PEth-gate – Gränsvärdet på 0,3 mikromol/L felberäknat 2013?

OBS! Tråden handlar endast om gränsvärdet som just nu är 0,3 μmol/l, Transportstyrelsens skrivelser kring detta samt annat som kan vara relaterat till just detta gränsvärde. Offtopic-inlägg undanbedes.

Tråden (FB) Festande leder till körkortdindragning trots att man är nykter (enda tråden om peth) innehåller mycket information kring PEth men denna tråd är snävare och handlar specifikt enbart om det som nämns i denna tråd.

Kortfattat svar: Ja, enligt tillgänglig information hämtad från referenserna till https://lakartidningen.se/Opinion/De...yletanol-PEth/ har det troligen skett ett allvarligt misstag kring personers individuella halveringstider av PEth samt att studien man hänvisar till är undermålig. Detta har troligen lett till att det nuvarande gränsvärdet om 0,3 μmol/l är för lågt satt samt att mängden alkohol som krävs för att nå gränsvärdet är kraftigt överdriven.

Lite längre svar:
Stämmer det att man måste dricka motsvarande 28–42 standardglas vin i veckan för att nå 0,3 μmol/l? Transportstyrelsen skriver det på en mängd olika ställen och det har med tiden blivit en ”sanning”. Men stämmer det verkligen? Nej, det är en sanning med modifikation kan man säga. Mängderna ovan stämmer nämligen om man gör ett avgörande fel i beräkningarna. Om personen endast dricker under 5 dagar utan regelbundenhet och har en för lågt satt halveringstid på 4 dygn så stämmer det ganska väl. Om personen däremot hade haft en regelbundenhet i sitt drickande samt hade haft en normal halveringstid om ~7,8 +/- 3,3 dygn (4,5 – 11,1 dygn) är siffrorna kraftigt överdrivna. Vissa personer kan enligt studier nå 0,3 μmol/l efter ett enda större intag av alkohol (~1 promille). Som lök på laxen kan man också nämna att ”högkonsumenter” enligt studier ofta har kortare halveringstid än de som dricker måttligt vilket gör det hela extra problematiskt.

Hur kan det ha blivit så här?
Om man går igenom referenserna för ”Nationell harmonisering av alkoholmarkören PEth” https://lakartidningen.se/Opinion/De...yletanol-PEth/ så hittar man mycket intressant information. Referenserna 1, 3 och 5 är särskilt intressanta. I första steget så ser allt normalt ut men om man kollar vidare i referensernas referenser ser man snabbt att studierna som gränsvärdet på 0,3 μmol/l lutar sig mot i princip uteslutande handlar om ”alkoholister”. Och som nämnts ovan så har ”högkonsumenter” lite andra förutsättningar gällande bildning och eliminering av PEth jämfört med måttliga alkoholkonsumenter. Kanske var det den bästa infon man hade då, kanske gjordes det en avgörande miss någonstans. Vem vet? Men enligt denna information tyder mycket på att gränsvärdet om 0,3 μmol/l är för lågt satt under arbetet med ”Nationell harmonisering av alkoholmarkören PEth”.

Granska gärna det jag skrivit och kommentera gärna om du hittar felaktigheter. Mer info kommer senare.


Referenskedja

Nationell harmonisering av alkoholmarkören PEth. Anders Helander, Therese Hanson (Läkartidningen 38/2013)
https://lakartidningen.se/Opinion/De...yletanol-PEth/

”PEth-bildningen efter alkoholintag är dosberoende med individuell variation [4, 5], varför det är svårt att identifiera ett exakt gränsvärde som skiljer »normalbruk« från »riskbruk« (överkonsumtion) Däremot är markören mycket användbar för att skilja mellan total nykterhet (inget PEth) och alkoholkonsumtion (något PEth) samt vid behandlingsuppföljning. PEth introducerades ursprungligen som ett test för »alkoholmissbruk« som avspeglar överkonsumtion under de senaste veckorna till månaden [3].

Nyare studier utförda med känsligare mätteknik har dock visat att även enstaka större intag, motsvarande en blodalkoholhalten på ungefär 1 promille och däröver (»berusningsdrickande«), kan generera en mätbar PEth-nivå redan inom något dygn [5, 6]. I en annan studie kunde PEth påvisas i mer än hälften av alla prov från vanliga blodgivare, om än mestadels på relativt låg nivå [7].”

