Varför tolereras gold Diggers?

Därför att det är underförstått att det hela är omoraliskt. Hur autistisk är man om man inte förstår det? Tror du att kvinnor blir betraktade som hjältar för att de ligger med gamla, rika män? Det får vanliga kvinnor att känna sig OTROLIGT moraliska, och det är det som gör att skvaller säljer.

Jag skulle inte erbjuda mig till honom. Visserligen ser han bra ut men han ser inte fullt mogen ut, det är nåt som inte klickar för mig.

Jadu kvinnorna gör allt för att slippa incels antingen blir det invandrare eller så blir det gamla gubbar.
Så länge det inte är en vit man för han kanske röstar på SD!

Damer är golddiggers.

De strävar alltid att få nåt som är bättre.

Den där snubben blir lämnad om hon hittar nåt bättre. Och ja, Amazon killen och Microsoft mannen dög inte heller. Det borde väl säga er män nåt om damer!?

-De blir aldrig nöjd!?

Bathina Philipson är ett bättre exempel på golddigger i så fall. Hon var 22 och Aje var 57 när dom blev ihop.

(Sorry för att jag tar liv i en tråd som varit död i 4 år.)

Men jag känner till en ung kvinna som har totalt haft 4 pojkvänner i sitt "vuxna" liv, och alla dessa har varit miljonärer. Och lustigt nog, så har hennes nya pojkvän alltid varit rikare än den förra.

Antar att hon går under titeln "golddigger"..?

För att de (männen) är såäääå svaga

Det saknas viktig information för att göra den klassificeringen. Att vara en "golddigger" innebär ju inte att gifta sig uppåt eller att överhuvudtaget för en kvinna att skaffa sig en man som är så rik som möjligt - det är snarare totalt naturligt.

"Gold-digger" brukar man säga om någon som uppenbart BARA är ute efter hans resurser - exempelvis om det är 40 års åldersskillnad eller att mannen av andra skäl är mycket oattraktiv.

Fast, om en kvinna väljer att inte gifta sig med en man för att han inte tjänar tillräckligt mycket pengar? Eller att kvinnan enbart vill gifta sig uppåt? Hur är det inte att de enbart vill ha deras resurser? Om preferensen är att mannen bör tjäna mer än kvinnan så är ju den enda preferensen pengar, vilket gör att kvinnan per definition är en ”gold-digger”? Eller för att bli ännu mer kategoriskt så betraktas ju personer som byter sex mot materiella fördelar som prostituerade.

Hade jag varit kvinna och haft som preferens att min framtida partner måste vara förmögen eller tjäna mer än mig hade jag skämts, om låg inkomst skulle vara en deal-breaker skulle jag kraftigt ifrågasätta mina preferenser. Och hur går det ihop med flosklerna om att kärleken är blind eller att man kan inte styra sina känslor? Är en man attraktiv för att han har pengar, blir ju ”kärlek” reducerat till en affärstransaktion.

Preferenserna i dagens dejting system kommer leda till ökad prostitution. Kvinnor söker alla de topp 20%, misslyckas de vill de inte nöja sig. Därför blir de ensamma, det är dyrt att ha en hög levnadsstandard i dagens samhälle. Så det letar efter medelvägen mellan att få pengar från män med resurser utan att få en relation med dem, de använder det som de har makt över, sin sexualitet. Så de säljer sina kroppar för att få det som de inte annars får, pengar.

När blir mänskliga relationer rent instrumentella och spelar det någon moralisk roll om utbytet är implicit eller explicit? Om en relation upphör när pengar eller status försvinner, då verkar det som att ekonomin inte bara var en bonus utan ett grundvillkor för relationen. Var går då gränsen mellan prostitution, strategiska relationer och vissa former av äktenskap? Är gränsen mindre tydlig än samhället ofta vill erkänna? Om pengar eller status är en förutsättning för en relation, så blir pengar det enda kriteriet.

Nu är jag varken mot att människor bör få sälja sex eller att människor kan ha preferensen pengar, men var ärlig med det. Jag personligen skulle aldrig vilja varken ha sex med eller en relation med en kvinna, om enda skälet till det är mina pengar. Men det är ju enbart min preferens.

Ja, det är inget konstigt/omoraliskt tycker jag om hon har en sådan preferens.


Det säger inte alls att hon enbart vill ha detta, bara att hon också vill ha det. Jag ser inte det som något mer konstigt än att båda män och kvinnor har typiskt en mängd olika kriterium man vill se hos en partner.


Jag tycker det antagandet är fel, då absolut inget - ur den generiska beskrivningen - talar för att detta är det enda hon bryr sig om. Att vara en "gold-digger" är ju något väldigt specifikt - och omoraliskt.

Fast, om pengar är en deal-breaker, att pengar är en förutsättning för att gå från A till B, är det ju det enda som har betydelse?

Och om preferensen är pengar blir ju varje relation en affärstransaktion? Hur skiljer man en sådan preferens från ”gold-digger” alt prostituerad?

Definitionen för en relation blir ju instrumentell och inte baserat på något annat än det finansiella värdet.

Om X är förutsättningen för Y blir X det som värderas, inte kategorier Z, som kan följa, men aldrig realiseras om inte X är en realitet. Utan X, inget Y eller Z.

Man kan ju översätta det till kön, en homosexuella man blir inte intresserad om du inte är man. Könet blir en förutsättning för en relation. X blir kön och det blir inget Y, relation, och andra egenskaper Z, som humor eller vänlighet, blir oväsentliga om inte X blir uppfyllt, därför blir X den enda kategori som har en avgörande betydelse.

Om X är pengar blir frågan vad som skiljer Y byggda på X från andra fenomen som bygger på X, som gold-digger alt prostituerad?

(X+)=Y->Z
(X-)=0

Nu argumenterar jag inte för att kategori X i egenskap av finansiellt värde alt status är en förbjuden kategori, men det säger något om vad som värderas. Och för att skapa en mer ärlig relations matchning anser jag att kvinnor som har preferensen pengar bör skylta öppet med det, så det går att välja bort. Gold-diggers bör inte klandras, de bör skylta öppet med sina intentioner så att de blir lättare att välja bort. Jag vill inte investera i en person känslomässigt som har som tröskel hur min finansiella status ser ut. Om jag då inte har några problem med att byta sex mot resurser, vilket jag tyvärr har, så blir utbytet ärligt.

För mig personligen kan jag ju då lägga mina känslomässiga och finansiella tillgångar på en person som delar mina värderingar om att kärlek är inget som kan köpas eller få en prislapp.

Hela ditt långa inlägg bygger på denna oriktiga premiss. Det är ju absolut ingenting som säger att dessa pengar är det enda som spelar roll för en sådan kvinna. Det är snarare att göra den väldigt komplexa mänskliga parbildningen kraftigt förenklad.

De absolut flesta människor har en hel mängd "deal-breakers", men det är ju direkt felaktigt att, grundlöst, påstå att en viss godtycklig preferens är det enda som har betydelse för någon annan.

Exempelvis för mig själv, en - av väldigt många - dealbreakers för en relation är hon skall tycka om att ge oralsex. Det vore dock löjligt om någon skulle därmed påstå att "han bryr sig bara om att hon suger kuk".