Citat:
Ursprungligen postat av
troligengud
Jag har ett bra exempel från jobbcoching , 20 tal arbetslösa sitter och lyssnar på en vd som talar om och lyser med ögonen hur bra han var och fortfarande jobbar och är cirkus 70 år.
Det andra föredraget hur mycke kassan sänktes med fem procent varje månad för alla arbetslösa, lyste i ögonen när han berättade, och sen berättade han om hur hans släkt var både läkare och advokater, och han hade ordnat såå mycket kalas och övrigt .
Jag jag jag personligheter som verkligen vill såra människor som har det sämre.
sen var det något nytt föredra om nån annan som var jätte lyckad historia och arbetat hela livet.
Men alla dom där vd och lyckades personerna hade ju inget jobb att erbjuda så vad fasiken gör för dom på jobbcoachning arenan för om dom inte har ett skit att erbjuda.
Kan vara roligt att höra glada livs historier inte för den delen men jag är på jobbcoching bara för egen del att nå ett arbete, inte höra hur bra dom rika är.
Riktigt dåligt i mina ögon, dom trampar ju ner folk, kanske utan att dom vet det för som är så stolta över sig själva ,
Alltså sitter nån i rullstol pratar man ju inte om hur härligt det är att ta en jogging runda på morgonen , den upplevelsen går inte beskriva
Frågan är om dom är medvetna och igentligen gör det av ren illvilja.
Känner åxå själv att man tänker så fel ,
Samma med grannen hälsade så länge man jobbade, sen var man skiten under skorna.
Vi är så mycke våra prylar och pengar att personligheten kommer inte fram alls

Men gud så hemskt!
Har själv gått Miroi. Jag känner igen
(FB) Vad gör man på Miroi? (/Mod)
Började jägarexamen i januari 2026.
När personerna som sköter teori- och praktiska proven kom för första gången på besök så kändes det förnedrande genom att våran lärare och alla andra som satt nära whiteboard tavlan (provlederna etc.) stirra på oss alla som om vi vore outvecklade eftersom ingen hade vapenlicens sedan tidigare.
När vi, som mellan två till tre försök fixade teorin var välkomna att göra praktiska provdelarna för hagelgevär och salongsgevär, var stämningen helt annorlunda.
Vi blev behandlade som om vi kommit närmare provledarnas nivå och status. Kändes mer som att vi var helt plötsligt väldigt respekterade och tillhörde en mäktig gemenskap.
För att få komma på skjutprov
måste man först ha klart teoriprovet.
Lite skitsnack om alla de som inte fixat teorin ännu förekom och vi hade sånna här leenden:
Om bara några dagar är det dags för provskjutning av klass ett.
Har lagt märke till att kollegor, familj och vänner blir sura när jag uppdaterade om att jag snart fixat rubbet och att jag lär ta semesterdagar varje kommande höst. Avundsjuka kanske?
Personer som faktiskt visat äkta glädje över att jag lyckats ta jägarexamen är personer som själva har jägarexamen