1. Helander A. Biomarkörer kan fånga tidigt riskbruk av alkohol. Läkartidningen. 2011;108:2291-5.
3. Isaksson A, Walther L, Alling C, et al. Fosfatidyletanol i blod (B-PEth) – ny markör for alkoholmissbruk. Läkartidningen. 2009;106:1094-8.
5. Gnann H, Weinmann W, Thierauf A. Formation of phosphatidylethanol and its subsequent elimination during an extensive drinking experiment over 5 days. Alcohol Clin Exp Res. 2012;36:1507-11.
Kolla graferna och info


Biomarkörer kan fånga tidigt riskbruk av alkohol. Anders Helander (Läkartidningen 45/2011)
https://lakartidningen.se/tema-riskb...uk-av-alkohol/

”Halveringstiden för PEth i blodet har uppgivits till ungefär 4 dygn, och som alkoholmarkör avspeglar testet de senaste veckornas konsumtion. PEth-bildningen är dosberoende om än med stor individuell variation [18]”

18. Aradottir S, Asanovska G, Gjerss S, Hansson P, Alling C. Phosphatidylethanol (PEth) concentrations in blood are correlated to reported alcohol intake in alcohol-dependent patients. Alcohol Alcohol. 2006;41:431-7.


Fosfatidyletanol i blod (B-PEth) – ny markör för alkoholmissbruk. Anders Isaksson, Lisa Walther, Christer Alling, Therese Hansson (Läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106
https://lakartidningen.se/wp-content...s1094_1098.pdf

”Halveringstiden för PEth i blod är cirka 4 dagar, vilket innebär att PEth i regel kan påvisas 2–4 veckor efter avslutat alkoholintag beroende på utgångsvärde [14, 17]”

14. Varga A, Hansson P, Johnson G, Alling C. Normalization rate and cellular localization of phosph atidylethanol in whole blood from chronic alcoholics. Clin Chim Acta. 2000;299:141-50.

17. Gunnarsson T, Karlsson A, Hans son P, Johnson G, Alling C, Odham G. Determination of phospatidyl- ethanol in blood from alcoholic males using high performance liquid chromatography and evaporative light scattering or electrospray mass spectrometric detection. J Chromatography B. 1998;705:243-9.


Formation of phosphatidylethanol and its subsequent elimination during an extensive drinking experiment over 5 days. Heike Gnann, Wolfgang Weinmann, Annette Thierauf (2012)
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22458353/

Det är en komplett rättsskandal.

Martina Jarminder
Forskaren: de indragna körkorten är en svensk rättsskandal

Forskaren Lena Nerhagen upptäckte för flera år sedan att Transportstyrelsen tog körkortet ifrån folk med ett test som sannolikt kan vara missvisande i cirka 50 procent av fallen. Hon slog larm – men myndigheterna var ointresserade av kritiken, trots att många svenskar får sitt liv förstört av det indragna körkortet.

https://www.skd.se/2025-03-01/forska...-rattsskandal/

Använd paywall remover, option 3.

Man kan också vidimera detta genom att jämföra PEth-mätningsstatistik från två svenska sjukhuslaboratorier med Folkhälsomyndighetens statistik över riskkonsumtion.

Alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) – så bedöms testresultatet. Anders Helander, Therese Hansson (Läkartidningen. 2023;120:23029)
https://lakartidningen.se/klinik-och...estresultatet/

"Fördelning av PEth 16:0/18:1-värden i helblod från rutinmässig PEth-mätning vid två svenska sjukhuslaboratorier (medelvärde för 2020–2021), vardera med fler än 60 000 mätningar årligen. Enligt en nationell PEth-harmonisering [15] indikerar mätvärden under 0,05 μmol/l låg, sporadisk alkoholkonsumtion eller nykterhet. Peth-värden mellan 0,05–0,30 μmol/l bekräftar alkoholkonsumtion från låg till hög nivå och presenteras dels sammanslaget, dels fördelat på tre koncentrationsintervall. PEth-värden över 0,30 μmol/l indikerar regelbunden hög alkoholkonsumtion. Enstaka blodprov har uppvisat PEth-värden över 10 μmol/l. Mindre skillnader i fördelningen av mätvärden mellan laboratorierna kan bero på något olika patientpopulationer.”

