Strider Transportstyrelsens TSFS 2010:125 12 kap. 3 och 7 §§ mot saklighetskravet?

Det som står i konsekvensutredningen gäller oavsett vad som händer med remissen. Det som tråden handlar om är att konsekvensutredningen visar att reglerna om missbruk och skadligt bruk som tillämpats sedan 2010 inte baseras på någon vetenskaplig evidens och bryter därmed av allt att döma mot gällande lag.

Jag vill spinna vidare på de rent juridiska aspekterna på dessa inlägg från medicin-tråden. Det medicinska underlag som framkommer här är så bristfälligt och undermåligt att det är värdelöst och oanvändbart (om det inte finns något avgörande som ännu inte framkommit).

Den ansvariga handläggaren på Transportstyrelsen måste kunna förstå hur orimligt det här är. Att besluta om att dra in körkort på så bristfälliga och undermåliga grunder måste rimligen kunna betraktas som tjänstefel.

Även de föreskrifterna har ju satts samman av några, får vi anta kvalificerade personer, varit ute på remiss, läkare har tagit PetH värden och rapporterat till Transportstyrelsen, dvs det har passerat en större antal personer utan protest. Då tänker du dig att den enskilde handläggaren ska se att allt egentligen bara är skit?
Tror du gravt överskattar den enskildes position till fritt tänkande här.

Ett av problemen med det som tråden handlar om är det INTE finns något spårbart remissförfarande gällande tillämpningen av PEth. PEth har börjat tillämpas på ett sätt som INTE är brukligt och som saknar vetenskaplig evidens.

Trots all negativ publicitet och knäppar på näsan så verkar Transportstyrelsen fortsätta att dra in körkort och kräva åratal av drog/alkotester av personer som inte kört rattfulla utan haft oturen att besöka en vårdcentral för allt annat än alkoholproblem.
Läkarkåren verkar inte heller ändrat sina rutiner utan forsätter att ta Pethprover på alla som besöker en vårdinrättning, och går t om ut och försvarar det.

Att läkarna fortsätter att ta dyra Pethprover på patienter som inte vill det, men samtidigt vägrar andra patienter att ta PSA prover tyder på någon rejält ruttet i systemet, det ligger något mera bakom detta.

Att regeringen totalt nonchalerar problemet tyder också på att det ligger saker som ännu inte är offentliggjorda bakom Peth skandalen.

Det hade varit enkla popularitetspoäng om Ulf Kristersson gått ut och sagt att detta måste stoppas.
Att människor som inte någonsin kört rattfulla blir av med körkortet på osäkra grunder är nog något som större delan av väljarna inte gillar, oavsett partisympatier.

Men det gör han inte, tvärtom det är knäpptyst från riksdagen förutom några få politiker.

Det här är något som EU ligger bakom, därav det svaga intresset från svenska politiker.
Att stoppa detta måste nog inbegripa hjälp av EU:s alkoholproducenter/lobbyister.
Det krävs tunga advokater och jurister för att fälla en statlig myndighets rättsröta.

Såg nyss att den som kämpat absolut mest i Riksdagen mot Pethproverna och gått hårt ut mot Transportstyrelsen och krävt att GD Jonas Bjelfvenstam avsätts.
Det är Thomas Morell SD som blivit nedpetad på listan inför valet till 61 plats.
Det är uppenbart att SD inte heller bryr sig om detta.

PEth-debaclet startade troligtvis med domen i mål nr 8914-19 daterad 2020-03-06 (Kammarrätten i Stockholm). Där Transportstyrelsens yttrande från sin egen Sektion prövning trafikant var avgörande. Ett yttrande som saknar tydliga vetenskapliga evidens.

Efter det publicerades Transportstyrelsens "PM om alkoholmarkörer vid bedömning i körkortsärenden" daterat 2020-06-18. Detta PM saknar också tydliga vetenskapliga evidens men skrivelsen känns igen från yttrandet i dom 8914-19. PMet saknar diarienummer och officiellt ansvariga personer. Transportstyrelsen vill inte delge så mycket information kring detta PM. Personen som står som författare i dokumentets egenskaper är enligt Transportstyrelsen inte ansvarig för innehållet i PMet. Detta PM blev praxis. Fungerande arkiverad webblänk https://web.archive.org/web/20220123114341/https://transportstyrelsen.se/globalassets/global/vag/trafikmedicin/trafikmedicinska-nyheter/pm-alkoholmarkorer-peth-och-cdt-2.pdf

2023-06-21 ersattes det tidigare PMet med PMet "Information om alkoholmarkörer vid bedömningar av medicinsk lämplighet för innehav av körkort" som hade diarienummer TSG 2023-4745. Om man tittar i dokumentets egenskaper så ser man vem som är författare av PMet. Fungerande arkiverad webblänk https://web.archive.org/web/20250524131708/https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/vag/trafikmedicin/pm-om-alkoholmarkorer-peth-och-cdtt.pdf

2025-06-26 avgjordes domen i mål nr 1089-25 (Kammarrätten i Stockholm) där rätten underkände PEth-mätvärden som skäl till körkortsåterkallelse.

