8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Nedan följer två utsagor från samma läkare i samma LVU-mål. Den första är från ett referenssamtal med socialtjänsten den 16 juli 2025. Den andra är från ett vittnesförhör direkt inför rätten i mål 3514-25 några månader senare. Korsanalysera de två utsagorna. Identifiera likheter, skillnader och eventuella motsägelser. Bedöm utan förutfattade meningar vilket av de två som har högst bevisvärde och varför. Dra inga slutsatser om någon av parterna i målet utan håll dig strikt till vad de två utsagorna faktiskt säger och hur de förhåller sig till varandra.
Utsaga 1 — referenssamtal 16 juli 2025:
[klistra in referenssamtalet]
Utsaga 2 — vittnesförhör direkt inför rätten:
[klistra in vittnesmålet]"

Referenssamtal:
I kompletterande referenssamtal med L.E från den 16 juli 2025 framgår att näringsdroppet halverats, från cirka 800 ml till 400 ml/dygn, sedan Elsa placerats, att Elsa numera får i sig stora delar av sitt näringsbehov genom vanlig kost samt att proverna avseende nutritionsnivån varit normala och att Elsa inte gått ner i vikt men ska följas i detta med flera avseenden. Vidare framgår att L.E är av uppfattningen att det inte tidigare funnits en sådan stabilitet i Elsas sjukdomsbild som i dagsläget och att det inte varit aktuellt att trappa ner droppet utifrån att V.T aldrig rapporterat in någon förbättring, varken under sommaren eller vintern.

Vittnesförhör:
Han har varit Elsas läkare sedan åtta år tillbaka. Det stämmer att han har uppgett för socialtjänsten att han inte tror att V.T har rapporterat symtom som Elsa inte har haft. I dagsläget försörjer sig Elsa helt genom vanlig mat vilket hon inte har gjort tidigare. Det får dock antas att hon även innan hon placerades fick i sig lika många kalorier genom munnen som hon fick genom näringsdropp. Elsa har tidigare utretts genom olika dietistbedömningar och familjen har fört matdagbok. Det råder dock stor diskrepans mellan intaget som rapporterades och vad hon faktiskt måste ha ätit under tiden som hon bodde hemma för att kunna växa så bra som hon gjorde. Även om Elsa sannolikt har ätit vanlig mat hemma har det rapporterats om stora svårigheter med kosten. Uppgiften i orosanmälan om att hennes näringsförsörjning tillhandahölls genom näringsdropp var felaktig.

KORSANALYS — TVÅ UTSAGOR FRÅN SAMME LÄKARE

LIKHETER
Båda utsagorna bekräftar att Elsa förbättrats nutritionsmässigt efter placeringen. Båda bekräftar att dropp-mängden minskat. Båda bekräftar att proverna varit normala och att vikten hållit sig stabil.

SKILLNADER OCH MOTSÄGELSER
Motsägelse 1 — mammans rapportering
Referenssamtalet: nedtrappning var inte aktuell eftersom V.T aldrig rapporterat förbättring varken sommar eller vinter.
Vittnesmålet: läkaren tror inte att V.T rapporterat symtom Elsa inte haft.
En läkare som tror att mamman rapporterat korrekt kan inte simultaneously hävda att hon aldrig rapporterat förbättring. De två påståendena är logiskt oförenliga.
Motsägelse 2 — kalorisituationen hemma
Referenssamtalet: tyst om det faktiska kaloriintaget hemma. Presenterar dropp-halveringen efter placering som anmärkningsvärd förbättring.
Vittnesmålet: Elsa måste ha ätit lika många kalorier via munnen hemma som via droppet, givet sin normala tillväxt. Situationen hemma var alltså inte väsentligt annorlunda än i jourhemmet vad gäller faktiskt kaloriintag.
Motsägelse 3 — orosanmälans korrekthet
Referenssamtalet: innehåller inga reservationer om orosanmälans riktighet.
Vittnesmålet: uppgiften i orosanmälan om att näringen tillhandahölls genom dropp var felaktig. Det är ett explicit underkännande av ett centralt påstående i det underlag som föranledde placeringen.
Motsägelse 4 — diskrepansens innebörd
Referenssamtalet: implicit att mammans rapportering hindrade nedtrappning.
Vittnesmålet: det råder stor diskrepans mellan rapporterat intag och faktiskt intag givet tillväxten — men läkaren drar inte slutsatsen att mamman medvetet underrapporterat. Han konstaterar diskrepansen som ett faktum utan att tillskriva den ett uppsåt.

BEVISVÄRDE
Vittnesmålet har högre bevisvärde av följande skäl:
Det är läkarens direkta ord inför rätten utan mellanled. Referenssamtalet är socialsekreterarens sammanfattning av ett muntligt samtal — filtrerat genom en person utan medicinsk utbildning och inom ramen för en pågående utredning med en given riktning.
Referenssamtalet genomfördes sex veckor efter omhändertagandet, under den period då placeringen skulle rättfärdigas inför kommande LVU-ansökan. Vittnesmålet avgavs under ed inför rätten utan detta institutionella sammanhang.
Vid motstridiga uppgifter från samme person bör den utsaga som avgetts under de mest kontrollerade och transparenta förhållandena tillmätas högst bevisvärde. Det är vittnesmålet, inte referenssamtalet.

SLUTSATS
De två utsagorna från samme läkare är på tre centrala punkter oförenliga med varandra. Domstolen har inte analyserat denna diskrepans. Den har gått på referenssamtalet — utsagan med lägst bevisvärde — på de punkter där de två utsagorna pekar i olika riktningar.