Bostadsmarknaden i Sverige just nu!

Enligt kalkylator får en person med en medellön på 40 000 kr låna ytterligare 350 000 kr efter 1a April på SBAB. Priserna borde gå upp ca 10% genom reformerna minskad kontantinsats och slopat amorteringskrav.

Hur verkar trycket ha gått i Stockholm senaste 2 veckorna?

Har bolånereglerna övervunnit Iran-stöket? Plus minus noll?

Hur har ekonomisk kris påverkat andra länders bostadsmarknad? Titta gärna på Japan som ju har haft en mycket långvarig ekonomisk kris:

Under bubblan (slutet av 1980-talet): Mark- och bostadspriserna exploderade. I de sex största städerna (inklusive Tokyo) steg kommersiella markpriser med över 300 % och bostadsmarkpriser med runt 180 % från 1985 till 1991. I Tokyo kunde ett kvadratmeter i Ginza kosta mer än en hel lyxvåning i Manhattan.

Kraschen (1991–1990-talet): Priserna rasade. Redan 1992 föll genomsnittliga markpriserna i storstäderna med 15,5 % på ett år. Totalt sjönk markvärdena med 50–70 % under 1990-talet i många områden. I Tokyo föll vissa bostadsområden till under 10 % av toppnivån från 1991.

Långvarig stagnation (1990-talet till ~2010-talet): Priserna fortsatte att falla eller ligga platt i decennier. Det skapade en ond cirkel: banker satt med massor av dåliga lån (s.k. "zombie-banker"), kreditgivningen ströp sig, folk kände sig fattigare (negativ förmögenhetseffekt), sparade mer och spenderade mindre → deflation och ännu lägre efterfrågan. Nationellt sjönk bostadspriserna i reala termer kraftigt och återhämtade sig inte på länge. Demografin (åldrande befolkning och utflyttning från landsbygden) förvärrade det ytterligare på många håll.

Nu (2020-talet och 2025): Det har vänt uppåt igen, särskilt i storstäderna. Nationellt steg bostadspriserna med cirka 5 % årstakt under 2025 (drivet mest av lägenheter/condos). I Tokyo-området är uppgången ännu starkare – återförsäljning av condos upp emot 12–16 % på ett år i vissa mätningar. Orsaker: låg ränta länge, inflyttning till städerna, utländska köpare, begränsat utbud av nybyggnation och svag yen som lockar investerare.

Sammanfattningsvis: Bostadspriserna kraschade ihop med ekonomin i början av 1990-talet och låg nere i decennier, vilket förstärkte och förlängde den ekonomiska krisen. De har inte återhämtat sig till nivåerna från bubblan (fortfarande långt under, särskilt justerat för inflation/deflation), men i Tokyo och andra storstäder går det nu uppåt igen. På landsbygden är det fortsatt svagt på grund av befolkningsminskning.

.

Innerstan och bättre villaområden ath och total yra. Folk budar som att det inte finns någon morgondag. Någon rädsla över Iran syns inte ett spår av.

Det är jag fullt medveten om, och jag anser att det är ett problem. För det betyder att många är 1) högbelånade, 2) långtidsbelånade, 3) har rörlig ränta.

Många tycker att det här är fantastiskt för att folk har "råd" att betala mer. Men hushållen blir betydligt känsligare. Och det räcker med att det blir svårt för ett fåtal för att de ska dra ner priserna.

Problemet är att du inte kan garantera räntan på sikt, och många svenskar är redan husfattiga, för att utöver amorteringen, räntan, och driftkostnader så har du oförutsägbara utgifter med ett hus.

Låt oss säga att du är en ensam knegare med 40,000 i månaden (strax över 30 blankt?) i lön och tar ett lån på 4.8 miljoner (10 gånger årslönen) för ett hus då har du en amortering (2%) och ränta (3%) som motsvarar 20,000 i månaden. Sedan har du driftkostnader på 8,000 i månaden. Då har du 2,000 kvar i fickan, detta ska räcka till försäkringar, mat, bil, katt, abonnemang, pubben, semesterresan, andra lån, renoveringar, nöjen, osv. det går inte ihop.

Sedan får man ta hänsyn till folk med höga lån hade lett till att ränteavdraget skulle bli betydligt mycket dyrare att finansiera för staten, så det hade behövt sänkas eller slopas.

