PEth-gate – Gränsvärdet på 0,3 mikromol/L felberäknat 2013?

Transportstyrelsen har nu tagit beslut i frågan kring alkoholmissbruk eller alkoholbruk som inte är tillfälligt och ur medicinsk synpunkt skadligt.

Läs pressnyheten "Beslut: förändrade regler kring alkohol och körkort", länk https://www.transportstyrelsen.se/sv/om-oss/pressrum/nyhetsarkiv/2025/beslut-forandrade-regler-kring-alkohol-och-korkort/

Citat

"Alkoholmissbruk eller alkoholbruk som inte är tillfälligt och ur medicinsk synpunkt skadligt ska inte längre leda till körkortsåterkallelse. PEth-tester kommer endast användas av läkarkåren för rapportering till Transportstyrelsen kopplat till diagnosen alkoholberoende. De förändrade reglerna träder i kraft den 15 januari 2026.

Tidigare har ett körkort kunnat återkallas om en person har ett alkoholberoende, alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och ur medicinsk synpunkt skadligt. De två sistnämnda kategorierna är svenska så kallade särkrav som är mer långtgående än reglerna som finns i EU:s körkortsdirektiv. Transportstyrelsen har nu beslutat att avskaffa de svenska särkraven och att reglerna endast ska omfatta alkoholberoende i likhet med övriga EU.

– Transportstyrelsen har under lång tid arbetat med att förändra de medicinska föreskrifterna kring körkortsinnehav. Det känns positivt att ta det första steget i förändringarna runt alkoholkonsumtion eftersom vi sett stort behov av regeländringar inom just detta område. Nu går vi vidare med nästa steg i revideringsarbetet, säger enhetschef Katarina Norén."

"Krav på läkarintyg gäller inte längre i vissa fall
En del personer som har fått ett nytt körkort utfärdat efter återkallelse har fått det villkorat med krav på läkarintyg med provtagning flera gånger i upp till två års tid.

De nya reglerna innebär att Transportstyrelsen inte ska återkalla körkort på basis av alkoholmissbruk eller en alkoholkonsumtion som inte är tillfällig och ur medicinsk synpunkt skadlig. Därför har Transportstyrelsen beslutat att ta bort kravet på läkarintyg i dessa fall.

– Det framstår inte som rimligt att personer ska tvingas bekosta provtagningar samtidigt som vi inte kommer ta hänsyn till proverna på grund av regeländringen. Därför tar vi bort kravet i de fall där det inte handlat om en beroendediagnos, säger Katarina Norén."

Observera att detta beslut egentligen inte har något alls med PEth att göra utan det handlar om att det saknas tydlig vetenskaplig evidens för att varken skadligt bruk, alkoholmissbruk eller "ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och ur medicinsk synpunkt är skadligt" påverkar körförmågan negativt!

PEth-frågan är bara rökridåer i detta ärende... dock är det positivt om en del redan drabbade slipper bekosta privata provtagningar framöver. Man kan dock tycka att de även bör få en rejäl ursäkt samt ekonomisk kompensation för bland annat lidande och tidigare utgifter. Men där är vi inte riktigt ännu.

Socialstyrelsen skriver "Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda mätning av PEth eller CDT i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol." i "Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende".

Men vad menar Socialstyrelsen egentligen med långvarigt högt intag av alkohol? Vi har ställt några frågor till Socialstyrelsen via mejl.

Det korta svaret är att de inte utrett saken ordentligt! Se mejlkonversation nedan.


Ursprungsmejl med frågor till Socialstyrelsen

"Frågor angående er rekommendation att använda PEth och CDT för påvisa långvarigt högt intag av alkohol

Hej, 

i era "Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende" rekommenderar ni att använda PEth och CDT för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol. Dock är dokumentet från 2019 så kanske har ni nu någon annan praxis som inte framgår av dokumentet?

Citat från sidan 30 i dokumentet

"Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten använda mätning av PEth eller CDT i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol. Avgörande för rekommendationen är att PEth både har hög sensitivitet och specificitet samt att CDT har en hög specificitet för att påvisa långvarigt högt intag av alkohol. Det vetenskapliga underlaget är dock osäkert när det gäller specificiteten för CDT på grund av avsaknad av säkra jämförelsetester, men enligt beprövad erfarenhet är denna mycket god. Med både PEth och CDT kan det dock vara svårt att avgöra omfattningen av eller tidpunkten för alkoholkonsumtionen i det enskilda fallet, på grund av individuell variation."