2025-06-30 drogs ovanstående PM tillbaka. Arkiverad webblänk till nyheten https://web.archive.org/web/20250701080412/https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/korkort/trafikmedicin/nyheter-inom-trafikmedicin/transportstyrelsen-har-tagit-bort-pm-om-alkoholmarkorer-vid-bedomningar-av-medicinsk-lamplighet-for- innehav-av-korkort/

På den vägen är det.


Exakt. Se tidslinje ovan.


Som nämnts tidigare så är PEth-debaclet endast en liten liten del av det som denna tråd handlar om. PEth-frågan är så klart väldigt allvarlig men förtjänar troligen en egen juridiktråd.

Fast den kovändning som Transportstyrelsen har gjort med sin remiss och konsekvensanalys den 27 oktober förändrar det hela radikalt. Enligt det som Transportstyrelsen nu föreslår kommer det att krävas ett diagnosticerat beroende av alkohol för att utgöra hinder för körkort. Det är en mycket stor förändring jämfört med nuvarande föreskrifter och (de av allt att döma illegitima) ”riktlinjerna” gällande PEth.

Jag har tittat mer på det kompletta yttrandet från den sakkunnige (aktbilaga 12) i mål nr 1089-25 som avgjordes 2025-06-26 i Kammarrätten i Stockholm.

Nedan finns några citat med information som inte riktigt framgår om man enbart läser det rätten skrivit i domen under "Utlåtande av sakkunnig". Det kompletta yttrandet ger en mer övergripande bild av situationen. Yttrandet handlar om mer än just PEth-värden och stämmer väl överrens med det som denna tråd handlar om.

"I utredningen, såväl i intyget från anmälande läkare som i Transportstyrelsens handlingar, begagnar man sig av otidsenlig terminologi. Denna, framför allt begreppet ”missbruk” har nu utmönstrats i gällande manualer inom hälso- och sjukvård, såväl i WHO:s ICD-10, vars svenska översättning Socialstyrelsen använder, som DSM5, den amerikanska psykiatriska diagnosmanualen. ”Missbruk” bedöms som såväl negativt värdeladdat som oprecist, då det saknas validerade kriterier för missbruksdiagnosen. Detta är av stor betydelse för bedömningen av detta ärende."

...

"Utredningen klargör således inte om patienten i detta fall uppfyller någon av diagnoserna Skadligt bruk av alkohol eller alkoholberoende. I stället skriver Transportstyrelsen i sitt beslut 2025-01-02 att ”Du har ett skadligt bruk av alkohol som jämställs med diagnosen missbruk”. Man skriver vidare att de uppmätta PEth-värdena den 5 juli 2024 och den 11 november ”tyder på ett bruk av alkohol som inte är tillfälligt och ur medicinsk synvinkel är skadligt”. Bruk av alkohol vare sig det är tillfälligt eller inte utgör dock inte hinder för körkort. Huruvida bruket är skadligt kräver att en skada kan påvisas, vilket inte har skett. Hög alkoholkonsumtion är alltså inte tillräckligt kriterium för diagnosen."

...

"Ett högt PEth-värde talar för ett riskbruk av alkohol, med åtföljande risk för fysisk eller psykisk skada, men är alltså inte tillräckligt för att fastställa diagnoserna skadligt bruk eller alkoholberoende. För diagnos krävs mer underlag, fr.a. en klinisk bedömning."

...

"Den kliniska bedömningen utgörs främst av anamnes och status, validerade frågeformulär och lab-prover. I det aktuella fallet finns ingen uppgift om en klinisk bedömning genomförts eller resultatet av en sådan."

...

