Podden Spår brukar vara bra.
I avsnittet
Skandiamannen finns några missar.
Den 1 mars 1986
Inga livräddande åtgärder nämns i förhöret.
Den 10 mars 1986
Spår:
"Han berättar att Palme vänts i framstupa sidoläge."
Förhöret:
"Palme vändes till framstupa sidoläge."
Verkligheten: Stig Engström påstår inte att han eller någon annan vände Palme i framstupa sidoläge. Referatet är en feltolkning. Som framgår den 11 mars.
Den 11 mars 1986
Spår:
"Skandiamannen berättar nu att han själv hjälpte till att vända Olof Palme i framstupa sidoläge för att frigöra luftvägarna."
Förhöret:
"E är dels gift med en sjuksköterska och dels utbildad i viss mån i första hjälpen, kurser som Röda Korset givit. E tänkte först på andningsvägarna och att inte förvärra en skada genom att göra för mycket. Hela munnen var alldeles fylld med blod så att man inte kunde se tänderna och det kom ganska kraftigt blodflöde ur näsan, varför sidoläge föreföll det enda E kunde tänka sig i form av hjälp att själv ge sig på."
Verkligheten: Stig Engström påstår fortfarande inte att han eller någon annan vände Palme i framstupa sidoläge. Däremot framgår vad Engström menade den 10 mars. Att den enda åtgärd som
föreföll vara rätt var framstupa sidoläge. Inte att
"Palme vändes till framstupa sidoläge". Ett självklart fel i referatet den 10 mars.
Den 25 april 1986
Stig Engström: I alla fall då är ju min första tanke att avbryta min färd mot tunnelbanan, och eftersom jag har gått Röda Korsets förstahjälpenkurs och håller på med lite sån verksamhet på Skandia dessutom, med bulkuddar och sådant, så förstod jag att eftersom munnen var fylld med blod och det rann ur näsan, att så fort som möjligt försöka och få andningsvägarna klara. Då har vi, ungefär samtidigt kommit fram tre stycken personer. Jag har en ung flicka till vänster, och en ung grabb till höger. Flickan tar pulsen och vi två andra försöker och få den här personen som visade sig vara Olof Palme i framstupa sidoläge för att blodet skall kunna rinna undan.
Allan Bäckström: När du kommer fram då är det bara Palme och hustrun Lisbeth som är där?
Stig Engström: Ja, och två till.
Allan Bäckström: Och två till. Vad är det för några?
Stig Engström: Ja som jag minns det två unga personer, en ung flicka som är till vänster, och en ung man som är till höger. Flickan är mest koncentrerad på att försöka ta pulsen och säger att, ömsom kan jag uppfatta pulsen, och ömsom säger att nu kan jag inte känna pulsen.
Verkligheten: Att
"vi två andra" (sannolikt Stig Engström och Karin Johansson)
"försöker och få den här personen som visade sig vara Olof Palme i framstupa sidoläge" stämmer bra med andra vittnesuppgifter. Karin Johansson uppgav den 2 april att det var
"någon som sa, jag vet att han skall ligga i framstupa sidoläge, varför gör ni så här?" Anna Hage uppgav den 2 april att det var
"någon som börja de rycka i benen eller någonting, i Olof Palmes ben och då så sa jag det att han låg så bra sam han låg". Engström
"försöker och få" personen i framstupa sidoläge. Det vill inte de andra. Mer än så gjorde han inte.
Anna Hage uppgav den 2 april 1986 att
"jag satt i och för sig med ryggen mot gränden".
Hur kunde Stig Engström veta att Anna Hage satt med ryggen mot Luntmakargatan och att Stefan Glantz satt med ryggen mot Sveavägen?
Det fanns ingen som helst uppgift i massmedia om den saken.
Hur kunde Stig Engström veta att de satt så? Om Engström inte var där när Anna Hage och Stefan Glantz var där.
Clownerna i Göteborg kanske vet?
Sociologen Klas Gustavsson (som intervjuas i Spår) anser att de
mest intressanta sakerna med Engström är att
a) Engström tror sig ha hört ett skott när han bara hade 20 meter kvar till mordplatsen (trots att han inte såg gärningsmannen och dennes flykt), att
b) Yvonne Nieminen tror sig ha sett en springande man som påminde om Engström på David Bagares gata och att
c) Engström berättar på ett intressant sätt. Det finns bra förklaringar till alla tre. Gustavsson anser att Engström är ointressant som GM. Bra. Det finns hur många bevis som helst.
