Ska jag förklara och be om ursäkt eller ta det lugnt?

Spelar ingen roll. Låt bli kvinnor som är i ett förhållande, och håll dig till singlar.

Jobbar ihop med en tjej som det ibland uppstår en ganska flörtig stämning med, hon är förlovad och det känns spm att båda är på det klara med att vi bara är goda vänner.
Hon är inte typen som är otrogen, muslim, ingen alkohol, ingen sex utanför äktenskapet, men ganska liberal, ingen hijab och lever ensam, även om hon är troende.
Ibland när vi har flörtat lite för mycket så blir hon kall ett par dagar, sedan är allt som vanligt igen, jag VET att hon är intresserad av mig också, hon har bla. sagt att hon gärna skulle inleda något med mig om hon inte var förlovad.

nu till problemet, jag har tidigare haft alkoholproblem och det vet hon men jag har sagt att jag är helnykter numera, för två veckor sedan, tog jag ett återfall som varade en dag, jag tyckte det var en bra ide att ringa henne på en app då, minns knappt vad jag sa, men brukar aldrig vara elak eller äcklig mot kvinnor på fyllan, däremot lite för ärlig. såg dagen efter att jag ringt henne massa gånger och att hon blockat mig på appens char, hon har dock kvar mig som vän men har mer eller mindre ignorerar mig helt sen dess, ser arg ut,säger knappt något, men har sett att hon tittar mycket men vänder bort blicken näer våra ögon möts.
Jag vill gärna ha kvar henne som vän eller åtminstone ha bort den tryckta spänningen på jobbet. så min fråga är.. ska jag erkänna för henne som det var att jag hade druckit och be om ursäkt, eller tycker hon att jag är creepy nu och vill vara ifred ska ta det lugnt ett tag och se vad som händer?
det var en engångsgrej och jag har varot nykter sen dess.

Intressant skillnad på manliga versus kvinnliga perspektiv här. För min del skulle jag nog säga att det ger respekt att säga förlåt och förklara läget även om man känner till problemet och inser att det finns en, förhoppningsvis minimal, risk att det händer igen. Att låtsas som det regnar, inte så mycket respekt.

det skulle kännas bra att göra det men det är svårt när vi inte ens pratar, risken är kanske att man retar upp henne ännu mer?

Har svårt att tro att en uppriktig ursäkt skulle reta någon.

Det verkar som att hon blev besviken på dig för att du druckit. Eftersom hon fortfarande har kvar dig som vän och bara blockat dig så vill hon inte riskera att du ringer onykter igen, men vill ändå ha kvar dig i sitt liv?
Du kan ju avvakta ett tag till och se vad som händer? Jag tror nog att får det gå en tid så kommer hon att bli som vanligt igen. Risken är kanske som du själv säger att hon ser dig som creepy om du pratar med henne. Om hon börjar prata med dig igen så då kan du be om ursäkt.

Läste hela det svamliga inlägget.

”Återfall händer”, ja det är exakt därför man inte kan lita på en missbrukare. Han har ju redan påstått att han är nykter men sedan brutit det. Klart hon fattar att han var dyngrak. Ska han ringa upp igen och påstå att han förblir nykter? Tomma ord, han bör bespara sig den lögnen och visa det med sina handlingar istället.

jag har druckit 2 gånger de senaste 8 månaderna, hur mycket har druckit?

Det är två gånger för mycket för en missbrukare fattar du väl ska du fylleringa kvinnliga kollegor var fjärde månad?

Älskar den hopplösa defensiva offensiven att försöka projicera dina problem på mig.

Ger upp mina tips, förstår att du är djupt inne i detta och inte alls önskar att bli bättre, du önskar enbart sympati och att förbli en missbrukare med förhoppningar om att strula med en upptagen kollega. Oerhört många människor väljer aktivt sina egna misär, du är en av dessa människor. Att lida är din trygghet, och då kan jag tyvärr inte hjälpa dig, du kommer kämpa till döden för att försvara ditt egna beteende.

Du uppfattar mig garanterat som ett ”troll” eller annat. Men jag hoppas genuint att du väljer de bra valen, slutar med ursäkterna, och tar dig ur din misär. Enbart du själv kan bestämma dig för förändring.

jag vill definitivt inte ha medlidande eller tycker synd om mig själv, då hade jag inte funderat på att be om ursäkt, jag har självinsikt i mitt missbruk och vet att jag själv väljer att dricka, nej du har rätt jag vet det men när spriten går in går vettet ut, det kanske var detta som behövdes så jag skulle lära mig att jag inte kan dricka