Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Vilket motsägs helt av vad L.E uppger under den muntliga förhandlingen.
Var är din primärkälla som faktiskt stödjer dina antaganden?
Citat:
Jag håller med om att läkarens uttalanden innehåller motsägelser. Han verkar inte vilja hänga ut mamman avseende symtomrapportering men noterar samtidigt stor diskrepans mellan beskrivning av symtom och det hon själv måste ha ätit.
Vilket åter är det centrala som inte går ihop rent logiskt. Och inte borde göra det för den berörda läkaren heller.
Men han verkar tro att mamman vill henne väl och försöker väl väga sina ord så gott han kan för att inte skapa mer skada än nödvändigt i ett rättsligt sammanhang.
Citat:
Ett felaktigt och felaktigt dokumenterat näringsdropp är inte mammans fel. Och utöver det har läkaren åsidosatt sin utredningsskyldighet på ett häpnadsväckande oskickligt sätt.
Problem uppstår när patient och närstående stöter på ”aspiga” (ditt ordval) vårdanställda som inte förstår att ”sannolikhet” (ditt ordval) måste bedömas på sakliga grunder och inte på förutfattade meningar. Och som inte förstår att hälso- och sjukvården ”vilar på” (ditt ordval) lagstiftning.
Problem uppstår när patient och närstående stöter på ”aspiga” (ditt ordval) vårdanställda som inte förstår att ”sannolikhet” (ditt ordval) måste bedömas på sakliga grunder och inte på förutfattade meningar. Och som inte förstår att hälso- och sjukvården ”vilar på” (ditt ordval) lagstiftning.
Dokumentationen avseende droppen påverkade aldrig händelseförloppet i stort. Det var mycket försvårande omständigheter kring utredningen, men ja, jag är benägen att hålla med dig. Därmed inte sagt att mamman kan frias från sin del i utveckligen och att situationen blev som den blev, vilket rätten också fastslår.
Till alla andra i tråden än ks.
Jag förstår och stödjer att man ska få ha synpunkter på en massa olika saker i vårt samhällsbygge. Men när man helt oreflekterat ger sig på allt samtidigt och helt utan grundläggande förståelse och kunskap om delarna och hur de fungerar ihop blir det ju närmast parodiskt till slut.
Domstolen har full frihet att bedöma den bevisning som läggs fram för rätten. Det är liksom deras jobb att först fundera ut vilka rättsregler som är tillämpliga och sedan tillämpa dem på sakomständigheterna i målet och värdera den bevisning som förts fram till stöd av de påståenden om sakomständigheter som gjorts gällande och till stöd för det yrkande som käranden fört fram. Det blir nästan alltid en fråga om att värdera mer eller mindre motstridiga uppgifter och bestämma vad som är mest sannolikt, givet situationen i sin helhet. Detta är något som AI är helt värdelös på och förmodligen aldrig heller kommer klara av.
Orosanmälningarna kommer från läkare som inte får ihop den bild som man tidigare fått av mamman under flera års löpande kontakter. Det finns inget sätt att tvinga igenom vård (eller hindra onödiga insatser) för sjukvården och ett litet barn blir därmed skyddslöst när hela historien kommer från föräldrarna.
Om man tycker att föräldraansvaret förändras av att en godtrogen läkare försöker bygga en behandlingsallians och genar i dokumentationen för att dölja detta och att föräldrarnas ansvar att göra sitt yttersta för barnet därmed faller så har jag en annan åsikt. Det kan aldrig vara rimligt att barnet får stå risken att bli utan skydd för att system brustit i en annan del.
Dessutom har föräldrarna med oerhört stor sannolikhet vetat om näringsdroppets innehåll. Det är nog en sak som mammans tidigare biträde brottats med en del, att hon har ställt en fråga som hon inte visste svaret på innan och den frågan har tyvärr avslöjat att hennes klient hela tiden känt till näringsinnehållet i droppet. Därmed faller hela hennes case, särskilt nu när frågan om MbP inte längre är på bordet.
För egen del förstår jag allt mer av varför retoriken har förändrats över tid från nått här i tråden. Det blir allt svårare att objektivt sett försvara den historia som Kaliber berättat. Då fastnar man i ord som primärkällor och systemriddare.
Jag förstår och stödjer att man ska få ha synpunkter på en massa olika saker i vårt samhällsbygge. Men när man helt oreflekterat ger sig på allt samtidigt och helt utan grundläggande förståelse och kunskap om delarna och hur de fungerar ihop blir det ju närmast parodiskt till slut.