Enligt [Figur 2] avseende tester vid Karolinska och Region Skåne ligger den relativa andelen på:

• 19,4 respektive 16,2% i intervallet 0,30–1,0 μmol/l
• 11,7 respektive 10,3% i intervallet 1,0–5,0 μmol/l
• 0,2 respektive 0,3% i intervallet > 5,0 μmol/l
• Totalt är 31,3 respektive 26,8% över 0,3 μmol/l

Tittar man sen på Folkhälsomyndighetens statistik avseende riskkonsumtion så ser man att de anger andelen med riskkonsumtion till drygt 15% [Figur 2].
https://www.folkhalsomyndigheten.se/...n-bland-vuxna/

Jämför man sedan siffrorna så ser man att andelen PEth-mätningar över 0,3 μmol/l är ca dubbelt så hög jämfört med andelen personer som Folkhälsomyndigheten anser ha en riskkonsumtion. Även detta är en stark indikator på att gränsvärdet 0,3 μmol/l är för lågt satt.

Transportstyrelsen skriver 2023-06-21
"Medicinföreskrifternas missbruksdiagnos: medicinföreskrifterna innehåller inga krav på obligatoriska alkoholmarkörer, eller vilka TS2500, v2.3, 2018-03-26 Datum Dnr/Beteckning 2 (6) 2023-06-21 TSG 2023-4745 markörer som ska användas i denna bedömning. Enligt Transportstyrelsens praxis kan både CDT och PEth användas i bedömning av om det föreligger ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt. Minst två CDT-prover > 1,9 %, eller två PEth-prover > 0,3µmol/L tagna inom ett år, med minst fem veckors mellanrum kan betraktas som ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt."
Kommentar: Två korrekta mätningar över gränsvärdet under ett år = missbruksdiagnos = indraget körkort och eventuellt en mängd andra problem


"PEth
PEth är ett samlingsnamn för en grupp fosfolipider som endast bildas i närvaro av alkohol. PEth har därmed 100 % specificitet som alkoholmarkör. Rutinmässigt mäts endast formen PEth 16:0/18:1. Sensitiviteten som alkoholmarkör är högre än för CDT eftersom PEth reagerar snabbare och på lägre alkoholkonsumtionsnivå. Ett gränsvärde på 0,30 µmol/L används för att indikera regelbunden hög alkoholkonsumtion. Studier har visat att det krävs ett alkoholintag i mängder som ger en blodalkoholhalt på minst 1 promille under cirka en veckas tid för att PEth-värdet ska överskrida gränsvärdet 0,30 µmol/L. Detta motsvarar ett dagligt bruk i storleksordningen minst 4-6 glas vin för en person med medelvikt, eller motsvarande mängd av andra alkoholdrycker (cirka 340-500 g ren alkohol per vecka). PEth kan inte längre påvisas i blodet efter cirka 2-5 veckors alkoholfrihet.

Utifrån tillgänglig vetenskap kan gränsvärdet > 0,30 µmol/L för PEth och gränsvärdet > 1,9 % för CDT anses likvärdiga för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol. Ett enstaka berusningstillfälle med en alkoholkoncentration som överstiger 1 promille ger inte upphov till ett PEth-värde över 0,30 mol/L."
Kommentar: Ren lögn. Se ovan. Tänk också på att 0,5 promille på en handhållen alkomätare motsvarar 1 promille i blodet.

https://www.transportstyrelsen.se/gl...h-och-cdtt.pdf

Jag har lekt lite med min modell i kombination med information från källorna till Transportstyrelsens påstående om "För att uppnå gränsvärdet 0,3 i ett PEth-test krävs en mängd om cirka 28-42 standardglas vin eller cirka 21-28 burkar* starköl (340 – 500 gram ren alkohol) i veckan."

Jag har nu kommit på vad som troligen gjort att de kommit fram till just dessa siffror. Mängderna ovan stämmer nämligen om man gör ett avgörande fel i beräkningarna. Hint: Det handlar om halveringstiderna som använts när de räknat fram siffrorna.

