Citat:
Hej
Ja, Myrdals föräldrar levde. Jag tror inte Guillous styvpappa levde. Men hans mamma gjorde det.
Det skakade ju om när Myrdal fick mothugg av sin syster. Men han tappade ändå inte sin status i många kretsar. De trodde honom.
Det är ju först på den senare åren när man efter hans död gav ut breven mellan honom och hans föräldrar, som man förstår att han var en narcissist och parasit som behandlade sina föräldrar som skit. Inte tvärtom. Så den berättelsen han själv ville berätta om sin barndom var inte sann. Men han tjänade mycket pengar och anseende på den. Och demoniserade 2 personer som inte var så hemska som han ville få oss att tro.
Jag är inte röd politiskt, men anser ändå inte att de ska stå till svar för det de inte gjort.
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/eJnXmQ/asa-linderborg-om-jan-myrdal-efter-de-hemliga-breven?utm_source=iosapp&utm_medium=share
https://www.st.nu/2024-02-21/jan-myrdals-hemska-barndom-stalls-i-nytt-ljus/
Så det är ju inget nytt att människor ljuger ihop en vidrig barndom för att tjäna pengar och status på det.
Jag har alltid tyckt att Jocke verkat vara en typisk missbrukarkille som vill se sig själv som ett offer och inte tar nåt eget ansvar för hur det blev. Mött många såna genom olika jobb jag haft. Det skyller alltid på andra. Även om jag vet att det finns sadistiska föräldrar, och jag förnekar inte det, så har jag aldrig trott på hans berättelse. Det finns nåt överdrivet falskt över honom. Han känns inte äkta. Han spelar rollen av sig själv. Alltid överdriven. Alltid värst, bäst och mest.
Jag är inte ett dugg förvånad om han är narcissist med ADHD. Och en dag kommer förmodligen hans barn att skriva en bok eller göra en podd om hur tufft det var att ha honom som pappa. För jag är hundra på att han har kort stubin och bär på en skogstokig ilska strax under huden. En som på en sekund switchar från snäll till elak. Känner igen utstrålningen och sättet.
Det skakade ju om när Myrdal fick mothugg av sin syster. Men han tappade ändå inte sin status i många kretsar. De trodde honom.
Det är ju först på den senare åren när man efter hans död gav ut breven mellan honom och hans föräldrar, som man förstår att han var en narcissist och parasit som behandlade sina föräldrar som skit. Inte tvärtom. Så den berättelsen han själv ville berätta om sin barndom var inte sann. Men han tjänade mycket pengar och anseende på den. Och demoniserade 2 personer som inte var så hemska som han ville få oss att tro.
Jag är inte röd politiskt, men anser ändå inte att de ska stå till svar för det de inte gjort.
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/eJnXmQ/asa-linderborg-om-jan-myrdal-efter-de-hemliga-breven?utm_source=iosapp&utm_medium=share
https://www.st.nu/2024-02-21/jan-myrdals-hemska-barndom-stalls-i-nytt-ljus/
Så det är ju inget nytt att människor ljuger ihop en vidrig barndom för att tjäna pengar och status på det.
Jag har alltid tyckt att Jocke verkat vara en typisk missbrukarkille som vill se sig själv som ett offer och inte tar nåt eget ansvar för hur det blev. Mött många såna genom olika jobb jag haft. Det skyller alltid på andra. Även om jag vet att det finns sadistiska föräldrar, och jag förnekar inte det, så har jag aldrig trott på hans berättelse. Det finns nåt överdrivet falskt över honom. Han känns inte äkta. Han spelar rollen av sig själv. Alltid överdriven. Alltid värst, bäst och mest.
Jag är inte ett dugg förvånad om han är narcissist med ADHD. Och en dag kommer förmodligen hans barn att skriva en bok eller göra en podd om hur tufft det var att ha honom som pappa. För jag är hundra på att han har kort stubin och bär på en skogstokig ilska strax under huden. En som på en sekund switchar från snäll till elak. Känner igen utstrålningen och sättet.
Jag säger inte att Jocke är allt du påstår, men jag håller med om typen som kan gå från förtrolig till skitstövel är läskiga.