Domstolen har full frihet att bedöma den bevisning som läggs fram för rätten. Det är liksom deras jobb att först fundera ut vilka rättsregler som är tillämpliga och sedan tillämpa dem på sakomständigheterna i målet och värdera den bevisning som förts fram till stöd av de påståenden om sakomständigheter som gjorts gällande och till stöd för det yrkande som käranden fört fram. Det blir nästan alltid en fråga om att värdera mer eller mindre motstridiga uppgifter och bestämma vad som är mest sannolikt, givet situationen i sin helhet. Detta är något som AI är helt värdelös på och förmodligen aldrig heller kommer klara av.
Orosanmälningarna kommer från läkare som inte får ihop den bild som man tidigare fått av mamman under flera års löpande kontakter. Det finns inget sätt att tvinga igenom vård (eller hindra onödiga insatser) för sjukvården och ett litet barn blir därmed skyddslöst när hela historien kommer från föräldrarna.
Om man tycker att föräldraansvaret förändras av att en godtrogen läkare försöker bygga en behandlingsallians och genar i dokumentationen för att dölja detta och att föräldrarnas ansvar att göra sitt yttersta för barnet därmed faller så har jag en annan åsikt. Det kan aldrig vara rimligt att barnet får stå risken att bli utan skydd för att system brustit i en annan del.
Dessutom har föräldrarna med oerhört stor sannolikhet vetat om näringsdroppets innehåll. Det är nog en sak som mammans tidigare biträde brottats med en del, att hon har ställt en fråga som hon inte visste svaret på innan och den frågan har tyvärr avslöjat att hennes klient hela tiden känt till näringsinnehållet i droppet. Därmed faller hela hennes case, särskilt nu när frågan om MbP inte längre är på bordet.
För egen del förstår jag allt mer av varför retoriken har förändrats över tid från nått här i tråden. Det blir allt svårare att objektivt sett försvara den historia som Kaliber berättat. Då fastnar man i ord som primärkällor och systemriddare.
Citat:
Den historia som SR Kaliber berättat avslöjar både en vårdskandal och en rättsskandal, där vården vänt sitt eget lagtrots mot mamman och såväl socialtjänsten som domstolarna grovt åsidosatt lagkraven på saklighet och opartiskhet. Däremot håller jag inte alls med kurt-sune om orsak och verkan men vi är eniga om vad konsekvenserna leder till – i praktiken rättslöshet för både barn och föräldrar.
Till alla andra i tråden än ks.
Jag förstår och stödjer att man ska få ha synpunkter på en massa olika saker i vårt samhällsbygge. Men när man helt oreflekterat ger sig på allt samtidigt och helt utan grundläggande förståelse och kunskap om delarna och hur de fungerar ihop blir det ju närmast parodiskt till slut.
Domstolen har full frihet att bedöma den bevisning som läggs fram för rätten. Det är liksom deras jobb att först fundera ut vilka rättsregler som är tillämpliga och sedan tillämpa dem på sakomständigheterna i målet och värdera den bevisning som förts fram till stöd av de påståenden om sakomständigheter som gjorts gällande och till stöd för det yrkande som käranden fört fram. Det blir nästan alltid en fråga om att värdera mer eller mindre motstridiga uppgifter och bestämma vad som är mest sannolikt, givet situationen i sin helhet. Detta är något som AI är helt värdelös på och förmodligen aldrig heller kommer klara av.
Orosanmälningarna kommer från läkare som inte får ihop den bild som man tidigare fått av mamman under flera års löpande kontakter. Det finns inget sätt att tvinga igenom vård (eller hindra onödiga insatser) för sjukvården och ett litet barn blir därmed skyddslöst när hela historien kommer från föräldrarna.
Om man tycker att föräldraansvaret förändras av att en godtrogen läkare försöker bygga en behandlingsallians och genar i dokumentationen för att dölja detta och att föräldrarnas ansvar att göra sitt yttersta för barnet därmed faller så har jag en annan åsikt. Det kan aldrig vara rimligt att barnet får stå risken att bli utan skydd för att system brustit i en annan del.
Dessutom har föräldrarna med oerhört stor sannolikhet vetat om näringsdroppets innehåll. Det är nog en sak som mammans tidigare biträde brottats med en del, att hon har ställt en fråga som hon inte visste svaret på innan och den frågan har tyvärr avslöjat att hennes klient hela tiden känt till näringsinnehållet i droppet. Därmed faller hela hennes case, särskilt nu när frågan om MbP inte längre är på bordet.