Förtydligande
Man har som tidigare nämnts använt sig av följande studie för att räkna på vad som krävs för att vissa personer ska nå 0,3 μmol/l PEth.
"Formation of Phosphatidylethanol and Its Subsequent Elimination During an Extensive Drinking Experiment Over 5 Days"
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22458353/
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/...7.2012.01768.x

Exempel baserat på datat från studien

• Deltagare 1 nådde efter 5 dygn ca 0,317 μmol/l och hade en halveringstid på ca 12 dygn
• Deltagare 2 nådde efter 5 dygn ca 0,223 μmol/l och hade en halveringstid på ca 12 dygn
• Deltagare 3 nådde efter 5 dygn ca 0,337 μmol/l och hade en halveringstid på ca 7 dygn

Tänk då på att några av deltagarna verkar ha avslutat sitt intag efter ca 3 dagar, några verkar inte ha druckit rätt mängd alla dagar och några verkar ha tjuvdruckit lite under elimineringsfasen vilket egentligen borde diska denna studie helt och hållet. Studien är alldeles för kort samt hade alldeles för få deltagare.

Men men, ni kanske undrar vad deltagarna hade fått för μmol/l om de fortsatt dricka dagligen till "steady state" och haft sina riktiga halveringstider? Samt kanske också undrar vad de nått för värden med den felaktigt antagna halveringstiden 4 dygn?

Enligt beräkningar

• Deltagare 1 hade troligen nått ca 1,090 μmol/l efter ca 60 dygn med 12 dygns halveringstid (med 4 dygns halveringstid hade personen nått ca 0,379 μmol/l efter ca 20 dygn)
• Deltagare 2 hade troligen nått ca 0,776 μmol/l efter ca 60 dygn med 12 dygns halveringstid (med 4 dygns halveringstid hade personen nått ca 0,272 μmol/l efter ca 20 dygn)
• Deltagare 3 hade troligen nått ca 0,689 μmol/l efter ca 35 dagar med 7 dygns halveringstid (med 4 dygns halveringstid hade personen nått ca 0,398 μmol/l efter ca 20 dygn)

"steady state" om 97% inträffar efter ca 60 dygn vid 12 dygns halveringstid, ca 35 dygn vid 7 dygns halveringstid och ca 20 dygn vid 4 dygns halveringsid.

Det stora misstaget som skett här är alltså att man antagit att halveringstiderna är 4 dygn när de egentligen är långt mer än så. Studier talar för 7,8 +/- 3,3 dygn. Just 4 dygns halveringstid nämns relativt frekvent i dokumenten kring förarbetet. Tänk också på att "storkonsumenter" enligt studier ofta har kortare halveringstid än de som dricker måttligt vilket gör det hela ännu mer komplicerat.

Här är en annan intressant artikel på temat om att 0,3 µmol/l troligtvis är felberäknat.

B-PEth och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. Bo Bjerre (Läkartidningen nr 15–16 2009 volym 106)
https://lakartidningen.se/wp-content...s1099_1103.pdf

”Halveringstiden för B-PEth beräknas således vara 4 dygn [4]”
4. Varga A, Hansson P, Johnson G, Alling C. Normalization rate and cellular localization of phos phatidylethanol in whole blood from chronic alcoholics. Clinica Chemica Acta. 2000;299:141-50.

”Enligt Statens folkhälsoinstitut [10] bedöms en konsumtionsnivå av alkohol som riskfylld om den för män överstiger 168 g ren alkohol och för kvinnor 108 g per vecka. För CDT mot svarar ett förhöjt värde en genomsnittlig konsumtion på minst cirka 420 g per vecka (60 g/dag) och för B-PEth anges ett värde på cirka 2,0 µmol/l motsvara en genomsnittlig konsumtion på cirka 350 g per vecka (50 g/dag). Med andra ord indikerar förhöjda värden av CDT och ett B-PEth på cirka 2,0 µmol/l en klart skadlig alkoholkonsumtion.”

