Var Alexandra Fossmo redan död när barnflickan avlossade skotten? Knutby

Som jag skrivit tidigare så är jag i gott sällskap med både Leif GW, professor i kriminologi, advokat Johan Eriksson och rättsläkare Anders Eriksson, samt obduktionstekniker Bo Ask.
Det är ju inte helt mina egna teorier.

Men det är intressant att du blir så känslomässigt engagerad och vill bestämt att Sara ska vara skyldig och att du skrivit att "du berättar sanningen" och att den som framför vad som redan framförts av Aschberg, Dick Sundevall m fl har en störd verklighetsuppfattning. Mycket intressant faktiskt.

Själv blir jag inte så känslomässigt engagerad eftersom det bara är ett intressant brottsfall i kriminalhistorien och det inte spelar någon roll vem som gjort vad. Bara att det finns mystiska omständigheter som inte går ihop.

Att Sara pekar ut var vapnet är kastat visar bara att hon vet var vapnet är kastat. Hon kan ha varit med när någon annan kastade det, eller ha kastat det åt någon annan som hon kanske släppte av på Arlanda direkt efter dådet.

Och själva grunden för de här spekulationerna är ju att det som Sara Svensson berättar för polisen när hon sköt Alexandra Fossmo i huvudet inte helt stämmer överens med den tekniska bevisningen. Att den enkla förklaringen är att Sara Svensson ljuger om hur hon sköt Alexandra Fossmo i huvudet, den tanken finns inte verkar det som, hos alla dessa skeptiker. Om inte Sara Svenssons version stämmer med den tekniska undersökningen till 100% så är det uppenbart att Sara Svensson ljuger. Sara Svensson sköt ihjäl Alexandra Fossmo på nära håll. Efter det gick hon ner i tvättstugan och upp igen och sköt mot Alexandras kropp, i höften, för att se om den reagerade, om Alexandra var död. Men Sara Svensson vänder på ordningen, hon skjuter först mot kroppen och sen mot huvudet påstår hon. Hon kunde sen skjuta Daniel i huvudet på nära håll ska påpekas. Varför påstår Sara Svensson i rekonstruktionen att hon inte sköt Alexandra på nära håll? En psykologisk förklaring är att Sara Svensson på näthinnan har bilden av hur hon sköt Alexandra på nära håll i huvudet och dockan i sängen skrämmer henne, hon associerar dockan med Alexandra, därför vill hon inte gå nära dockan i sängen utan stannar på någon meters avstånd och säger att hon skjuter Alexandra på det avståndet. Hon sa innan rekonstruktionen att det här är jättejobbigt för henne, av förståeliga skäl naturligtvis, och man ser sen när hon lyfter på filten på dockans huvud hur obehagligt det är för henne. Det är inte ovanligt att människor undviker obehagliga platser och situationer som vi upplevt tidigare. Människor går inte på platser som dom tidigare har blivit rånade på till exempel, så att Sara Svensson inte vill erkänna att hon sköt Alexandra i huvudet på nära håll har att göra med att det är traumatiskt för henne att återuppleva hur hon mördade Alexandra genom att skjuta henne i huvudet på nära håll

Du låser dig vid rekonstruktionsvideon som är inspelad ca en månad efter dådet. Men redan i förhör tre dagar efter dådet så säger hon samma sak var hon stod när hon sköt. Och hon upprepar samma version i flera förhör och ritar en skiss var hon stod vid varje skott. Så det är inget hon blir skrämd av vid konfrontationsvideon, utan samma version hon upprepat hela tiden.

Ja, Sara Svensson ljuger från början till slut och fram till idag om att hon sköt Alexandra i huvudet på avstånd men innerst inne vet hon att hon mördade Alexandra genom att skjuta henne i huvudet på nära håll

Om du läser förhören så är Sara väldigt dålig på att ljuga. Så fort hon blir konfronterad och ifrågasatt om någonting så erkänner hon och berättar som det var.

Hon försäger sig även och råkar säga "vi" när de provskjuter vapnet i skogen utanför Bandhagen och avslöjar att de var flera som var med.