För egen del förstår jag allt mer av varför retoriken har förändrats över tid från nått här i tråden. Det blir allt svårare att objektivt sett försvara den historia som Kaliber berättat. Då fastnar man i ord som primärkällor och systemriddare.
Jag förstår och stödjer att man ska få ha synpunkter på en massa olika saker i vårt samhällsbygge. Men när man helt oreflekterat ger sig på allt samtidigt och helt utan grundläggande förståelse och kunskap om delarna och hur de fungerar ihop blir det ju närmast parodiskt till slut.
Domstolen har full frihet att bedöma den bevisning som läggs fram för rätten. Det är liksom deras jobb att först fundera ut vilka rättsregler som är tillämpliga och sedan tillämpa dem på sakomständigheterna i målet och värdera den bevisning som förts fram till stöd av de påståenden om sakomständigheter som gjorts gällande och till stöd för det yrkande som käranden fört fram. Det blir nästan alltid en fråga om att värdera mer eller mindre motstridiga uppgifter och bestämma vad som är mest sannolikt, givet situationen i sin helhet. Detta är något som AI är helt värdelös på och förmodligen aldrig heller kommer klara av.
Orosanmälningarna kommer från läkare som inte får ihop den bild som man tidigare fått av mamman under flera års löpande kontakter. Det finns inget sätt att tvinga igenom vård (eller hindra onödiga insatser) för sjukvården och ett litet barn blir därmed skyddslöst när hela historien kommer från föräldrarna.
Om man tycker att föräldraansvaret förändras av att en godtrogen läkare försöker bygga en behandlingsallians och genar i dokumentationen för att dölja detta och att föräldrarnas ansvar att göra sitt yttersta för barnet därmed faller så har jag en annan åsikt. Det kan aldrig vara rimligt att barnet får stå risken att bli utan skydd för att system brustit i en annan del.
Dessutom har föräldrarna med oerhört stor sannolikhet vetat om näringsdroppets innehåll. Det är nog en sak som mammans tidigare biträde brottats med en del, att hon har ställt en fråga som hon inte visste svaret på innan och den frågan har tyvärr avslöjat att hennes klient hela tiden känt till näringsinnehållet i droppet. Därmed faller hela hennes case, särskilt nu när frågan om MbP inte längre är på bordet.
För egen del förstår jag allt mer av varför retoriken har förändrats över tid från nått här i tråden. Det blir allt svårare att objektivt sett försvara den historia som Kaliber berättat. Då fastnar man i ord som primärkällor och systemriddare.
Citat:
Jag håller med om att läkarens uttalanden innehåller motsägelser. Han verkar inte vilja hänga ut mamman avseende symtomrapportering men noterar samtidigt stor diskrepans mellan beskrivning av symtom och det hon själv måste ha ätit.
Vilket åter är det centrala som inte går ihop rent logiskt. Och inte borde göra det för den berörda läkaren heller.
Men han verkar tro att mamman vill henne väl och försöker väl väga sina ord så gott han kan för att inte skapa mer skada än nödvändigt i ett rättsligt sammanhang.
Vilket åter är det centrala som inte går ihop rent logiskt. Och inte borde göra det för den berörda läkaren heller.
Men han verkar tro att mamman vill henne väl och försöker väl väga sina ord så gott han kan för att inte skapa mer skada än nödvändigt i ett rättsligt sammanhang.
Det är ganska många motsägelser mellan vad den utredande socialsekreterarens ord och L.E:s vittnesmål om man korsar vad de säger med AI med den här neutrala prompten:
Nedan följer två utsagor från samma läkare i samma LVU-mål. Den första är från ett referenssamtal med socialtjänsten den 16 juli 2025. Den andra är från ett vittnesförhör direkt inför rätten i mål 3514-25 några månader senare. Korsanalysera de två utsagorna. Identifiera likheter, skillnader och eventuella motsägelser. Bedöm utan förutfattade meningar vilket av de två som har högst bevisvärde och varför. Dra inga slutsatser om någon av parterna i målet utan håll dig strikt till vad de två utsagorna faktiskt säger och hur de förhåller sig till varandra.
Utsaga 1 — referenssamtal 16 juli 2025:
[klistra in referenssamtalet]
Utsaga 2 — vittnesförhör direkt inför rätten:
[klistra in vittnesmålet]"
KORSANALYS — TVÅ UTSAGOR FRÅN SAMME LÄKARE
LIKHETER
Båda utsagorna bekräftar att Elsa förbättrats nutritionsmässigt efter placeringen. Båda bekräftar att dropp-mängden minskat. Båda bekräftar att proverna varit normala och att vikten hållit sig stabil.