"Men även om kriterier för skadligt bruk eller alkoholberoende är uppfyllda måste därtill en riskbedömning göras: hur stor är risken för att patienten kommer att köra bil i berusat tillstånd? Liknande riskbedömningar görs vid andra sjukdomar som potentiellt kan påverka körförmåga. Avgörande är en bedömning av tillståndets svårighetsgrad. Någon sådan bedömning redovisas ej i detta ärende. Vad gäller alkoholberoende har flertalet som uppfyller kriterierna för diagnosen ett beroende av mild eller måttlig grad. Om tillståndet bedöms som stabilt och patienten medverkar till behandling behöver oftast ingen anmälan göras, än mindre något körkort dras in. Ur såväl trafiksäkerhetssynpunkt som folkhälsosynpunkt är det av stor vikt att alkoholberoende i normalfallet inte föranleder en anmälan till Transportstyrelsen, då en sådan rutin bidrar till att människor drar sig för att söka vård för alkoholproblem – med negativa konsekvenser även för trafiksäkerheten."

...

"Sammanfattning
- Den aktuella anmälan saknar avgörande dokumentation av patientens alkoholvanor. Någon klinisk bedömning av alkoholvanor har inte dokumenterats.
- Det saknas underlag för diagnostisk bedömning; fr.a. om diagnoskriterierna för skadligt bruk eller alkoholberoende är uppfyllda. Detta krävs för att bedöma patientens lämplighet att inneha körkort.
- Transportstyrelsen begagnar sig av otidsenlig terminologi, där missbruk anses oförenligt med körkortsinnehav. Missbruksdiagnosen är vetenskapligt utmönstrad.
- Transportstyrelsen övertolkar PEth-värdena. Hög alkoholkonsumtion i sig är inte hinder för körkortsinnehav. Höga PEth-värden talar för hög alkoholkonsumtion, men inte om personen kör bil under alkoholpåverkan. För att bedöma risken för detta krävs en kvalificerad klinisk bedömning."

Citat från domen

"SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågan i målet är om NNs körkort ska återkallas enligt 5 kap. 3 § p 7 körkortslagen (1998:488) på grund av att hans förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort."

...

"Det är Transportstyrelsen som ska bevisa för att det finns förutsättningar för körkortsåterkallelse. Mot bakgrund av den bristfälliga utredningen i målet och särskilt med hänsyn till vad den sakkunnige uttalat, anser kammarrätten att Transportstyrelsen inte har uppfyllt sin bevisbörda. Det saknas därför grund för att återkalla NNs körkort med stöd av 5 kap. 3 § punkten 7 körkortslagen. Överklagandet ska därför bifallas och underinstansernas avgöranden upphävas."

Det här handlar alltså om en synnerligen undermålig utredning av Transportstyrelsen. Det kan vara tjänstefel om det görs uppsåtligen eller av oaktsamhet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/#K20

Det här är naturligtvis juridiskt intressant, men man kan börja i en annan ände:

Det här är ju ett klassiskt problem då en värdering ändras därför att vetenskaplig evidens har omvärderats. Sådant sker regelmässigt och ofta, särskilt inom medicinsk praxis. Då inträffar ju "bara" en omvärdering och en ny praxis etableras. Nu har betydelsen av en alkolmarkör omvärderats, ungefär som gamla regler för epilepsi och diabetes också omvärderats. Jag vill inte påstå att det händer hela tiden, men det är definitivt inte ovanligt med omvärderingar över tid.

Sedan kan man då det gäller körkort och körkortshinder, ta sig en funderare på om det handlar om en rättighet (som tas bort på tveksamma grunder) eller om det handlar om en tilldelad behörighet som den enskilde skall kvalificera sig för. Att uppfylla ålagda krav är ju i det senare fallet inte någon egentlig fråga. Här gäller ju de, vid varje tillfälle, utgivna anvisningarna - och det finns etablerade vägar att gå för att ompröva eventuellt felaktiga beslut (vilket domen visar, rent praktiskt.

Frågan om enskilt ansvar för handläggare när de följer utgivna rekommendationer är ju egentligen inte särskilt (juridiskt) svår. Det är ju tämligen etablerat att de SKALL följa regelverken. Det är ju knappast tjänstefel att följa regelverket innan det har förändrats.

Sedan (det har berörts litet ytligt) kan ju många alkoholrelaterade avslag vara helt korrekta, ifall den kliniska bedömningen gjorts på en samlad bedömning, och inte enbart på en enstaka alkoholmarkörs mer eller mindre aktuella värde. Frågan har ju (i detta fall) inte varit ifall mätvärdet har betydelse för en klinisk missbruksbild, utan om mätvärdet ensamt kan vara ett rekvisit för att diskvalificera för körkortsinnehav.

Det som getts är inte några paragrafer tagna ur sitt sammanhang utan ett resonemang som redogör för problemet som tråden handlar om. Problemet är att det inte finns eller har funnits någon evidens för de regler som nu föreslås tas bort. Speciellt uppseendeväckande är PEth-ärendena där det vare sig funnits evidens eller formellt utgivna anvisningar (bara två PM).