Som
Finansinspektionen påpekade i våras så har varannan svensk mindre än 10 000 kronor i sparande, och bara 3 av 10 har mer än 50 000 kronor sparat. För dessa svenskar är det misstänkta inte så mycket att en person har 40 000 kronor i form av sedlar och mynt, utan att de har 40 000 kronor tillgängligt
överhuvudtaget. Ur deras synvinkel är det bara de allra rikaste som kan trolla fram sådana summor att promenera runt med. Så rik kan man, med socialistiska glasögon, bara bli på orättvisa eller moraliskt tveksamma sätt.
Själv är jag mer inne på den linje Anne Wibble förfäktade för flera årtionden sedan. Nämligen att varje svensk borde ha minst en årslön på banken. Inte nödvändigtvis på sparkontot, utan till exempel i aktier eller något sånt. Hade varje svensk haft en privat förmögenhet på minst en årslön, då vore det inte fullt så suspekt att ha tillgång till 40 000 kronor i kontanter.
Med det sagt så tror jag inte det är särskilt vanligt att folk stoppas på flygplatsen med 40 000 kronor i resväskan. Oftast rör det sig om ett belopp som snarare är tio gånger så stort, som i
detta fall. Då börjar till och med jag misstänka att det ligger en hund begraven. Om man har rent mjöl i påsen och vill skicka sådana summor utomlands är det snarare
Western Union man ska använda, inte en kappsäck sprängfylld med pengar.