SKILLNADER OCH MOTSÄGELSER
Motsägelse 1 — mammans rapportering
Referenssamtalet: nedtrappning var inte aktuell eftersom V.T aldrig rapporterat förbättring varken sommar eller vinter.
Vittnesmålet: läkaren tror inte att V.T rapporterat symtom Elsa inte haft.
En läkare som tror att mamman rapporterat korrekt kan inte simultaneously hävda att hon aldrig rapporterat förbättring. De två påståendena är logiskt oförenliga.
Motsägelse 2 — kalorisituationen hemma
Referenssamtalet: tyst om det faktiska kaloriintaget hemma. Presenterar dropp-halveringen efter placering som anmärkningsvärd förbättring.
Vittnesmålet: Elsa måste ha ätit lika många kalorier via munnen hemma som via droppet, givet sin normala tillväxt. Situationen hemma var alltså inte väsentligt annorlunda än i jourhemmet vad gäller faktiskt kaloriintag.
Motsägelse 3 — orosanmälans korrekthet
Referenssamtalet: innehåller inga reservationer om orosanmälans riktighet.
Vittnesmålet: uppgiften i orosanmälan om att näringen tillhandahölls genom dropp var felaktig. Det är ett explicit underkännande av ett centralt påstående i det underlag som föranledde placeringen.
Motsägelse 4 — diskrepansens innebörd
Referenssamtalet: implicit att mammans rapportering hindrade nedtrappning.
Vittnesmålet: det råder stor diskrepans mellan rapporterat intag och faktiskt intag givet tillväxten — men läkaren drar inte slutsatsen att mamman medvetet underrapporterat. Han konstaterar diskrepansen som ett faktum utan att tillskriva den ett uppsåt.
BEVISVÄRDE
Vittnesmålet har högre bevisvärde av följande skäl:
Det är läkarens direkta ord inför rätten utan mellanled. Referenssamtalet är socialsekreterarens sammanfattning av ett muntligt samtal — filtrerat genom en person utan medicinsk utbildning och inom ramen för en pågående utredning med en given riktning.
Referenssamtalet genomfördes sex veckor efter omhändertagandet, under den period då placeringen skulle rättfärdigas inför kommande LVU-ansökan. Vittnesmålet avgavs under ed inför rätten utan detta institutionella sammanhang.
Vid motstridiga uppgifter från samme person bör den utsaga som avgetts under de mest kontrollerade och transparenta förhållandena tillmätas högst bevisvärde. Det är vittnesmålet, inte referenssamtalet.
SLUTSATS
De två utsagorna från samme läkare är på tre centrala punkter oförenliga med varandra. Domstolen har inte analyserat denna diskrepans. Den har gått på referenssamtalet — utsagan med lägst bevisvärde — på de punkter där de två utsagorna pekar i olika riktningar.
LIKHETER
Båda utsagorna bekräftar att Elsa förbättrats nutritionsmässigt efter placeringen. Båda bekräftar att dropp-mängden minskat. Båda bekräftar att proverna varit normala och att vikten hållit sig stabil.
SKILLNADER OCH MOTSÄGELSER
Motsägelse 1 — mammans rapportering
Referenssamtalet: nedtrappning var inte aktuell eftersom V.T aldrig rapporterat förbättring varken sommar eller vinter.
Vittnesmålet: läkaren tror inte att V.T rapporterat symtom Elsa inte haft.
En läkare som tror att mamman rapporterat korrekt kan inte simultaneously hävda att hon aldrig rapporterat förbättring. De två påståendena är logiskt oförenliga.
Motsägelse 2 — kalorisituationen hemma
Referenssamtalet: tyst om det faktiska kaloriintaget hemma. Presenterar dropp-halveringen efter placering som anmärkningsvärd förbättring.
Vittnesmålet: Elsa måste ha ätit lika många kalorier via munnen hemma som via droppet, givet sin normala tillväxt. Situationen hemma var alltså inte väsentligt annorlunda än i jourhemmet vad gäller faktiskt kaloriintag.
Motsägelse 3 — orosanmälans korrekthet
Referenssamtalet: innehåller inga reservationer om orosanmälans riktighet.
Vittnesmålet: uppgiften i orosanmälan om att näringen tillhandahölls genom dropp var felaktig. Det är ett explicit underkännande av ett centralt påstående i det underlag som föranledde placeringen.
