Asperger och borderline är narcissister?!

Nej det stämmer inte alls vad har du fått det ifrån?

Nej, jag har bara umgåtts med såna i hela mitt liv så jag har ingen aning!

Eftersom din fråga inte innehåller gråzoner så är svaret: NEJ
Detta baserar jag på att jag känner två st som är empater och bryr sig om andra.
Sedan kan jag köpa att det är vanligare bland människor vars diagnoser inkluderar problem med förändring. Även där känner jag två.

Du kanske skulle kunna förklara lite mer om alla dessa du umgåtts med?

Sedan ställs diagnos narcissism mycket sällan. Man kan absolut ha detta ovanpå en annan diagnos.

Autister är elaka för att de saknar känslor, men är inte narcissister

Det ena utesluter väl inte det andra?

Även om jag är en stark anhängare av att förenkla problem så finns det en gräns.... Fattar inte hur så många behandlar diagnoser som att det vore homogena grupper av människor där alla fungerar lika. Sett för mycket på Star Trek? - "We are the Borg".

-Du kan vara autist utan att vara narcissist.
-Du kan vara narcissist utan att vara autist.
-Du kan vara autist och narcissist samtidigt.

Kan absolut tänka mig en mekanism där en högfungerande autist kan utvecklas till en narcissist av stora mått. Likväl som jag kan tänka mig att en autist som bor på lls-boende och har allvarliga problem att gå till ica inte utvecklar de egenskaperna.

Autism har ofta historisk inom vården associerats med en lägre mentaliseringsförmåga (förmågan till att förstå andras känslor/tankar). Det är även något som är rätt så vanligt vid Eips-diagnoser, där en stor del av behandlingen fokuserar på att förbättra mentaliseringsförmågan hos patienten.

En försämrad förmåga till att förstå andras känslor kan ibland leda till att en person beter sig på ett sätt som av andra kan uppfattas som narcissistiskt. Detta ska dock inte kopplas samman med en narcissistisk personlighet, vilket är en annan sak inom psykologin.

https://forskning.se/2024/10/22/mentalisera-sa-viktigt-ar-det-for-dig-och-dina-barn/

Jo absolut kan man väl vara det: om man har maximal otur då 😁.

Saken är väl att autister inte behöver andras bekräftelser

Tror inte att den autistiska narcissisten ser det som otur att han blev sådan. Han ser det som en gåva. När du tänker efter så förstår du varför.

I stort alla människor mår bra av bekräftelse. Även autister. Verkar vara en grundläggande känsla.

Jo det förstår jag. Men vi andra ser det som otur.

Det är väl klart att komplimanger är ”kul”, men autister är inte beroende av det. Som neurotyper kan vara

”Individer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) har en grundläggande, normalt utvecklad förmåga att mentalisera. I emotionellt laddade situationer till andra minskar dock mentaliseringsförmågan, vilket gör situationen än svårare att hantera. Istället tar starka känslor kopplade till individens ofta traumatiska relationella historia över, varpå individen agerar utifrån denna historiska erfarenhet snarare än utifrån den egentliga nuvarande situationen.”

https://www.vardochinsats.se/sjaelvskadebeteende/behandling-och-stoed/mentaliseringsbaserad-terapi-mbt/

Två helt olika mentaliseringssvårigheter med andra ord…

Jag har nog missat "otur att han blev sådan"-kommentarerna i alla trådar om narcissister.

Tja, poängen är väl vad du själv upplever, inte vad resten av världen tycker? Särskilt inte när den mest består av Lemmings.