Citat:
Ursprungligen postat av
suppose
Ny kärnkraft i söder minskar överföringsbehovet från norr. Och ger betydligt mindre inverkan i naturen än 100mil kabel.
Om vi låter oss vara lite friare i tankarna än att följa paragrafen som säger att flaskhalsintäkterna måste gå till ledningar, är ny kärnkraft i söder ett bättre alternativ. Två flugor i en smäll:
Mer produktion
Lägre nätbelastning
Istället för endast:
Lägre nätbelastning
Så enkelt. Jag lägger till att
Kärnkraft är bättre för klimat och miljö än
100 mil kabeldragning utan ny kärnkraft.
Barnversionen:
Tusen norrlänningar har tiotusen glassar
Tiotusen skåningar har tusen glassar
Ska man köpa kyltransport för ta niotusen av norrlänningarnas glassar till skåningarna?
Eller ska man köpa niotusen glassar till skåningarna och slippa dyra transportkostnader som bara går åt spillo? Ekonomiska kostnader och miljökostnader följer med transporten.
Tre inblandade i valet. Norrlänningarna, skåningarna och miljön.
Överföringsförlusterna vid transport av el från Norrbotten (SE1) till Stockholm (SE3) är en betydande del av det svenska elsystemet.
Generell förlustnivå: De tekniska förlusterna i det svenska elnätet är generellt sett låga, men vid långa överföringar ökar de.
Långdistansöverföring: Att transportera el långa avstånd, som från norra Sverige till södra Sverige, innebär högre förluster jämfört med lokal produktion.
Systemets helhet: Överföringsförluster är en av de större posterna i den totala svenska elanvändningen, ofta nämns de som en betydande del av nätverksdriften.
Kapacitetsutmaningar: Svenska kraftnät gör stora investeringar för att stärka stamnätet (bland annat till Stockholm) för att hantera överföringarna.
När elen transporteras över cirka 100 mil förloras en del av energin som värme i ledningarna. Trots förlusterna är det ekonomiskt fördelaktigt att flytta elen från norr (med hög produktion) till söder (med hög förbrukning).
Vid överföring av el från Norrbotten (SE1) till Stockholm (SE3) försvinner en del av energin som värme i ledningarna. De totala förlusterna för en sådan långdistansöverföring uppskattas ofta till omkring 5–10 % innan elen når slutkunden.
Förlusterna är uppdelade på olika nivåer i nätet:
Stamnätet (Transmissionsnätet): Förlusterna i de stora högspänningsledningarna (400 kV) som sträcker sig genom landet ligger på cirka 2–3 %. Tack vare den mycket höga spänningen hålls förlusterna nere trots de långa avstånden.
Region- och lokalnät (Distributionsnät): När elen växlas ner till lägre spänningar i Stockholm för att nå hushåll och företag tillkommer ytterligare förluster. Dessa ligger vanligtvis på mellan 3 % och 7 %.
Totala förluster: Sammanlagt innebär detta att för varje 100 kWh som matas in i Norrbotten, finns cirka 90–95 kWh kvar när elen når uttaget i Stockholm.
Faktorer som påverkar förlusterna
Avstånd: Ju längre elen färdas, desto mer energi går förlorad som värme.
Belastning: Om näten är hårt belastade (vid hög efterfrågan) ökar värmeutvecklingen och därmed förlusterna kvadratiskt mot strömstyrkan.
Väder: Kyla kan öka motståndet i vissa komponenter, men de största variationerna beror på hur mycket el som faktiskt skickas genom "flaskhalsarna" mellan elområdena.
Statistik från Svenska kraftnät visar att de totala nätförlusterna i hela det svenska systemet årligen uppgår till cirka 10–11 TWh, vilket motsvarar ungefär 7–8 % av den totala elproduktionen