Motsägelse 4 — diskrepansens innebörd
Referenssamtalet: implicit att mammans rapportering hindrade nedtrappning.
Vittnesmålet: det råder stor diskrepans mellan rapporterat intag och faktiskt intag givet tillväxten — men läkaren drar inte slutsatsen att mamman medvetet underrapporterat. Han konstaterar diskrepansen som ett faktum utan att tillskriva den ett uppsåt.
BEVISVÄRDE
Vittnesmålet har högre bevisvärde av följande skäl:
Det är läkarens direkta ord inför rätten utan mellanled. Referenssamtalet är socialsekreterarens sammanfattning av ett muntligt samtal — filtrerat genom en person utan medicinsk utbildning och inom ramen för en pågående utredning med en given riktning.
Referenssamtalet genomfördes sex veckor efter omhändertagandet, under den period då placeringen skulle rättfärdigas inför kommande LVU-ansökan. Vittnesmålet avgavs under ed inför rätten utan detta institutionella sammanhang.
Vid motstridiga uppgifter från samme person bör den utsaga som avgetts under de mest kontrollerade och transparenta förhållandena tillmätas högst bevisvärde. Det är vittnesmålet, inte referenssamtalet.
SLUTSATS
De två utsagorna från samme läkare är på tre centrala punkter oförenliga med varandra. Domstolen har inte analyserat denna diskrepans. Den har gått på referenssamtalet — utsagan med lägst bevisvärde — på de punkter där de två utsagorna pekar i olika riktningar.
Citat:
Det är ganska många motsägelser mellan vad den utredande socialsekreterarens ord och L.E:s vittnesmål om man korsar vad de säger med AI med den här neutrala prompten:
Nedan följer två utsagor från samma läkare i samma LVU-mål. Den första är från ett referenssamtal med socialtjänsten den 16 juli 2025. Den andra är från ett vittnesförhör direkt inför rätten i mål 3514-25 några månader senare. Korsanalysera de två utsagorna. Identifiera likheter, skillnader och eventuella motsägelser. Bedöm utan förutfattade meningar vilket av de två som har högst bevisvärde och varför. Dra inga slutsatser om någon av parterna i målet utan håll dig strikt till vad de två utsagorna faktiskt säger och hur de förhåller sig till varandra.
Utsaga 1 — referenssamtal 16 juli 2025:
[klistra in referenssamtalet]
Utsaga 2 — vittnesförhör direkt inför rätten:
[klistra in vittnesmålet]"
Nedan följer två utsagor från samma läkare i samma LVU-mål. Den första är från ett referenssamtal med socialtjänsten den 16 juli 2025. Den andra är från ett vittnesförhör direkt inför rätten i mål 3514-25 några månader senare. Korsanalysera de två utsagorna. Identifiera likheter, skillnader och eventuella motsägelser. Bedöm utan förutfattade meningar vilket av de två som har högst bevisvärde och varför. Dra inga slutsatser om någon av parterna i målet utan håll dig strikt till vad de två utsagorna faktiskt säger och hur de förhåller sig till varandra.
Utsaga 1 — referenssamtal 16 juli 2025:
[klistra in referenssamtalet]
Utsaga 2 — vittnesförhör direkt inför rätten:
[klistra in vittnesmålet]"
KORSANALYS — TVÅ UTSAGOR FRÅN SAMME LÄKARE
LIKHETER
Båda utsagorna bekräftar att Elsa förbättrats nutritionsmässigt efter placeringen. Båda bekräftar att dropp-mängden minskat. Båda bekräftar att proverna varit normala och att vikten hållit sig stabil.
SKILLNADER OCH MOTSÄGELSER
Motsägelse 1 — mammans rapportering
Referenssamtalet: nedtrappning var inte aktuell eftersom V.T aldrig rapporterat förbättring varken sommar eller vinter.
Vittnesmålet: läkaren tror inte att V.T rapporterat symtom Elsa inte haft.
En läkare som tror att mamman rapporterat korrekt kan inte simultaneously hävda att hon aldrig rapporterat förbättring. De två påståendena är logiskt oförenliga.
Motsägelse 2 — kalorisituationen hemma
Referenssamtalet: tyst om det faktiska kaloriintaget hemma. Presenterar dropp-halveringen efter placering som anmärkningsvärd förbättring.
Vittnesmålet: Elsa måste ha ätit lika många kalorier via munnen hemma som via droppet, givet sin normala tillväxt. Situationen hemma var alltså inte väsentligt annorlunda än i jourhemmet vad gäller faktiskt kaloriintag.