Mina frågor till er är

1. Vad menar ni med "högt intag" i detta avseende?
2. Vilken mängd alkohol anser ni att en person behöver dricka för att nå över PEth-gränsvärdet 0,3 μmol/L? Jag vill att ni även tar med individuella variationer kring både bildande och eliminering av PEth i svaret.
3. Vad menar ni med "långvarigt intag" i detta avseende?
4. Under hur lång kalendertid behöver intaget pågå för att räknas som långvarigt?
5. Sammanfattningsvis undrar jag hur ni kan avgöra om PEth-mätvärden motsvarar ett långvarigt högt intag av alkohol eller inte?

Jag önskar att detta mejl diarieförs och att jag erhåller diarienumret för ärendet. 

Med vänlig hälsning"

Socialstyrelsens svar på ursprungsfrågorna

"Hej!

Tack för ditt meddelande.

1. Anledningen till att man i hälso- och sjukvården vill identifiera långvarigt högt intag av alkohol är ju att det finns hälsorisker med det, och vad som är ett högt intag är ju enligt den logiken en nivå där det finns ökad risk för negativa hälsoeffekter av olika slag. I våra rekommendationer om åtgärder i form av rådgivande samtal pratar vi om att det bör erbjudas till personer med riskbruk, som då definieras som 10 standardglas (ett standardglas = 12 gram ren alkohol) eller mer per vecka eller intensivkonsumtion (4 standardglas eller mer under ett sammanhållet dryckestillfälle) minst en gång i månaden. När man sedan kommer till själva testerna så är resultaten i viss mån individuella, dvs. vilken nivå av PEth som finns i kroppen i förhållande till en viss nivå av alkoholkonsumtion, så man behöver mäta flera gånger på samma individ för att få en god uppfattning om det, och relatera det till information om hur mycket personen har druckit. Ett vanligt gränsvärde för PEth, som t.ex. används i körkortssammanhang är 0,3 mikromol/l, vilket enligt olika studier motsvarar ungefär 28 standardglas på en vecka, dvs. betydligt mer än det vi anger som riskbruk. Sammanfattningsvis är testet ett sätt att mäta alkoholintag över längre tid, och syftet är här att identifiera högt intag, men vad man definierar som högt intag beror på om man vill främja hälsan i största allmänhet eller om det relaterat ett specifikt gränsvärde.
2. Som sagt varierar det hur mycket en person behöver dricka för att uppnå gränsvärdet 0,3 mikromol/l, men en uppskattning baserat på olika studier är det jag anger ovan.
3. För att hitta svar på frågan är det nog bäst att läsa i vetenskapliga studier hur det definierats. Du kan t.ex. läsa i bilagan till våra riktlinjer om det vetenskapliga underlaget för medicinska tester. Sök på PEth.
4. Se fråga 3.
5. Det är inte Socialstyrelsen som arbetar med arbetar med den typen av avgöranden. Det är dels en forskningsfråga, dels en klinisk fråga att bedöma hur testet fungerar i relation till faktiskt intag av alkohol.

Vänliga hälsningar
S*** V*** M***

Enhetschef"

Uppföljande frågor till Socialstyrelsen

"Hej S***, 

Tack för ert svar. Jag vill dock understryka att mina frågor inte enbart handlar om vad som kan utläsas ur forskningen, utan om Socialstyrelsens egna syn och tolkning av begreppen som används i era nationella riktlinjer. Eftersom riktlinjerna är utgivna av er myndighet och används i vård, socialtjänst och även i rättsliga sammanhang, är det av stor vikt att Socialstyrelsen själv klargör innebörden av dessa begrepp.

Jag ber därför att ni, utifrån ert myndighetsansvar, tydligt redovisar:

1. Hur Socialstyrelsen definierar begreppet ”högt intag” i riktlinjerna, och om det finns en kvantitativ nivå som ni själva anser motsvara detta.
2. Hur Socialstyrelsen ser på PEth-gränsvärdet 0,3 μmol/L i relation till alkoholkonsumtion, inklusive hur ni själva bedömer att individuella variationer påverkar tolkningen.
3. Hur Socialstyrelsen definierar ”långvarigt intag” i riktlinjerna, och vilken tidsperiod ni själva anser krävs för att det ska anses långvarigt.
4. Hur Socialstyrelsen anser att PEth-mätvärden ska tolkas för att kunna avgöra om de motsvarar ett långvarigt högt intag av alkohol eller inte.

