Norrtälje: 54-årig man dömd för flertal grova sexualbrott mot sin sambo (juni-2022)

Vadå "börjar "?
H är dömd i två instanser.

Kom ihåg att du inte var där, du levde inte med dem och ändå sväljer du allt som H kräker ur sig.

Det finns hur många brottsutredningar som helst att fastna i. Vad fick dig att maniskt börja posta om just den här kriminelle våldtäktsdömde dåren?

Något måste ni ju ha gemensamt.

Du svarar fortfarande inte på sakfrågan.

Barnen har sedan flera år rätt till umgänge med sin pappa genom tredje part. Då är kärnan inte pappans person, utan varför barnens beslutade kontakt inte har fungerat. Mammans besatta hatkampanj på TikTok för att dölja sin sanna historia. .

Ditt fula knep är tydligt, flytta fokus från barnens umgängesrätt och utredningens brister till pappans karaktär. ”Han är dömd”, ”du var inte där”, ”kriminell våldtäktsdömd dåre” och antydan om att den som granskar målet måste vara suspekt är inte juridiska argument. Det är skuldstämpling och debattflykt.

Att pappan är dömd säger inte i sig att FUP faktiskt prövade alternativa hypoteser, motiv, motsägelser, digital kommunikation och vittnen som störde åtalsberättelsen. Det är just den frågan du undviker.

Samma sak med barnen: om det finns beslutad kontakt genom tredje part men kontakten ändå inte fungerar, måste frågan bli vem som hindrat den och varför. Att göra pappans krav på verkställighet till ”mani” eller ”egenbehov” är bara ett sätt att dölja umgängeshindret.

Det är inte barnperspektiv. Det är bortförklaring av både utredningsbrister och barnens rätt till sin pappa.

Varför kritiserar du inte advokaten och H? Om du inte vet om det så har den åtalade möjligheten att ta fram all bevisning som dom tycker är relevant.

I detta mål har det visat sig att både tingsrätten och hovrätten tycker att H(tillsammans med advokat) inte lyckats bevisa sin oskuld.

Även du har inte på något övertygande sätt kunnat styrka att H är oskyldig, inte heller kunnat visa att FUP är är felaktig. Istället verkar det handla om att du tycker FUP bör vara 1k sidor till där man bara pratar om vilken fin människa H kan vara i andra situationer.

Nej. Du vänder på bevisbördan. H och hans advokat ska inte “bevisa oskuld”. I en rättsstat är det åklagaren som ska bevisa skuld bortom rimligt tvivel. Det är också missvisande att låtsas som att hovrätten bara bekräftade tingsrätten. Hovrätten friade i stora delar och underminerade därmed mycket av tingsrättens breda berättelse. Kritiken handlar inte om att FUP skulle fyllas med omdömen om att H var “snäll”, utan om objektivitetsprincipen: alternativa förklaringar, digital kommunikation, motiv, motsägelser och vittnen som stör åtalsberättelsen måste utredas. När du reducerar det till “bevisa sin oskuld” visar du exakt den rättsosäkra logik som kritiken gäller.

Kontakt via tredje person var det som stod med i kontaktförbudet. Men det gällde ju enbart om en dom på umgänge fanns.

Någon ny dom om umgänge finns väl inte?

H kan väl gå via soc och ansöka om någon utomstående tredje part som eventuell Kontakt kan ske.

Men det förutsätter ju att barnen vill.

Nej. Det där är ett typiskt cirkelresonemang, kontakten fungerar inte, alltså måste pappan vara problemet. Men kärnfrågan är ju varför beslutad eller möjlig tredjepartskontakt inte fungerar. Barnen har rätt till sin pappa. Mamman vägrar godkänna alla förslag på tredje person som länk till det umgänget. Hon har fullt upp med sina hatdanser på TikTok…

”Barnen måste vilja” låter barnrättsligt, men kan också vara den bekvämaste täckmanteln för långvarigt grymmaste umgängessabotage och mammans hämnd för att han lämnade. Om barn i åratal matats med spelad rädsla, lojalitetskrav och svartmålning är deras ”vilja” inte nödvändigtvis fri. Sådant känner du väl till.

Ditt fula knep är att göra nuläget till bevis och slippa granska vägen dit. Det är inte barnperspektiv. Det är psykologiskt eftervåld med administrativt språk.

Det är du som är full av fula knep.

Det finns en dom där begärt umgänge avslås. Säger inte detta dig någonting?

Och om inte så är pappan dömd för brott mot modern. Våldtäkter, koppleri och grov kvinnofridskränkning.

Grov kvinnofridskränkning har alltid en negativ effekt på barnen.

En normalt funtad och bra pappa begår inte brott mot deras mor.

Nej. Det där är inte analys. Det är din moraliska kortslutning.

Ja, det finns domar. Ja, brott mot en förälder kan skada barn. Men det svarar inte på sakfrågan, varför har möjlig eller beslutad tredjepartskontakt inte fungerat, och vem har aktivt blockerat lösningar?

Du använder domen som universalnyckel: ”han är dömd, alltså behöver inget mer granskas”. Det är ett fult knep. Barns rätt till kontakt upphör inte automatiskt bara för att en förälder är dömd. Då ska kontakten riskbedömas, struktureras och skyddas – inte saboteras.

”En bra pappa begår inte brott mot modern” är moralism, inte juridik. Frågan är inte om pappan är perfekt. Frågan är om barnens kontakt med honom har hindrats genom rädsla, lojalitetspress, svartmålning och vägran att acceptera neutral tredje part.

Du försvarar inte barnperspektivet. Du försvarar status quo. Och status quo kan mycket väl vara resultatet av psykiskt eftervåld och långvarigt umgängessabotage.

Det barnperspektivet tar fasta på är att barn inte ska ta psykisk skada av en olämplig förälder. Det trumfar rätten till umgänge.

Vad har pappan gjort för att förändras efter fängelsestraffet?

Gått några behandlingsprogram?

Just den här våldtäktsdömda, koppleridömda, munpissande wt-gubben, hjälper ingen behandling i världen, han är psykopat och dem kan man inte göra något åt.

Har förstått det för länge sedan. Och han verkar ha hittat en exakt lika störd individ till talesperson här på flashback.

Det är tur att såna här fall får sånt medialt genomslag. Med lite tur minskar det risken för att fler kvinnor ska drabbas.

Du avslöjar dig igen.

Barnperspektiv är absolut inte att göra mammans konfliktlinje permanent. Barnperspektiv är att pröva risk, påverkan och kontaktmöjlighet konkret. Om risk finns kan kontakt ske via tredje part, professionellt stöd, stegvis återuppbyggnad och tydliga villkor. Det är just därför tredjepartslösningar finns. Barn har rätt till sin pappa. Han är en vanlig bra pappa.

Din modell är däremot enkel och elak: pappan är dömd, alltså ska barnen förlora honom. Det är inte riskbedömning. Det är fulaste sociala avrättning.

Och behandlingsfrågan är ett nytt villospår. Den kan vara relevant, men den besvarar inte varför mamman vägrat neutrala mellanhänder, varför barnens motstånd inte analyseras som elak påverkan, och varför deras rätt till en egen relation med pappan försvinner bakom vuxnas hämndberättelse.

Du låtsas och kallar det barnperspektiv. I praktiken försvarar du ett system där umgängessabotage belönas, skapa rädsla, blockera kontakt, snyfta dagligen på TikTok i åratal, vänta ut tiden och kalla barnens programmerade avstånd “vilja”.

Det är inte omsorg. Det är psykiskt våld med låtsad barnrättslig fasad.