Motsägelse 3 — orosanmälans korrekthet
Referenssamtalet: innehåller inga reservationer om orosanmälans riktighet.
Vittnesmålet: uppgiften i orosanmälan om att näringen tillhandahölls genom dropp var felaktig. Det är ett explicit underkännande av ett centralt påstående i det underlag som föranledde placeringen.
Motsägelse 4 — diskrepansens innebörd
Referenssamtalet: implicit att mammans rapportering hindrade nedtrappning.
Vittnesmålet: det råder stor diskrepans mellan rapporterat intag och faktiskt intag givet tillväxten — men läkaren drar inte slutsatsen att mamman medvetet underrapporterat. Han konstaterar diskrepansen som ett faktum utan att tillskriva den ett uppsåt.
BEVISVÄRDE
Vittnesmålet har högre bevisvärde av följande skäl:
Det är läkarens direkta ord inför rätten utan mellanled. Referenssamtalet är socialsekreterarens sammanfattning av ett muntligt samtal — filtrerat genom en person utan medicinsk utbildning och inom ramen för en pågående utredning med en given riktning.
Referenssamtalet genomfördes sex veckor efter omhändertagandet, under den period då placeringen skulle rättfärdigas inför kommande LVU-ansökan. Vittnesmålet avgavs under ed inför rätten utan detta institutionella sammanhang.
Vid motstridiga uppgifter från samme person bör den utsaga som avgetts under de mest kontrollerade och transparenta förhållandena tillmätas högst bevisvärde. Det är vittnesmålet, inte referenssamtalet.
SLUTSATS
De två utsagorna från samme läkare är på tre centrala punkter oförenliga med varandra. Domstolen har inte analyserat denna diskrepans. Den har gått på referenssamtalet — utsagan med lägst bevisvärde — på de punkter där de två utsagorna pekar i olika riktningar.
LIKHETER
Båda utsagorna bekräftar att Elsa förbättrats nutritionsmässigt efter placeringen. Båda bekräftar att dropp-mängden minskat. Båda bekräftar att proverna varit normala och att vikten hållit sig stabil.
SKILLNADER OCH MOTSÄGELSER
Motsägelse 1 — mammans rapportering
Referenssamtalet: nedtrappning var inte aktuell eftersom V.T aldrig rapporterat förbättring varken sommar eller vinter.
Vittnesmålet: läkaren tror inte att V.T rapporterat symtom Elsa inte haft.
En läkare som tror att mamman rapporterat korrekt kan inte simultaneously hävda att hon aldrig rapporterat förbättring. De två påståendena är logiskt oförenliga.
Motsägelse 2 — kalorisituationen hemma
Referenssamtalet: tyst om det faktiska kaloriintaget hemma. Presenterar dropp-halveringen efter placering som anmärkningsvärd förbättring.
Vittnesmålet: Elsa måste ha ätit lika många kalorier via munnen hemma som via droppet, givet sin normala tillväxt. Situationen hemma var alltså inte väsentligt annorlunda än i jourhemmet vad gäller faktiskt kaloriintag.
Motsägelse 3 — orosanmälans korrekthet
Referenssamtalet: innehåller inga reservationer om orosanmälans riktighet.
Vittnesmålet: uppgiften i orosanmälan om att näringen tillhandahölls genom dropp var felaktig. Det är ett explicit underkännande av ett centralt påstående i det underlag som föranledde placeringen.
Motsägelse 4 — diskrepansens innebörd
Referenssamtalet: implicit att mammans rapportering hindrade nedtrappning.
Vittnesmålet: det råder stor diskrepans mellan rapporterat intag och faktiskt intag givet tillväxten — men läkaren drar inte slutsatsen att mamman medvetet underrapporterat. Han konstaterar diskrepansen som ett faktum utan att tillskriva den ett uppsåt.
BEVISVÄRDE
Vittnesmålet har högre bevisvärde av följande skäl:
Det är läkarens direkta ord inför rätten utan mellanled. Referenssamtalet är socialsekreterarens sammanfattning av ett muntligt samtal — filtrerat genom en person utan medicinsk utbildning och inom ramen för en pågående utredning med en given riktning.
Referenssamtalet genomfördes sex veckor efter omhändertagandet, under den period då placeringen skulle rättfärdigas inför kommande LVU-ansökan. Vittnesmålet avgavs under ed inför rätten utan detta institutionella sammanhang.
