Tråden om humanoida robotar

Men tekniken som krävs för att skapa robotar som ska agera autonomt ute i världen, likt Optimus, existerar inte, menar Christian Smith.

Det blir tydligt när man tittar på videor från halvmaratonloppet i Peking. Flera av löparrobotarna måste hållas om ryggen under hela loppet, ifall de skulle ramla. Vissa hålls i koppel. En tappar kontrollen, springer rakt in i ett staket och går itu. En annan faller med ansiktet före vid startlinjen.

Mänskligheten är ännu för stor utmaning för robotarna
Den snara framtiden består av robotar som ser ut som oss och rör sig som oss, i alla fall enligt robotindustrin. Men inom forskarvärlden är man inte lika övertygade.

”Långt ifrån allt som utlovas är realistiskt”, säger robotforskaren Christian Smith.

Men det övertygar inte alla. Det finns nämligen ett glapp mellan den robotoptimistiska industrin och forskarvärlden.

”När det gäller humanoida robotar finns det väldigt få tillämpningsområden där tekniken i dag är mogen nog att tillföra något. Det skulle vara underhållning och kommunikation – där gör de i alla fall kommersiell nytta”, säger Christian Smith, docent i datavetenskap på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Men tekniken som krävs för att skapa robotar som ska agera autonomt ute i världen, likt Optimus, existerar inte, menar Christian Smith.

Det blir tydligt när man tittar på videor från halvmaratonloppet i Peking. Flera av löparrobotarna måste hållas om ryggen under hela loppet, ifall de skulle ramla. Vissa hålls i koppel. En tappar kontrollen, springer rakt in i ett staket och går itu. En annan faller med ansiktet före vid startlinjen.

Att programmera en robot så att den, av sig själv, kan reagera på och hantera vad som än händer är fortfarande ett olöst problem, enligt Christian Smith.
Med andra ord går det att programmera en robot att utföra varje enskild manöver, men att programmera en robot så att den, av sig själv, kan reagera på och hantera vad som än händer, det är fortfarande ett olöst problem.

En hypotes är att man skulle kunna skapa en rörelsemodell, som likt språkmodellerna som använts för att träna AI, kan träna humanoiderna i motorik. Men de stora språkmodellerna har skapats genom data som funnits öppet på internet, datan som skulle behövas för rörelsemodellerna finns inte tillgänglig på samma sätt.

”Det är ingen som har fyllt internet med robotrörelser. Man har börjat samla in det inom forskningen, men fortsätter man i samma tempo som man gjort i några år skulle man komma upp i rätt mängd data först efter 100.000 år.”

”För att en humanoid överhuvudtaget ska fungera pratar vi fortfarande om flera miljoner i komponentkostnader. De kommer inte utföra någonting nyttigt värt pengarna det kostar att skicka ut dem.”