Känns alkoholmängden igen från Transportstyrelsens skrivelse? Ganska likt enligt mig. Dock anser Bo Bjerre att det intaget motsvarar 2,0 µmol/l istället för 0,3 µmol/l. OBS! Det är troligen total-PEth som avses så multiplicera med 0,45 för att konvertera till PEth 16:0/18:1. Dvs 2,0*0,45 = ca 0,9 µmol/l PEth 16:0/18:1 vilket är en rimlig uppskattning baserat på data från studier.

Här är ännu en sak som haltar

Transportstyrelsen skriver i "Information om alkoholmarkörer vid bedömningar av medicinsk lämplighet för innehav av körkort" följande "Utifrån tillgänglig vetenskap kan gränsvärdet > 0,30 µmol/L för PEth och gränsvärdet > 1,9 % för CDT anses likvärdiga för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol." Dock anger de ingen källa för det dom skriver.
https://www.transportstyrelsen.se/gl...h-och-cdtt.pdf

Samtidigt som en läkare här på forumet skriver att en person måste dricka avsevärt mer för att nå gränsvärdet för CDT än det för PEth. Det borde väl vara på ett ungefär detsamma om de nu är likvärdiga? Finns det fler läkare här? Delar ni samma bild?

Exakt och fosfolipiderna bildas enzymatiskt vilket innebär att personens tarmflora har stor betydelse för hur mycket enzymer som bildas och som bildar fosfolipiderna. Vissa personer kan ha låga nivåer enzymer och får då låga värden medan andra kan ha betydligt större aktivitet och snabbare når högre värden. Det innebär t.ex. att de som normalt inte dricker alkohol kan under en semestervecka bygga mycket högre nivåer än alkoholister.

Finns många orsaker som kan sätta ner en persons möjlighet att framföra ett fordon, en är att vara påverkad av alkohol.
Men det är inte frågeställningen eller kritiken mot transportstyrelsen i just det här ärendet.
I detta ärende har flera läkare och forskare ifrågasatt tillämpningen av PEth i samband med att bedöma en persons risk för att missbruka alkohol.
Nu har jag inte lusläst alla fakta, men det är väl klarlagt att just PEth värdet verkar vara högst varierande mellan olika individer och ger således en ganska dålig bedömning av en enskild persons alkoholförtäring.
Så helt klar nån som lyckats sålt in en för trubbig metod för att användas som de gjorts.

Ja exakt, det är i princip omöjligt att veta när och hur mycket en person druckit baserat på uppmätta PEth-värden.

Teoretiskt kanske man skulle kunna göra en studie på just den personen för att ta reda på just den individens bildning och eliminering av PEth och sedan genom att ta flera test relativt tätt se hur värdena förändras. Men det verkar lite väl omständigt

I trådens ursprungsinlägg finns ju namn på dem som varit med att ta fram gränsvärdet.

Stämmer säkert! Var lite inne på kostens betydelse i den andra tråden.

Ställde ett par frågor till AI
"Kan en persons diet påverka koncentrationen av fosfatidylkolin?"

"Absolut – en persons kost kan påverka koncentrationen av fosfatidylkolin i kroppen. Fosfatidylkolin är en central fosfolipid som utgör en väsentlig del av cellmembranens struktur, och även om kroppen kan producera en del av den, är en betydande del beroende av de näringsämnen vi får genom kosten. Livsmedel rika på lecitin, såsom ägg, soja, solrosfrön och andra naturliga källor, är viktiga eftersom de innehåller kolin och fettsyror, som tillsammans fungerar som byggstenar i syntesen av fosfatidylkolin.

Därtill spelar kostens sammansättning en dubbel roll: å ena sidan kan en balanserad kost rik på kolin och hälsosamma fetter bidra till att upprätthålla tillräckliga nivåer av fosfatidylkolin, vilket i sin tur stöder funktioner som kognitiv förmåga, leverhälsa och skydd av mag-tarmkanalens slemhinnor. Å andra sidan kan en obalanserad kost – särskilt en fettrik diet med höga nivåer av mättade fetter – påverka leverns funktion på ett negativt sätt. Detta kan bland annat leda till störningar i fosfatidylkolinproduktionen, vilket kan bidra till problem som alkoholfri fettleversjukdom .