Hon är helt enkelt dålig på att dikta upp historier. Hon försöker först säga att hon hittat vapnet i en plastpåse i Jönköping och hon försöker hävda att hon varit helt ensam om att planera allt, men det ger hon upp och erkänner allt med Helge, Farhid mm.

Om man ljuger så krävs det mycket mer ansträngning än om man bara berättar fritt ur minnet. Det kan vara svårt att komma igåg vad man sagt i tidigare förhör och historien kan ändras om man ljuger.
Men Sara berättar samma version hela tiden var hon stod och hon ändrar sig inte när hon blir ifrågasatt som hon gör om andra saker.

Men det viktigaste av allt är att det har ingen betydelse för hennes skull var hon stod, så varför ljuga om det? Hon har ju erkänt och blir fälld för mord hur som helst och hon erkänner ju att hon skjuter Daniel rakt i ansiktet. Hur kallblodigt som helst. Varför ljuga om att hon stod 1,5 meter bort i Alexandras sovrum?

Det är också så att det finns ingen logik med att först skjuta två skott direkt mot huvudet och sen gå ner i tvättstugan och bli osäker på om hon är död och gå upp igen och skjuta ett skott på avstånd. Sen gå fram och lyfta på täcket och se allt blod och sen titta under sängen och se blodpölen på golvet.

Varför inte bara gå fram och sätta ett tredje skott i huvudet om hon är osäker. Hon har ju gjort det innan och går ju ändå fram och lyfter på täcket.

Varför ljuga? Att erkänna att man kallblodigt mördat och skjutit en sovande försvarslös medmänniska på några centimeters avstånd i huvudet med två skott är helt enkelt för svårt att erkänna för Sara Svensson. Det är höjden av vidrig ynkedom att mörda en människa som sover genom att skjuta henne i huvudet på nära håll. Då blir det bättre för Sara känslomässigt att säga att hon sköt Alexandra på mer än en meters avstånd och inte sanningen, att hon sköt den sovande försvarslösa Alexandra i huvudet på nära håll. Att erkänna att hon sköt den vakna David i huvudet på ganska nära håll känns mindre känslomässigt svårt för Sara Svensson.

Hon har ju erkänt att hon smygit fram med en hammare och försökt slå ihjäl Alexandra när hon låg och sov. Vad är skillnaden med att sätta en revolver mot huvudet. Inte alls lika brutalt som att försöka med handkraft krossa huvudet med en hammare på en sovande person.

Det finns ingen anledning att ljuga om det i förhör efter förhör och i videon och i rättegången och 20 år senare. Hon skullle ha erkänt till slut om de pressat henne. Precis som hon erkänt allt annat.

Att Sara Svensson ännu en gång på nära håll angrep Alexandra, den andra gången med en skarpladdad revolver, är känslomässigt för svårt för henne att erkänna offentligt. Därför påstår hon att hon sköt Alexandra på någon meters avstånd istället för att säga sanningen, att hon sköt Alexandra i huvudet på några centimeters avstånd. Den första attacken med hammaren blev aldrig ens polisanmäld, till skillnad i givetvis, från när hon sköt Alexandra i huvudet på några centimeters avstånd. Det är därför hon ljuger om avståndet när hon sköt Alexandra till döds.

Sara berättar i förhören att överkastet låg nere vid midjan och inte var uppdraget över huvudet. Hon ritar en skiss över hur det såg ut och hon berättar när hon kommer andra gången så lyfter hon på täcket och förhöraren frågar om inte behöver lyfta på överkastet, nej bara täcket.

Om Sara vet att hon skjutit mot huvudet genom pläden och täcket så vet hon ju att det finns kulhål i pläden och att polisen förmodligen skulle ha hittat Alexandra så med täcke och pläd över huvudet. Så det går ju inte att ljuga om det. Hon borde ju fatta att polisen hittar kroppen med överkastet över huvudet och att det finns skotthål i överkast och täcke om det var så hon utförde det.

Så det håller inte. Det troliga är att Sara gjorde precis som hon berättar. Hon erkänner ju hela mordet

Men räcker hennes berättelse för att fälla henne för mord? Hon kanske ljuger eller säger saker som hon blivit instruerad av någon annan att säga.Förmodligen gud