Jag vill alltså inte enbart hänvisas till forskning eller andra myndigheter, utan få Socialstyrelsens egen ståndpunkt i dessa frågor, eftersom det är era riktlinjer som används som normgivande underlag. Jag har självklart redan läst de andra dokumenten ni hänvisar till och där framkommer att PEth enbart har 2 av 4 i evidensstyrka jämfört med CDT som har 3 av 4. 

Jag ber att detta mejl samt ert svar diarieförs under xxxxx/2025.

Med vänlig hälsning"

Uppföljande svar från Socialstyrelsen

"Hej igen!

Jag ber om ursäkt att jag inte följt upp detta förrän nu. Jag kan tyvärr inte utveckla svaren ytterligare, utan det jag skrev i mitt tidigare meddelande är de svar jag kan ge utifrån vad Socialstyrelsen har gjort på området. För de syften vi har med nationella riktlinjer har vi inte utrett frågorna på det sättet du ställer dem.

Vänliga hälsningar
S*** V*** M***

Enhetschef"

Episk pudling av en myndighet. Det visar verkligen medias möjlighet att skapa förändring. Utan den uppmärksamhet som media och folks reaktioner skapat skulle allt förmodligen fortsatt som tidigare och kanske till och med blivit värre…

Ord som vid granskning alltså visar sig sakna substans och som därför kan användas godtyckligt av makthavare som vården, myndigheter och domstolar. Det bryter förstås helt mot grundlagens krav på saklighet, opartiskhet och likhet inför lagen.

Tyvärr verkar media svälja dimridån kring PEth med hull och hår. Transportstyrelsens pudling har givetvis inget alls med PEth att göra utan handlar om något betydligt mer allvarligt.

Socialstyrelsens mejlsvar visar hur illa det är med hela den här PEth-soppan.

Den tidigare välrenommerade professorn som haft flera olika hattar (forskare, sakkunnig, anställd av Transportstyrelsen, skribent m.m.) bör nu, enligt egen information, gått i pension och det verkar inte finnas någon solklar ersättare för honom.

Viktig information har gått ut till ett antal sakkunniga personer kring PEth men responsen är obefintlig. Antingen är folk rädda för att "tala ur skägget" eller så är detta nedtystat från "högre ort".

Frågan är vad som händer med PEth-frågan generellt nu framöver? Allt i denna soppa är genomruttet!

Transportstyrelsen högg av hela PEth-härvan med ett Alexanderhugg där väldigt mycket annat följde med. Media har förmodligen tröttnat och lagt det här bakom sig. Kvar står alla de som drabbats men frågan är om de orkar och vill driva detta vidare…

Oavsett vad som händer i Transportstyrelsefallet kommer allvarlig PEth-relaterad problematik leva kvar inom andra områden fram till att en ny "harmonisering" genomförts.

Att ha ett fast gränsvärde på 0,3 μmol/L när den individuella variationen kring bildande och eliminering är extremt stor är som nämnts tidigare inte en bra idé. Men Socialstyrelsen verkar inte intresserade av att ta tag i den frågan. Så, det lär väl tyvärr inte hända.

Jag kan inte riktigt släppa att Transportstyrelsen gått ut offentligt med att de inte ställer några diagnoser samtidigt som att de både instruerat och betalat sina rådgivande läkare att göra just detta, baserat på enbart förhöjda PEth- och CDT-värden, under ett antal år. Skamligt!

Jag tror att du har kommit till rotorsaken till problemen nu. Det här är ett samhällsproblem som ligger på individnivå hos offentliganställda. Det här handlar om personer som systematiskt fuskar och ljuger i sin maktposition. De kan därmed ställa till oerhört stor skada i samhället.

Helt klart är det en stor del av problematiken men inte enbart, jäviga forskare har troligen en ganska stor del i detta också.

Läkartidningen har i fredags publicerat en kort artikel om Transportstyrelsens kommande ändring av regelverket kring körkortsåterkallelser. Notera kommentarerna till artikeln.

Länk https://lakartidningen.se/nyheter/nya-regler-for-peth-test-efter-harda-kritiken/

Citat från artiklen

"Nya regler för PEth-test efter hårda kritiken

Transportstyrelsen ändrar sig om de kritiserade Peth-testen. Från nästa vecka ska myndigheten endast återkalla körkort i fall där läkare ställt diagnosen alkoholberoende.

..."

Kommentarer till artikeln

"Fre 19.00 av M*** B***
Titel: Allmänläkare Arbetsplats: Primärvård Jäv: Tycker Peth är användbart

Att ställa diagnos alkoholberoende blir i praktiken mycket svårt eftersom det baseras på klinisk bedömning och anamnesuppgifter."