Även om kroppen har egna mekanismer för att producera fosfatidylkolin, är den kostmässiga tillförseln avgörande för att säkerställa att dessa nivåer håller sig inom ett optimalt spann. Det är därför inte bara den totala mängden fett i kosten som spelar roll, utan framför allt typen av fett och tillgången på viktiga näringsämnen som kolin och lecitin. Dessutom påverkar de specifika fettsyrorna som integreras i fosfatidylkolinets molekylära struktur cellmembranens egenskaper, vilket kan medföra variationer i hur kroppen hanterar stress, inflammation och läkemedelsbiverkningar – exempelvis den skyddande effekten mot NSAID-relaterade magtarmproblem.

Det är intressant att fundera över hur en kost med hög kvalitet, rik på naturliga källor till kolin och hälsosamma fetter, inte bara stödjer fosfatidylkolinkoncentrationen utan också bidrar till en övergripande hälsosam metabolism. Kanske undrar du om vilka exakta livsmedelsval eller dietregimer som skulle passa bäst för att optimera dessa nivåer, eller hur andra livsstilsfaktorer kan samverka med kosten för att påverka fosfatidylkolinets roll i kroppen?"

Uppföljande fråga
Då borde kosten kunna påverka mängden PEth som bildas efter alkoholintag. Stämmer det?

"Det stämmer, men med några nyanser. PEth (fosfatidyletanol) bildas när alkohol reagerar med fosfatidylkolin, en viktig komponent i cellmembranen. Eftersom kosten – genom att tillföra kolin och lecitin från livsmedel som ägg, soja och solrosfrön – kan påverka tillgången på fosfatidylkolin i kroppen, finns det en teoretisk möjlighet att en kost rik på dessa näringsämnen kan öka mängden PEth som bildas vid alkoholintag. Däremot är den mängd alkohol du konsumerar den avgörande faktorn för PEth-bildningen. Substratnivån, alltså fosfatidylkolin, kan fungera som en "reserv" för reaktionen, men själva reaktionen som katalyseras av fosfolipas D sker bara om etanol finns närvarande.

Andra faktorer såsom enzymaktivitet, genetiska variationer och allmän metabolism påverkar också hur mycket PEth som bildas i en individ. Även om kosten alltså potentiellt kan modulera den tillgängliga mängden fosfatidylkolin, är den övergripande effekten oftast sekundär jämfört med hur mycket och hur ofta alkohol intas. Det är därför rimligt att säga att medan en hälsosam diet kan bidra till en optimal cellmembranstruktur, är det främst alkoholkonsumtionen som styr den faktiska PEth-nivån i blodet.

Detta leder till fler intressanta frågeställningar: Kan en specifik dietminskning eller ökning av kolinrika livsmedel påverka tolkningen av ett PEth-test i kliniska sammanhang? Skulle en långsiktig ändring i kosten, utöver alkoholkonsumtion, kunna ses i förändringar av biomarkörer kopplade till cellmembranets sammansättning? Det finns mycket att utforska i hur näringsintaget kan samverka med andra metabola processer, så det är en intressant växelverkan att fundera över."


Äggula, lever och sojaprodukter är alltså huvudmisstänkta här.

Jag tror att du tog upp rimlighetsaspekten i den andra tråden. Tyvärr ingår inte längre överslagsräkning och rimlighetskontroll i matematikundervisningen. Och då kan det ju bli hur tokigt som helst. Om det är korrekt att 28-42 standardglas vin/vecka ger PEth=0,3 μmol/l så följer logiskt att 93-140 standardglas vin/vecka ger PEth=1,0 μmol/l. Samt att 930-1400 standardglas vin/vecka ger PEth=10,0 μmol/l.

Jag vet inte hur det kommer sig att ett enstaka blodprov har uppvisat PEth-värden över 10 μmol/l. Men jag är aningen skeptisk inför tanken på att det finns någon som häller i sig 22 flaskor vin/dygn.

Om det vore korrekt att 28-42 standardglas vin/vecka ger PEth=0,3 μmol/l, samt att ungefär 30% av befolkningen hamnar över värdet 0,3, följer logiskt att 30% av befolkningen dagligen dricker motsvarande 50-75 cl vin. Stämmer det överens med Systembolagets försäljningssiffror?