8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Nej, instruktionen från vården var att Elsa själv skulle få avgöra när och hur mycket hon ville äta.

Alla som säger emot ”Totius” är vidriga, sjuka och gaslightar. Detsamma gäller männniskorna som jobbar inom socialtjänsten och vården, fruktansvärda människor.

Det kan inte vara lätt att vara ”Totius” och försöka existera i detta hav av vidriga och sjuka individer.

Ja hon har en naturlig variation i sitt tillstånd. Det är vanligt hos barn med PIPO och inget som kan läggas på föräldrarna.

Det föräldrarna däremot inte har gjort är att tvinga i sitt barn mat när hon haft ont i magen. I stället har de gjort det rimliga: ställt fram mat och låtit henne äta det hon orkat.

Det är inget konstigt alls. Det är precis så vilken förälder som helst hade agerat med ett barn med en sådan sjukdom.

Föräldrarna fick felaktig information från vården om hur stor del av Elsas näringsbehov som täcktes av droppet. De trodde att droppet täckte hela näringsbehovet. Det framgår uttryckligen av vad JW uppgav i domstol.

Om man tror att droppet täcker hela näringsbehovet, varför skulle man då aktivt rapportera att Elsa åt bra via munnen? Den informationen framstår i det läget som irrelevant.

Vårdens eget informationsfel skapade en felaktig bild av matintaget. Föräldrarna agerade utifrån den felaktiga informationen. Och sedan användes deras agerande, baserat på vårdens egna felaktiga uppgifter, som bevis på omsorgsbrist mot dem.

Det är inte mammans svek mot vården. Det är vårdens svek mot familjen, som sedan vändes mot dem i domstol.

Och primärkällorna som skulle bevisa det är spärrade.

Nej, nu fabulerar du bara och sprider lögnaktig information om mig. Gör du sådär på ditt jobb sedan 20 år inom vården också?

Ja och vilken rimlig förälder tvingar i sitt barn som har svåra magsmärtor mat? ... Systemriddarna kanske kan svara på den frågan?

Ditt svar talar ju för sig själv.

Prata inte bort dig nu..

Gå nu in och kolla vad nutritionsregistrering är för något

Ditt svar talar ju för sig själv.

Precis. Det beteende som du visar är mycket vanligt inom både vården och socialtjänsten. Det är av allt att döma denna typ av lögnaktigt fabulerande som lett fram till tvångsomhändertagandet av Elsa.

Enligt systemriddarna i tråden är dosering av PN via CVK tydligen lika enkelt som att läsa på baksidan av ett knäckebrödspaket.

Det är nästan tragikomiskt.

Vi pratar om en av de mest komplexa och riskfyllda medicinska behandlingar som finns. Doseringen bestäms av specialistläkare på universitetssjukhus baserat på prover, viktutveckling och kliniska bedömningar. Det finns patienter som lever med näringsdropp hela livet och vars dosering justeras kontinuerligt av specialister.

Men en socionom utan medicinsk utbildning kan alltså avgöra att mamman borde ha förstått att doseringen var fel.

Och sedan tas den socionomen för att vara expert av domstolarna.
Det är den största skandalen i hela fallet. Värre och farligare låtsasexperter än socionomer som uttalar sig om avancerad pediatrisk gastroenterologi får man nog leta efter.

En överläkare med ett helt yrkesliv inom barnmedicin gör en helt annan bedömning och avfärdas som "kompisdoktor".

Socialsekreterarens kvalificerade gissning väger tyngre än specialistens medicinska bedömning.
Det är inte ett rättssäkert system. Det är ett system där okunnighet har institutionell auktoritet och där den som faktiskt vet kallas partisk.

Ja, att börja agera MOT vårdens instruktioner hade varit vårdslöst och ansvarslöst. Men nu har istället den absurda situationen uppstått att mamman skuldbeläggs för att ha FÖLJT vårdens instruktioner.

Det är ett skolexempel på kafkaprocess rakt ur Kafkas Processen, fast på riktigt och i Sverige år 2026.
En mamma anklagas för att ha skadat sitt barn med vård. Anklagelsen bygger på en socialsekreterares tolkning av referenssamtal i flera led. Primärkällorna spärras för henne. MBP-anklagelsen faller i domstol och en ny rubrik konstrueras av samma underlag. Hon ska försvara sig mot en omsorgsbrist vars dokumentation hon inte får se.

Hon ska erkänna och förändras utan att veta vad hon ska erkänna. Barnets egen läkare vittnar under ed till hennes fördel och avfärdas. En överläkare gör samma bedömning och kallas "kompisdoktor".

Och LVU kvarstår trots att barnet är hemma och mår bra, för systemet kan inte erkänna att det hade fel.