Är det inte "alltid" en dålig affär att binda bolåneräntan över en längre löptid?

Precis.

Vad man egentligen gör när man binder räntan är att gambla om att man är bättre än banken på matematik samt att förutspå kommande ränteutveckling.

Banken jobbar ju med detta professionellt och har hela avdelningar som inte gör annat än att bevaka omvärldsläget, ekonomin och politiken och sitta och räkna på olika scenarier.

Ovanpå den fasta räntan de kommer fram till lägger de sedan på en riskmarginal ifall de har lite fel samt en vinstmarginal för att tjäna på affären. Så priset för kunden ligger ovanför den egentliga räntebanan.

Så man ska se bundet som en sovgott-försäkring, inte en pengamaskin. Man kan också se det som ett lotteri där det fanns vinstlotter 2021 men aldrig annars.

Kort sagt, man binder för att veta priset och skydda sig mot svängningar om man inte tål eller gillar sådana. Inte för att göra klipp.

Man kan se kostnaden för bindande som en sorts försäkringskostnad där man försäkrar sig en tid mot större uppgång. Det finns för många ett värde i förutsägbarhet också.

6 tillfällen är ju rätt många ändå, och det behöver ju inte vara exakt heller. Band man 10 år inom 5 år innan 2022 så tjänade man på det. En lucka på 5 år alltså att "pricka rätt"

Men ja, över lång tid är det i regel så, men föredrar bundet ändå. Senaste lånet band jag på 10 år och amorterar av det på samma tid. Jag vet exakt vad det kostar och slipper bry mig det minst om lånet tills det är betalt. Inga flyttplaner heller.

Gäller det enbart vid önskemål om ökad amortering eller även sänkt (som ju då resulterar i mer ränta för banken)?

Lågränteperioden 2015-2021 är ju den extrema tidpunkten i historien, klart det var en bra affär att binda då. Men nu i mer normala ränteperioder så tror jag inte det lönar sig.

Det är samma retorik som att säga att; ”Ja, om du hade köpt Nvidia vid rätt tidpunkt så hade du gjort 2000% i vinst.”

Jag hade huslån runt 2008 och band räntan på 5,2%.
Sen sjönk den rörliga räntan ner till 1,8% under de tre åren.
Så det där med att pricka rätt är inte så jävla enkelt.

Man ska inte binda för att spara pengar. Man binder för att få en garanterad ränta en viss tid. Säkerhet kostar pengar.

Det är för övrigt precis likadant nu som när Riksbanken hade noll-ränta sist.

Alla förståsigpåare hånade de som band räntan. Ingen kunde förutspå det som skedde då och ingen vet vad som kommer hända de tre närmsta åren.

Vill man ha säkerhet så binder man, vill man maximera sin chans att över tid att ett så billigt bolån som möjligt så väljer man rörligt (men med risken att man kan förlora om räntan går upp).

Varför kan man inte göra både ock?
Du tycker att man inte skall göra det för att spara pengar. Det är en åsikt som får stå för dig.
I mitt tycke är det en självklarhet att få ned räntekostnaden så mycket som möjligt.

Med facit i hand så vann de som band sin ränta när den var som lägst. Men att pricka in det är tämligen svårt.
Jag anser att det är bättre att ha 3-månadersränta och att hela tiden lägga undan pengar som att det vore 4-5% ränta.
Då har man en buffert att ta av ifall räntan sticker än mer.

6 tillfällen är ju rätt många ändå, och det behöver ju inte vara exakt heller. Band man 10 år inom 5 år innan 2022 så tjänade man på det. En lucka på 5 år alltså att "pricka rätt"

Men ja, över lång tid är det i regel så, men föredrar bundet ändå. Senaste lånet band jag på 10 år och amorterar av det på samma tid. Jag vet exakt vad det kostar och slipper bry mig det minst om lånet tills det är betalt. Inga flyttplaner heller.