Citat:
Ursprungligen postat av
anxypants
Det förekommer även idag. Nämner inga namn men en högadlig svensk man är förlovad (eller om de har hunnit gifta sig) med en syssling eller liknande från kontinenten, också hon då adlig. Det är ju helt lagligt men är det lämpligt...jag vet inte riktigt...
Det var även så bland allmogen tidigare. Många, många bönder som gifte sig med en kusin och slog ihop två gårdar till en stor. Har ett sådant exempel i den by på landet där vi har sommarställe. Gubben lever inte nu men var född på 1930-talet och hans föräldrar var kusiner. Det ansågs helt normalt på den tiden...och jo, han var lite eljest...
Idag förekommer sysslinggifte. Då är man inte så särskilt nära släkt ,utan då var ens föräldrar kusiner. Var släktfördelningen ytterligare ett steg ifrån, var de väl bryllingar. Men i slutet på 1800-talet var kusingiften kanske inte vanliga, då de inte ansåges vara 'normala' på den tiden och man fick 'gå till kungs'.
Men man brukade 'få till kungs' (obs om ni läste rätt). Tja, inte att göra ett 'provkör' utan helt enkelt erhålla tillstånd. Den 'värsta' släkt som jag har läst om är släkten Habsburg:
"Kusinäktenskap var förr vanligt i de högre stånden i Europa i syfte att bevara släktlinjer och arv. Ett spektakulärt fall är den spanske 1600-talskungen Karl II – utvecklingsstörd, impotent och tidigt åldrad – vilket man velat förklara med serier av ingiften inom huset Habsburg. Bland många andra släktband kan nämnas att hans mormor också var hans faster och att en tidigare drottning (med tillnamnet ”den vansinniga”) var både hans morfars farfars farmor, hans farfars morfars farmor och hans morfars mormors mormors mor. Hans syster gifte sig för övrigt med sin morbror och fick barn med honom."