mer eller mindre värd i sitt människovärde, än någon annan. Fullvärdig människa. Oavsett Vad föräldrarna tycker.

Detta är inget farligt synsätt, utan krasst biologiskt. Parat med moral.

Ja några få finns säkert. Annars har nuvarande abortlagen väldigt stort stöd i Sverige.

Men för dig berättar kvinnor om alla möjliga detaljer. Du vet allt om precis alla dina otaliga väninnors, släktingars, bekantas, kollegors och fan och hans mosters födslar. En blödde si, och en har spruckit så och 20 st hit och flera stycken dit, bla bla bla. Nästan lika löjligt som när du listade 70 (!) kvinnor du kände och hur många barn var och en av dem hade

Det är uppenbart för alla att du är mytoman. Du ljuger som en borstbindare.

Du kan väl inte på allvar förvänta dig att vi andra ska tro på dina påhittade anekdoter?

Och vad är det för äckligt med "sära på benen"? Det är ju bokstavligt talat det kvinnor gör när de ser till att bli gravida. Om du nu hakar upp dig så mycket på uttryck så gå in i prostitutionstråden och läxa upp alla feminister som beskriver sexköp som att "köpa kvinnor" istället. För det är ju till skillnad från "sära på benen" en rent felaktig beskrivning.

Ok, det här håller jag med dig om.

Men om jag hade stått framför ett brinnande hus och därinne hade det funnits 1000 fullt livsdugliga embryon och en hund och jag hade bara kunnat rädda någon/något av dem så hade jag räddat hunden sju dar i veckan.

Jag tycker att du beskriver en konsekvent etisk modell, men jag håller inte med om grunden.

Du säger att människovärdet växer gradvis och att föräldrarna avgör embryots värde. För mig innebär det att människovärdet blir både graderbart och beroende av andras uppfattning.

Jag ser inte någon biologisk process där människovärdet växer. Biologin beskriver hur individen utvecklas, men inte hur dess moraliska värde förändras. Att fostret blir större, utvecklar organ eller får ett mer avancerat nervsystem beskriver utveckling, inte ett växande människovärde.

Därför menar jag att vi egentligen inte är oense om biologin, utan om filosofin. Du anser att människovärdet ökar i takt med utvecklingen. Jag anser att människovärdet är inneboende och därför inte kan graderas.

Min fråga blir därför: Om människovärdet verkligen växer gradvis, exakt vad är det som ökar? Och varför skulle en människas moraliska värde bero på hur långt hon kommit i sin utveckling?

De berättar för mig för att:
1. Jag har nära relation med dem och även anförtror dem saker.
2. När jag och min partner har genomgått svåra graviditeter och vi har varit öppna om detta, så öppnar folk upp om sina erfarenheter.
3. Jag kanske är kvinna, det vet du ju inte, kvinnor berättar för kvinnor. Det vet du nog. Sug på den ett tag.
4. Jag ser inte ner på kvinnor. Och det är en grundbult i att få förtroendet från kvinnor. Du ser ner på kvinnor och då kommer de inte vilja öppna sig för dig, om svåra saker.

Min mors berättelse hörde jag när jag var riktigt liten. Vet inte varför hon berättade det. Men alltid vetat om det. Och vännen till vår familj, hon som dog... Det var inget hemligt vad orsaken var.

Det är fullt möjligt att du skulle göra det. Men ett val i en extrem nödsituation avgör inte människovärdet.

Om jag tvingades välja mellan att rädda min egen dotter eller tio, eller till och med hundra, eller hundra tusen okända människor skulle jag utan att tveka rädda min dotter. Det betyder inte att min dotter har ett högre människovärde än de andra. Det betyder bara att människor ibland tvingas fatta tragiska beslut.

Samma sak här. Frågan är inte vem du skulle rädda, utan varför ett mänskligt embryo enligt dig saknar människovärde från början.

Antagligen för att hen inte ser ett embryo som en människa och därför inte tillskriver ett embryo något moraliskt värde/människovärde.

Jag ser inte ett embryo som en människa, alltså tillskriver jag inte ett embryo något moraliskt värde/människovärde.

Och där landar vi nog i vår grundläggande oenighet.
Du utgår från att människovärdet uppstår senare i utvecklingen.
Jag utgår från att människovärdet följer den mänskliga individen från början.

Ingen av oss kan bevisa den filosofiska utgångspunkten vetenskapligt.
Däremot tycker jag att min princip blir mer konsekvent, eftersom den inte gör människovärdet beroende av utvecklingsnivå, medvetande eller andra egenskaper.

Tack för en intressant och utmanande diskussion.

Du kastar pärlor för ett svin. Alla vet att graviditeter och förlossningar innebär stora risker för kvinnor. Att många kvinnor får men (av olika svårighetsgrad) för livet. Alla vet detta förutom bittra och hjärntvättade manosfär-män. De vill inte veta för då kan de inte köra sitt skeva inbankade narrativ om kvinnor. Att kvinnor är idiotiska horor som särar på benen för kreti och pleti och gör abort på löpande band.

Embryot är alltså det lilla liv som är 0 till 8+6 veckor. Väldigt extremt outvecklat. Och det är endast föräldrarna som kan sätta värde på detta lilla liv.

Enkelt: ju äldre fostret blir, dessto större chans har det att klara sig utanför mammans kropp och ju mer mänskligt medvetande utvecklas det på fostret. Det blir alltså mer och mer en fullständig människa, om än massivt beroende av andras omsorg för sin överlevnad. Just det att det blir mer och mer en människa som kan klara sig utanför mammans kropp, är vad som ger fostret mer och mer människovärde. Vilket blir fullständigt vecka 22.

Jag ser likadant på djur och deras foster. Jag äter tex. Gärna ett ägg, vare sig det var befruktat eller inte. Men svårare att äta kyckling eller höna när jag tänker på vad det är. Ägget (även om det är befruktat på tidigt stadie) är ett ägg och inte en fågel, kyckling är däremot en fullvärdig fågel. Även om den ibte är höra eller tupp.

Blev det tydligare så,?