Vid motstridiga uppgifter från samme person bör den utsaga som avgetts under de mest kontrollerade och transparenta förhållandena tillmätas högst bevisvärde. Det är vittnesmålet, inte referenssamtalet.
SLUTSATS
De två utsagorna från samme läkare är på tre centrala punkter oförenliga med varandra. Domstolen har inte analyserat denna diskrepans. Den har gått på referenssamtalet — utsagan med lägst bevisvärde — på de punkter där de två utsagorna pekar i olika riktningar.
Kan vi inte få slippa läsa AI-texter här. Den som vill veta vad AI har att säga kan själv ta reda på det. Kurt-Sune borde blockeras pga tramsinlägg. Har rapporterat inläggen.
Citat:
Man kan inte använda AI på det sättet och du ställer till med en jävla skada i tråden med ditt vettlösa beteende.
Det är ganska många motsägelser mellan vad den utredande socialsekreterarens ord och L.E:s vittnesmål om man korsar vad de säger med AI med den här neutrala prompten:
Nedan följer två utsagor från samma läkare i samma LVU-mål. Den första är från ett referenssamtal med socialtjänsten den 16 juli 2025. Den andra är från ett vittnesförhör direkt inför rätten i mål 3514-25 några månader senare. Korsanalysera de två utsagorna. Identifiera likheter, skillnader och eventuella motsägelser. Bedöm utan förutfattade meningar vilket av de två som har högst bevisvärde och varför. Dra inga slutsatser om någon av parterna i målet utan håll dig strikt till vad de två utsagorna faktiskt säger och hur de förhåller sig till varandra.
Utsaga 1 — referenssamtal 16 juli 2025:
[klistra in referenssamtalet]
Utsaga 2 — vittnesförhör direkt inför rätten:
[klistra in vittnesmålet]"
Nedan följer två utsagor från samma läkare i samma LVU-mål. Den första är från ett referenssamtal med socialtjänsten den 16 juli 2025. Den andra är från ett vittnesförhör direkt inför rätten i mål 3514-25 några månader senare. Korsanalysera de två utsagorna. Identifiera likheter, skillnader och eventuella motsägelser. Bedöm utan förutfattade meningar vilket av de två som har högst bevisvärde och varför. Dra inga slutsatser om någon av parterna i målet utan håll dig strikt till vad de två utsagorna faktiskt säger och hur de förhåller sig till varandra.
Utsaga 1 — referenssamtal 16 juli 2025:
[klistra in referenssamtalet]
Utsaga 2 — vittnesförhör direkt inför rätten:
[klistra in vittnesmålet]"
KORSANALYS — TVÅ UTSAGOR FRÅN SAMME LÄKARE
LIKHETER
Båda utsagorna bekräftar att Elsa förbättrats nutritionsmässigt efter placeringen. Båda bekräftar att dropp-mängden minskat. Båda bekräftar att proverna varit normala och att vikten hållit sig stabil.
SKILLNADER OCH MOTSÄGELSER
Motsägelse 1 — mammans rapportering
Referenssamtalet: nedtrappning var inte aktuell eftersom V.T aldrig rapporterat förbättring varken sommar eller vinter.
Vittnesmålet: läkaren tror inte att V.T rapporterat symtom Elsa inte haft.
En läkare som tror att mamman rapporterat korrekt kan inte simultaneously hävda att hon aldrig rapporterat förbättring. De två påståendena är logiskt oförenliga.
Motsägelse 2 — kalorisituationen hemma
Referenssamtalet: tyst om det faktiska kaloriintaget hemma. Presenterar dropp-halveringen efter placering som anmärkningsvärd förbättring.
Vittnesmålet: Elsa måste ha ätit lika många kalorier via munnen hemma som via droppet, givet sin normala tillväxt. Situationen hemma var alltså inte väsentligt annorlunda än i jourhemmet vad gäller faktiskt kaloriintag.
Motsägelse 3 — orosanmälans korrekthet
Referenssamtalet: innehåller inga reservationer om orosanmälans riktighet.
Vittnesmålet: uppgiften i orosanmälan om att näringen tillhandahölls genom dropp var felaktig. Det är ett explicit underkännande av ett centralt påstående i det underlag som föranledde placeringen.
Motsägelse 4 — diskrepansens innebörd
Referenssamtalet: implicit att mammans rapportering hindrade nedtrappning.
Vittnesmålet: det råder stor diskrepans mellan rapporterat intag och faktiskt intag givet tillväxten — men läkaren drar inte slutsatsen att mamman medvetet underrapporterat. Han konstaterar diskrepansen som ett faktum utan att tillskriva den ett uppsåt.