...

"Igår 11.48 av P*** M***
Titel: Spec Arbetsmedicin Arbetsplats: Falck AB

Instämmer med M*** att det kan bli svårt att motivera anmälan, då en stor grupp sannolikt olämpliga förare, inte kommer att uppfylla de formella diagnoskraven för beroende. Läs gärna remissvaren från Svensk Trafikmedicinsk förening samt Förvaltningsrätten i Falun. Mycket välformulerade och genomtänkta synpunkter. Även TS svar är belysande för hur man resonerar. https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/regler/remisser/vagtrafik/tsf-2025-97/remissammanstallning-tsf-2025-97-steg-1.pdf"

Efter genomgång av de olika versionerna av Transportstyrelsens styrande dokument "Handledning med kommentarer till de medicinska föreskrifterna", som både utredare och rådgivande läkare arbetar efter, framkommer något intressant.

Man kan nämligen konstatera att huvudregeln om att ställa missbruksdiagnos baserat på enbart förhöjda PEth-värden åtminstone funnits sedan version 01.00 daterat 2021-02-05 och togs bort i version 13 daterat 2025-06-24.

Denna huvudregel har med andra ord gällt under nästan 4,5 år enligt detta dokument. Däremot har texten förändrats en del under årens gång. Se nedan.

Citat från version 01.00 av dokumentet med diarienummer TSG 2020-7876

"12.17.1 Minst två förhöjda CDT eller PEth inom ett år – rådgivande läkare kan konstatera missbruksdiagnos

Huvudregeln är alltså att två förhöjda CDT, två förhöjda PEth eller ett förhöjt CDT och ett förhöjt PEth inom ett år med minst fem veckor emellan innebär att rådgivande läkare kan konstatera att missbruksdiagnos kan ställas enligt 12 kap. 3 §."

Citat från version 12.00 av samma dokument

"Minst två förhöjda CDT eller PEth inom ett år – rådgivande läkare kan konstatera att missbruksdiagnos kan ställas

I medicinförskrifterna avses med diagnosen missbruk ett bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt, även om diagnosen inte är ställd utifrån kriterier i ett diagnossystem (enligt 12 kap. 4 §).

Huvudregeln är att två förhöjda CDT, två förhöjda PEth eller ett förhöjt CDT och ett förhöjt PEth inom ett år med minst fem veckor emellan innebär att det föreligger ett bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkter är skadligt. Remittera till RL för att konstatera att missbruksdiagnos enligt 12 kap. 3 § kan ställas."

Som ni ser ovan har texten ändrats en del under åren som gått. Vi kan också konstatera att Transportstyrelsen under flera år både instruerat och betalat sina rådgivande läkare för att ställa missbruksdiagnoser enbart baserat på förhöjda PEth- och/eller CDT-värden. Allt detta enligt deras egna styrande dokument.

PEth-härvan är intressant för den handlar om både hälso- och sjukvården och myndighetsutövning – två områden där det finns gigantiska problem med godtycke och lagtrots av offentliganställda som är direkt samhällsfarlig. Det är ett generellt problem som pågått i decennier. Enskilda personer inom vården och myndigheter kan i praktiken mer eller mindre förstöra andra människors liv och komma undan med det genom att hänvisa till vad de ”anser” och ”bedömer.”

Hälso- och sjukvård SKA enligt lag bedrivas i enlighet med ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Att som i fallet med PEth dra långtgående slutsatser och vidta ingripande åtgärder baserat på otillräcklig och bristfällig ”vetenskap” är givetvis fullständigt lagstridigt.

Att PEth-prov har kunnat användas såhär länge för att dra in människors körkort BEVISAR att de mest basala kontrollmekanismer för att säkerställa att hälso- och sjukvården och myndigheter följer lagen SAKNAS.

PEth-skandalen borde bli en ögonöppnare för alla i Sverige. Bristen på både patientsäkerhet och rättssäkerhet är skrämmande och ofoget har pågått i många år. PEth-skandalen är bara en ytterligare konsekvens av detta – men har till skillnad från annat fått stor uppmärksamhet i media.

Om inte PEth-skandalen skyndsamt får långtgående konsekvenser för hur hälso- och sjukvården och myndigheter ska arbeta för att säkerställa att lagkraven följs bevisar det rimligen att både patientsäkerheten och rättssäkerheten sedan länge har kollapsat i Sverige.