Du som är i övre medelåldern och frivilligt/ofrivilligt barnlös, ångrar du dig?

Varför ens bli så gammal att man hamnar i den situationen? Låter ovärdigt med eller utan barn.

Om du ens funderar i dom där banorna fattar du väl vad du borde göra? Det som, påstått iaf, är nöjda med frivillig barnlöshet är i 99% av fallen riktiga stolphjon som du inte vill ha samröre med.

Är du över 50? Upp till 55 är acceptabelt anser jag. Det är fortfarande väldigt gammalt och kanske taskigt mot barnen, men om din släkt generellt blir gamla är det inga problem. Cheers!

Hur skulle jag kunna ångrat något jag inte valt själv?

Jag visste redan som tonåring på 80-talet att jag var chanslös. Det man inte kan ändra måste man acceptera. Att män längst ner på statusmässigt blir barnlösa är fullkomligt normalt. Så har det alltid varit, gäller också andra däggdjur än människan.

Jag har satt min gräns vid 40, blir det inga barn innan dess så är planen att avsluta misären,
jag antar att det är det du syftar på att jag borde göra, skaffa barn eller ta mitt liv?
Jag trodde jag byggde ett liv med en kvinna som ville ha barn, men som sagt så blev det inget, nu känns åren vigda för att skaffa barn bortkastade, och ju äldre jag blir, desto mindre chans att jag "får möjligheten" att träffa någon som vill skaffa barn med mig.

Kul två gånger.
LÄTTJA är en dödssynd av en anledning.

Du å jag skulle säkert gilla att göra samma saker
Men det ger inte mig mening med livet att kunna åka på en lyxresa
Då tältar jag heller en förlängd weekend med min son, tveklöst hellre

En som inte har barn kan aldrig föreställa sig vad det innebär att ha barn. Det är en förändring i livet utan motstycke som inte kan förklaras för de som inte har barn. Du är därmed utsatt för Dunning-Kruger-effekten där du har 0 insikt men saknar insikt att förstå det.

Ingenting av det du skriver stämmer ju.

Inte kunna göra något när man har barn? Joho, de kan vara med på mycket och man får dessutom fler alternativ på sysselsättningar med barn.

Anpassning efter dagistider? Om du har ungarna på dagis alls, det är ett val. Annars kan du hämta dem på dagis närhelst du önskar, det är ditt barn. Och slutligen, hur är det annorlunda mot att anpassa dig efter dina egna arbetstider?

Göra det barn tycker är kul? Barn är olika och gillar olika saker, men mest av allt gillar de att vara med sina föräldrar. Involverar du dem kommer de att gilla att göra det du tycker är roligt tillsammans med dig. Sedan beror det helt på uppfostran hur ni lär barnen att roa sig själva så att du också kan pyssla med ditt.

Laga dubbla måltider? Skämtar du med mig? Det har jag aldrig gjort. Barn är som vuxna och gillar och ogillar olika saker. Men de gillar inte automatiskt bara "barnmat", det beror helt på hur DU uppfostrat dem och vad DU låtit dem vara med på.

Bråk om arv? Låter som en jobbig umgängeskrets du har om du upplever att det är vanligt. Jag har hört talas om ett enda fall i de absolut yttersta delarna av min krets och där handlade det om särskilda omständigheter med särkullsbarn.