Är "statusprylar" en negativ socioekonomisk klassmarkör idag?

Jag upplever att statusprylar mest tycks vara viktiga bland medelklassen/arbetarklassen där det inte finns särskilt mycket pengar i hushållen.

De barnen med dyrast märken är ofta de fattigaste.

Känns som att många försöker överkompensera sitt dåliga samvete för att man inte har råd att resa med att köpa dyra hoodies eller dyra prylar.

Sen syns det tydligt att de med pengar har dyrare kläder om man tittar på hela garderoben.

Det finns en styrka och självkänsla för de som har råd att köpa prylar med god kvalitet och slita i märket i sig.

Töntigast av allt är vuxna män som plötsligt allihop ska ha stetsonkeps.
Det blir ju helt absurt när först en kollega kommer med en ny keps och snart har varenda kille mellan 20-40 en likadan 😂😂😂

I och med miljö- och klimatmedvetenheten, så har det ju blivit inne i de högre klasserna - eller bland "etablerade" människor, eller hur man nu får uttrycka det just idag - att spara på saker i stället för att slänga bort dem när de blir omoderna och köpa nytt. En positiv utveckling.

Högst status ger enligt min spaning att ha vissa dyra, klassiska märken (tänk Burberry, Mulberry) men där man ser att det är vintage. Man vill ge intrycket att man hade råd att köpa den här rocken eller kjolen eller handväskan eller kepsen när den var ny och modern, och sedan har man vårdat den i stället för att slita och slänga, eftersom man är så försiktig med jordens resurser. Av samma anledning kan man köpa t.ex. en begagnad Volvo herrgårdsvagn.

I White Trash, Black Trash, arabtrash och allt annat trash samt nyrika, är det förstås status att ha det nyaste och dyraste och mest moderna just nu, även om det inte ens passar ihop, och även om den utstyrseln inte passar för tillfället. T.ex. Adidas-sportkläder, jättedyra gympaskor och en tjock, tung guldkedja om halsen. Och sedan går man till en finare restaurang eller nattklubb klädd så, på kvällen, och hoppas att bli insläppt...

Tror många missförstår, självklart förstår jag att man såväl värderar saker annorlunda med förändrad ålder som är mindre mån om att passa in när man lämnat barnaåren. Som tonåring är det väldigt viktigt att passa in och då följer man gärna trenderna, som vuxen har man i regel ett bra grepp om sin identitet och är inte lika osäker, så att intresset för t.ex. mode/märkeskläder sjunker när man är 20-30 och framåt fattar jag ju också.

Likaså att vad som ger status förändras mellan olika åldersgrupper, en 15-åring tycker att det är värsta statusen att ha en tröja för ett par hundra medan en 60-åring tycker att det är status att kunna säga att man köpt ett sommarställe.

Min poäng är snarare att vissa statusprylar som tidigare förknippades med just status på senare tid har "kidnappats" av grupper som inte anses ha hög status, med följd att dessa prylar i sig förknippas med "fel" grupp. Tänk typ Gucci-keps och BMW, dessa är ju dyra men förknippas inte sällan med boende i förorten, vilket ju gör att den "primära" statussökande gruppen (som har mest finansiella muskler) skräms bort.

Det är ju självklart något annat med typ ett dyrt boende eller ett dyrt sommarställe, dessa är så pass dyra att en socioekonomiskt fattigare grupp kan exkluderas, därav tappas inte statusen. Det är ju exklusiviteten som är nyckeln.

"Små-statusgrejer" som egentligen vem som helst har råd med, även om priset är mångdubbelt mot samma produkt från andra märken, har inte samma exklusiviteten och kan därför tas över av "fel" grupp, därav min fråga om t.ex. märkeskläder generellt inte har gått från att vara högstatus till att bli lågstatus.

Detta stämmer inte. Räcker med att kolla hur det ser ut på kommunala skolor vs friskolor. Alla barnen till arbetarklass/lägre medelklass där jag gick hade i stort sett aldrig kläder för över 1000 sek per plagg på sig, men det var standard bland barnen till rika affärsmän/entreprenörer att gå runt i jackor för närmare 10.000 kronor. Så det du skriver är helt enkelt inte korrekt. På skolan jag gick i hade de fattigaste barnen kläder från typ KappAhl, Ullared, H&M och liknande. Sedan är det vanligast med dylikt beteende hos folk där ytan är väldigt viktig, typ affärsmän, entreprenörer, advokater och liknande, där det är viktigt att markera status för att sälja in dig själv och få förtroende. Om du däremot jobbar som hantverkare eller betongare finns det ingen anledning att köpa dyra, skräddarsydda kostymer från Boss eller Armani för 20.000 eller en Rolex.

Vi har kanske olika människor runt oss och upplever det olika.
Kan ju också handla om vad man anser är hög status eller inte.

Själv handlar jag inte kläder på hm efter som det blir dyrt att köpa nytt hela tiden eftersom kläderna knappt går att tvätta 4 gånger innan kläderna ser ut som skit.

Men här har många barn där föräldrarna är vanlig överbelånad medelklass/hantverkare med Armani T-shirt med vräkig logga.
Det skulle ingen av de med pengar ha på sig.

Om du åker till några av de mer exklusiva friskolorna i landet på gymnasiet, som ligger på typ Östermalm, så kan du få en bild av hur den besuttna klassen klär sig. Ofta går de tonåringarna runt i jackor för över 10.000 sek, då jag observerat fenomenet med egna ögon. Just vräktiga loggor känns väldigt vanligt bland nyrika och typ proffsidrottare, dokusåpakändisar/influencers/youtubers som Chrippa och Joakim Lundell osv, men det är också vanligt med fejkade kopior bland detta segmentet. Många har köpt de där märkeskläderna på någon svartmarknad.

De mest exklusiva skolorna i stockholm är kommunala. Armani och boss är inget jag associerar till skräddarsydda kostymer.

En hantverkare har ungefär lika mycket anledning att köpa en dyr kostym som 95% av resten av befolkningen.

Jag talade om de mest exklusiva friskolorna i Sthlm då jag har personlig erfarenhet därifrån. Armani är kända för sina skräddarsydda kostymer. Fotbollstränaren Svennis brukade gå runt i sådana på matcherna.

Kostymer från armani och boss köper 9/10 på galge.

Jag tänkte lite på det för någon vecka sedan när hösten gjorde sitt intrång. Canada goose verkar helt ha tappat status som märke, inte sett en svensk med den jackan på 5-år utan det verkar mer som ullrockar och annat är det som gäller.

När jag ser en canada goose idag så tänker jag att det förmodligen rör sig om en kopia som är köpt för 199kr ifrån Kina.

Hittade denna färska SVT-artikeln från förra veckan.

Vändning för lyxjättarna – ”Världen börjar lyxshoppa igen”

Modeprofilen Fanny Ekstrand menar att världen har börjat lyxshoppa igen.

Inflation och tullar slog hårt mot lyxmodet. Men nu börjar försäljningen att ta fart igen.

– Känslan är att det vänder för flera bolag i den här sektorn, säger journalisten Gabriel Mellqvist till Ekonomibyrån.

Modeföretaget Hermes och lyxkonglomeraten Kering och LVMH, som äger märken som Gucci och Louis Vuitton, lyfte nyligen rejält på börsen efter att de rapporterat om ökade försäljningssiffror.

Hermes försäljning i Europa och USA till exempel, ökade med 10,3 respektive 14,1 procent.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/vandning-for-lyxjattarna-varlden-borjar-lyxshoppa-igen