Citat:
Det ironiska är att journalistkåren till stor del avskaffat sig själv. I över ett decennium har stora delar av media slutat fungera som motvikt till makt, korruption och överstatliga intressen. I stället blev man megafon för samma narrativ från Bryssel, Washington och den politiska insiderklass som rör sig mellan departement, tankesmedjor och redaktioner. Och prestigeprojekt inom grön omställning osv.
Och nej, det handlar egentligen inte ens om “tittarnas förtroende”. SVT lever redan på tvångsbeskattning. Publiken är mest ett demokratiskt fikonlöv för att legitimera systemet. Folk kan vara missnöjda i åratal utan att pengarna slutar rulla in.
Men nu konkurrerar public service plötsligt med sådant staten prioriterar högre: Ukraina, upprustning, Natoanpassning, försvarsindustri och ökade säkerhetskostnader. Då upptäcker även SVT att ingen institution är helig när resurser ska omfördelas inom samma maktsfär man själv hjälpt till att skydda. Det är därför paniken känns så självupptagen. Man trodde länge att lojalitet uppåt automatiskt gav evig trygghet nedåt.
Ärligt talat känns utvecklingen helt logisk. Om journalistik ändå reduceras till att reproducera Nato-, Bryssel- och Pentagon-linjer med några känslomässiga intervjuer ovanpå, varför ens ha den dyra mellanhanden kvar?
Då kan institutionerna lika gärna prompta ett AI direkt och generera exakt den berättelse som anses stabiliserande för “demokratin”, marknaden och rätt värdegrund för veckan. Billigare, snabbare och antagligen mer konsekvent än dagens lismande karriärjournalistik.
Det tragiska är att media själva varit med och avvecklat sitt existensberättigande genom att sluta vara motmakt och börja fungera som förvaltningsgren åt samma politiska och överstatliga miljöer de skulle granska.
Och nej, det handlar egentligen inte ens om “tittarnas förtroende”. SVT lever redan på tvångsbeskattning. Publiken är mest ett demokratiskt fikonlöv för att legitimera systemet. Folk kan vara missnöjda i åratal utan att pengarna slutar rulla in.
Men nu konkurrerar public service plötsligt med sådant staten prioriterar högre: Ukraina, upprustning, Natoanpassning, försvarsindustri och ökade säkerhetskostnader. Då upptäcker även SVT att ingen institution är helig när resurser ska omfördelas inom samma maktsfär man själv hjälpt till att skydda. Det är därför paniken känns så självupptagen. Man trodde länge att lojalitet uppåt automatiskt gav evig trygghet nedåt.
Ärligt talat känns utvecklingen helt logisk. Om journalistik ändå reduceras till att reproducera Nato-, Bryssel- och Pentagon-linjer med några känslomässiga intervjuer ovanpå, varför ens ha den dyra mellanhanden kvar?
Då kan institutionerna lika gärna prompta ett AI direkt och generera exakt den berättelse som anses stabiliserande för “demokratin”, marknaden och rätt värdegrund för veckan. Billigare, snabbare och antagligen mer konsekvent än dagens lismande karriärjournalistik.
Det tragiska är att media själva varit med och avvecklat sitt existensberättigande genom att sluta vara motmakt och börja fungera som förvaltningsgren åt samma politiska och överstatliga miljöer de skulle granska.
Helt rätt.
Därför skall inga skattepengar gå till media.
Dessutom skall inte invandrare ha rösträtt.
Det svenska systemet som ägör att små ytterlighetspartier får orättfärdig makt genom Socialdemokratins hunger efter ministerposter är också fel. Detta har andra länder upptäckt men vår korrumperade Socialdemokrati vill naturligtvis inte stoppa detta. De förhandlar ju gärna med muslimska företrädare och ger därigenom ännu mer ytterlighetsfördelar till totalt väsensskilda ickevästerländska värderingar,. Trots detta slänger de sig med "lika värde" som inte existerar inom Islam.