Citat:
Ursprungligen postat av
EpicUsername
Du kan testa hypotesen så kommer du inse att syrebrist ger rätt så annorlunda effekter även om det kan orsaka hallucinationer så är det väldigt annorlunda.
Jag är inte religiös men är tudelad när det kommer till döden och vad som händer efter det, vissa ting pekar på att det är slut och över, men mycket annat pekar på en helt annan sak och så många tusentals har upplevt saker som dessa personer inte kan bara vifta bort utan det har ändrat hela deras liv och hur man förhåller sig till det och döden.
Medan jag är väldigt mycket för vetenskap så ger det inte oss alla svaren dessvärre, där kommer tro in i bilden. Man behöver inte vara religiös för att ha en tro. Tror många som mår dåligt hade mått bättre av en tro, ett syfte med livet. Ingen mår bra av att bli intalad om att ens existens är meningslös och ens lidande är förgäves. Varför ens leva då? Då kan man avsluta det snabbt & enkelt istället.
Näe, spiritualitet, tro hopp o.s.v. behövs.
Med det sagt, låt inte religiös fundamentalism vilseleda er. Religion kan användas i goda och onda syften, allt beror på vem som använder det och för vilka syften.
Vetenskapen har förklarat med ett antal teorier, det har inte gått lika lätt att bevisa det. Men teorierna som framförs är att när man dör eller snarare är på väg att dö, men överlever så är hjärnan kvar i livet en liten period efter "döden" av den enkla anledning att man egentligen inte är helt död ännu, trots att man ser ut att vara död.
Så hjärnan är igång och den är medveten mer eller mindre vad som händer. Många har vittnat om att när de stått inför döden så har livets minnen spelats upp och även att de har fantiserat och drömt saker. De allra flesta verkar glömma bort vad de haft för tankar under sin nära-döden-upplevelse, ungefär som att många glömmer bort vad de har drömt om under natten.
Men alla som vet och kommer ihåg vad man drömt om under natten vet att det kan gå ganska vilt till i drömmarna. Man kan drömma allt från att man är i ett skräckhus, eller att man befinner sig på disneyland eller har långa konversationer med sin bästa kompis och ja, det finns helt enkelt inga hinder i vad hjärnan kan drömma om under natten.
Liknande saker händer i de där sista minuterna i livet. Hjärnan är igång, den tänker tankar, letar upp minnen, fantiserar och det kan även finnas en sorts förväntan inför döden som hjärnan spelar igång på. Tänker på att alla fantiserar vad som händer efter döden under stora delar av sitt liv. Dessa fantasier sätter igång när man är nära döden.
Av alla nära döden upplevelser så har jag väl själv varit mest fascinerad av den här känslan av att lämna sin kropp och se saker och ting från andra vinklar, ovanfrån och se folket som är runtomkring en. Den tycker jag är lite svår att förklara, men samtidigt noterar jag att deras berättelser aldrig bekräftas av folket som var på plats. Man kan plocka med sig intryck i sista minuterna innan allt blir mörkt och fantisera vidare.
Sedan av någon orsak så lyckas man överleva då och minns sina "drömmar" under denna tid man var "medvetslös" och alla trodde man var död.
Notera återigen, alla som överlevt en nära döden upplevelsem, allting händer under en ganska kort tidsperiod, vilket innebär att kroppen aldrig var helt död. Syrebristen dock har ganska snabba konsekvenser med skador i hjärnan, så det är få som överlever en längre period av syrebrist. Det finns dock fall på människor som blivit kraftigt nedkylda att de överlevt 20-40 minuter utan att andas. Det är dock ganska sällsynt och syrebristen i sig är väldigt snabbt dödllig, vilket nästan alla som försökt att hålla andan och låta bli att andas i 15 minuter inte kan vittna om.
