Citat:
Ursprungligen postat av
Nyfikenpaallt
om jag räddar ett vild djur från att dö, skulle den känna tacksamhet eller skulle den döda mig när jag hjälper den loss?
Jag har en grundläggade tro på att alla djur har i princip exakt samma känslor som människor - detta då jag tror att känslor sitter i själen, som ju alla har och som är skapad av Gud, i motsats till intelligens som sitter i hjärnan och är mer bunden av "fysikens lagar" eller hur man nu ska uttrycka det. I min värld tillhör känslor den andliga sfären - och alla djur inklusive människor är otroligt kloka i sin inre gudiäomliga essens.
Jag tror att en myra kan känna en stark panik och en stor sorg om den inte hittar sin stack. Jag tror att de flesta djur kan känna samhörighet, kärlek och livsglädje - inklusive fiskar.
Det finns en intressant dokumentär, "Mitt liv som kalkon", som följer en man som länge levt med wild turkeys (vilda kalkoner). Tydligen blir de extremt stressade om de möter ett avkapat träd - kanske för att trädet fortfarande lever, vilket de känner och förstår, till skillnad från oss människor som bara ser en död stubbe?
Kan djur känna
mer än människor? Många med hund eller katt har nog känt tanken - det där var en freudian slip, jag låter det vara för poesins skull. Jag brukar t ex inte känna mig så mysig att jag börjar spinna i tid och otid 🙂 när katten spinner uttrycker den en stark känsla av inre frid, som inte verkar bo i oss människor på samma sätt (jag kan givetvis ha fel).
Dock kan man väl säga att tacksamhet är en rätt så avancerad känsla, jämfört med t ex glädje, mättnad, hunger, inre frid och rädsla - tacksamhet förutsätter att djuret
förstår att du har räddat det.
Djur har också starka instinkter. Om du räddar ett djur som har fallit i en grop, kan djuret tro att du har gillrat fällan och nu ska döda djuret.
Men jag skulle ändå säga att dina chanser att göra dig förstådd finns där. Människor och djur har levt sida vid sida i årmiljoner. Även djur är tränade, evolutionsmässigt, för att tyda blickar, röstläge och annat som vi inte ens kan uttrycka intellektuellt (hur vet vi att någon vill oss illa, t ex? Instinkter - dofter - mikrouttryck.) Hypotetiskt och teoretiskt sett kan djuret känna av dina goda intentioner, om du talar lugnande och visar med ditt kroppspråk att du vill väl.
På en andlig nivå kan djur (tror jag) känna en hög grad av tacksamhet och kärlek. Men sedan finns också risken att instinkterna tar över, då djuret är stresspåverkat, och dödar dig för säkerhets skull - eller för att du uppfattas som en del av problemet dvs någon som försöker skada.
Intressant fråga f.ö.!