Risken är att knegaren är tvungen att sälja strax efter han insett att han inte har råd med lånet. Och det gäller alla andra köpare i liknande situation. Och vad händer när det ställs ut tusentals objekt samtidigt som måste säljas med kort varsel? Jo, priserna dyker.

Låt oss säga att gröna män invaderar också. Det är ungefär lika troligt som att någon får ett lån på 4,8 msek med 40k per månad i lön.

Sen fortsätter dumheterna för att personen verkar sakna ränteavdrag.

Sen 8000 i driftskostnader? Också trams.

Med din logik skulle halva Sverige ha behövt sälja sina bostäder i panik när räntan översteg 5%. Men det behövde i princip ingen göra.

Inte ett rätt som vanligt i dina inlägg.

Hemnets Köparbarometer

Februari 2026
https://www.hemnet.se/artiklar/bostadsmarknaden/2025/10/24/hur-kommer-bostadsmarknaden-se-ut-2026

April 2026
https://www.hemnetgroup.se/media/nyheter/2026/hemnets-koparbarometer-april-2026-hoga-prisforvantningar-trots-okad-oro/


Förändring i % (april vs feb) som tror på:
Stigande priser: -2,7 %
Stillastående: -9 %
Sjunkande: +50,5 %


15,5 % tror på sjunkande priser jämfört med 10,3 % för två månader sedan. Väldigt anmärkningsvärt med tanke på de nya bolånereglerna.

Det gäller vid tillträdet. Så väsentligen allt som sålts i år gäller det för.

Och tittar vi då hos Mäklarstatistik så har BR gått upp 2.8% Och villor 1.0%.

En bit kvar till dina 10%.

Det är väl så att det är en del i forumet här som tror att lånen har väldigt mycket större betydelse än vad de har i verkligheten.

Du hänger inte riktigt med i diskussionen, vederbörande sa att han trodde det skulle fungera med 10 gånger årslönen (istället för nuvarande 5.5), jag presenterade ett exempel för att motbevisa påståendet.

Gulligt.

Det stämmer väl inte särskilt väl.

Riskfri realränta är ju skyhög. 1.5%. Den bör vara 0%. Finns ingen anledning till att varken långivare eller låntagare skulle känna av någon annan ränta när risken är 0.

Riksbanken borde sänka till 0.5% eller så.

Ang amortering så är det ju bara när lånet inte läggs om. Du kan när som helst låna upp. Såväl i Sverige som i andra länder. Vad en amorteringsgrad är när lånet tecknas är ju helt irrelevant.

Sedan är det inte sant att underskott av kapital inte får dras av i andra länder.
Vad som däremot är sant är att den ökande graden av socialism i EU gör att också graden av godtycke i skattelagstiftning och dubbelbeskattning ökar.
Vi ser det i Sverige också. Låntagare med blancolån tar beskattade pengar och betalar ränta, varvid staten sedan beskattar räntan hos mottagaren en andra gång. (Genomfört av Nordkorea-socialisterna Tidö).


Det du tappar bort är att långivarna sätter gränser. Innan staten införde sina begränsningar fick man inte låna mer än 5-6 ggr årsinkomsten. Men det har blivit mycket fokus på statens gränser i forumet och i media. Och så slarvar man bort långivarnas begränsningar. Innan staten införde sina regler var det vanligt i forum att bostadsköpare var hysteriska över att de onda bankerna inte vill låna ut.

Banken lär väl gå back om räntan de erbjuder är lägre än inflationen?

Risken är väl då att inflationen sjunker under målet på 2%?

Det brukar vara parat med fastighetsskatt, och då går det ofta jämt ut. I Sverige så är fastighetsskatten dumt nog begränsad till 10,000 kr medan i USA så är den på 2%, så en bostad värd 3 miljoner hade kostat 60,000 per år.

Att ränteinkomster beskattas hos den som får räntan är inte en form av dubbelbeskattning, utan så fungerar det svenska skattesystemet med beskattning av inkomst. Det ä en grundprincip att inkomster (oavsett om de kommer från arbete eller kapital) ska tas upp till beskattning. Pengarna beskattas inte "en andra gång" på samma sätt som vid juridisk dubbelbeskattning av samma inkomst hos samma person. Istället rör det sig om två separata skattesubjekt: du betalar skatt på din lön när du tjänar pengarna, och banken betalar skatt på sin vinst när de får ränta av dig.

Sedan är det lite roligt att du kallar högerpartierna för socialister.

Vi har ju redan fall där par lever husfattiga efter de förvärvat ett renoveringsobjekt.