Citat:
Ursprungligen postat av
Krangs
Ja sorgligt är det. Men vid en viss punkt är det hennes eget ansvar att inte bli ensam. Så många chanser hon haft efter att de fått barn att skaffa bekanta och vänner. Öppna förskolan, hämta och lämna på förskolan, fråga föräldrar där om man vill hänga nån dag i parken t.ex.
Verkligen sorgligt om hennes enda vänner är folk som följer henne på nätet. Om hon verkligen anser de som vänner är det tragiskt.och isåfall fortsätter hon i gamla spår och blockar alla som inte är ja-sägare. Oerhört skört, som du säger.
Aldrig har jag träffat så många vänner som när barnen var små. Och har kvar än i dag.
Dels genom mammagrupp/bvc, öppna förskolor, i parken, från forum.
H verkar inte göra nånting av detta.
Hade jag inte gjort nåt av detta skulle jag också mer eller mindre bara umgåtts med släkt och partnern. Skaffade barn så mkt tidigare än mina barndomsvänner och vi levde så olika liv.
Om nu H har social fobi så får väl han dra dit henne då? Eller har han också det?
Ibland gick vi tillsammans till öppna förskolan med. Inget konstigt. Umgicks även parvis med de vi lärde känna.
Barnen har också kvar en del av sina vänner från denna tiden, det knyter samman barnen med om ungås med andra föräldrar.