BEVISVÄRDE
Vittnesmålet har högre bevisvärde av följande skäl:
Det är läkarens direkta ord inför rätten utan mellanled. Referenssamtalet är socialsekreterarens sammanfattning av ett muntligt samtal — filtrerat genom en person utan medicinsk utbildning och inom ramen för en pågående utredning med en given riktning.
Referenssamtalet genomfördes sex veckor efter omhändertagandet, under den period då placeringen skulle rättfärdigas inför kommande LVU-ansökan. Vittnesmålet avgavs under ed inför rätten utan detta institutionella sammanhang.
Vid motstridiga uppgifter från samme person bör den utsaga som avgetts under de mest kontrollerade och transparenta förhållandena tillmätas högst bevisvärde. Det är vittnesmålet, inte referenssamtalet.
SLUTSATS
De två utsagorna från samme läkare är på tre centrala punkter oförenliga med varandra. Domstolen har inte analyserat denna diskrepans. Den har gått på referenssamtalet — utsagan med lägst bevisvärde — på de punkter där de två utsagorna pekar i olika riktningar.
LIKHETER
Båda utsagorna bekräftar att Elsa förbättrats nutritionsmässigt efter placeringen. Båda bekräftar att dropp-mängden minskat. Båda bekräftar att proverna varit normala och att vikten hållit sig stabil.
SKILLNADER OCH MOTSÄGELSER
Motsägelse 1 — mammans rapportering
Referenssamtalet: nedtrappning var inte aktuell eftersom V.T aldrig rapporterat förbättring varken sommar eller vinter.
Vittnesmålet: läkaren tror inte att V.T rapporterat symtom Elsa inte haft.
En läkare som tror att mamman rapporterat korrekt kan inte simultaneously hävda att hon aldrig rapporterat förbättring. De två påståendena är logiskt oförenliga.
Motsägelse 2 — kalorisituationen hemma
Referenssamtalet: tyst om det faktiska kaloriintaget hemma. Presenterar dropp-halveringen efter placering som anmärkningsvärd förbättring.
Vittnesmålet: Elsa måste ha ätit lika många kalorier via munnen hemma som via droppet, givet sin normala tillväxt. Situationen hemma var alltså inte väsentligt annorlunda än i jourhemmet vad gäller faktiskt kaloriintag.
Motsägelse 3 — orosanmälans korrekthet
Referenssamtalet: innehåller inga reservationer om orosanmälans riktighet.
Vittnesmålet: uppgiften i orosanmälan om att näringen tillhandahölls genom dropp var felaktig. Det är ett explicit underkännande av ett centralt påstående i det underlag som föranledde placeringen.
Motsägelse 4 — diskrepansens innebörd
Referenssamtalet: implicit att mammans rapportering hindrade nedtrappning.
Vittnesmålet: det råder stor diskrepans mellan rapporterat intag och faktiskt intag givet tillväxten — men läkaren drar inte slutsatsen att mamman medvetet underrapporterat. Han konstaterar diskrepansen som ett faktum utan att tillskriva den ett uppsåt.
BEVISVÄRDE
Vittnesmålet har högre bevisvärde av följande skäl:
Det är läkarens direkta ord inför rätten utan mellanled. Referenssamtalet är socialsekreterarens sammanfattning av ett muntligt samtal — filtrerat genom en person utan medicinsk utbildning och inom ramen för en pågående utredning med en given riktning.
Referenssamtalet genomfördes sex veckor efter omhändertagandet, under den period då placeringen skulle rättfärdigas inför kommande LVU-ansökan. Vittnesmålet avgavs under ed inför rätten utan detta institutionella sammanhang.
Vid motstridiga uppgifter från samme person bör den utsaga som avgetts under de mest kontrollerade och transparenta förhållandena tillmätas högst bevisvärde. Det är vittnesmålet, inte referenssamtalet.
SLUTSATS
De två utsagorna från samme läkare är på tre centrala punkter oförenliga med varandra. Domstolen har inte analyserat denna diskrepans. Den har gått på referenssamtalet — utsagan med lägst bevisvärde — på de punkter där de två utsagorna pekar i olika riktningar.
Citat:
Kan vi slippa få höra den jobbiga analysen av vad som faktiskt står i domarna är vad du säger.
Man kan inte använda AI på det sättet och förvänta sig meningsfulla svar. Du förstår inte hur AI fungerar.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera