Är "statusprylar" en negativ socioekonomisk klassmarkör idag?

Minns när jag var barn för ca 25 år sedan, då var statusprylar i alla dess former oerhört viktigt och det var underförstått att dyra ägodelar fungerade som en positiv klassmarkör (som det ju också varit historiskt).

Framförallt märkeskläder minns jag var en stor grej, märken som WESC, Von Dutch, JL, m.fl. var populära och det fanns mer eller mindre en förväntan om att man skulle lägga dyra pengar på just märkeskläder, att köpa kläder från en vanlig sportaffär sågs som "sämre". Värt att nämna är att jag själv absolut inte är uppvuxen i nån rikemansmiljö utan i ett vanligt Svensson-hem, så det är alltså inte ett isolerat fenomen utan jag minns att detta var en tydlig social förväntan bland den tidens skolbarn.

Samma med dyr elektronik ett par år senare när mer avancerade telefoner började slå igenom, det fanns en social förväntan om att man skulle "ha råd" med de senaste modellerna. Klockor, accessoarer, etc. fungerade också på samma sätt som typiska klassmarkörer där man signalerade att man hörde till en viss socioekonomisk grupp.

Numera verkar det inte alls vara samma fokus på märkeskläder och andra statusprylar, förutom möjligen som en negativ klassmarkör? Känns som att många ser det som "förortsmode" (i brist på bättre ord) att typ vara heltäckt i märkeskläder på samma sätt som var ett ideal runt 00-talet? Samma med jättedyra klockor och dylikt, det ses nästan som ett försök till att köpa sig status, snarare än att vara en naturlig del i en socioekonomiskt stark grupp så som det varit historiskt?

Har jag helt fel?

Ja du har fel det är på samma sätt nu som när du var barn!

Jag skulle säga att du har fel in absurdum.

Statusprylar och märkesvaror (kläder inkl) är minst lika viktiga idag så då, rent av än mer. Dock är det oftast andra märken och även delvis andra varor mot när du var ung (om du ursäktar uttrycket). Misstänker dock att du och jag är någorlunda jämngamla.

Dessutom är hetsen värre idag mot när vi "var unga", främst tack vare internet och sociala medier, vi lever även i ett ytligare samhälle (om än vi även då tyckte det var ytligt). Vi jämför oss än mer idag mot då. Klasskillnaderna är även större, betydligt. Avundsjukan därmed större. Ribban har även höjts gällande statusmarkörer i takt med att "vi" har fått det bättre ekonomiskt. Många prylar, boende och leverne som var exklusivt och ansågs "för mer" och världsfrånvänt för 25-30 år sedan är idag norm för en stor del av befolkningen.

Väl skrivet Zebran, märkesbögar är mer inne än någonsin, tacka alla "influencers" för det.
Andra märken och nya idioter, same same..

Har vi verkligen fått det så mycket bättre ekonomiskt då? Till och med folk med högskoleexamen across the board får väl mindre för pengarna än vad dom fick för 20 år sedan? Sen känns det som att folk fått det sämre ekonomiskt handlar om andra konsumtionsvanor till stor del framför allt mellan unga och äldre. Vilket snarare tyder på att statusmarkörerna blivit starkare som du säger.

Tack! Håller med dig. Influencers är djävulens verktyg, denna korkade och ytliga grupp har nästlat sig in, förstört och förpestat tillvaron för alla samhällsgrupper, främst för barn och unga, men tyvärr även lättledda vuxna har injicerats av deras vidriga och fördummande gift.

Jag kan tänka mig att när man som lite äldre ser "de yngre" bära konstiga fula kläder så ser man inte att den skitfula tröjan som sitter skitdåligt och de fula jeansen som är vida och breda och uppdragna upp i röven är just dyra märkeskläder... De vi suktade efter på 90 talet och 2000 talet är inte på modet i dag.
Därför kan du kanske uppleva det som att de inte klär sig i märkeskläder...

Alltså det är klart att Guccikepsar, Haglöfsjackor och Canada Goose fått sig en törn av den tendensen men jag ser fortarande samma mönster när det kommer till elektronik, fordon, löpningscommunityn som jag är en del av ser jag oftast dyra skor, dyra plagg, dyra klockor osv trots att folk knappt kan springa 10km på 50min.

Den stora massan har fått det bättre ekonomiskt, soklart - medelklassen växer för varje år, medelklassen bli övre medelklass i snabb takt, dock har "arbetarna" och "vanligt folk" fått det antingen sämre eller tuffare. De halkar efter. Klyftorna har ökat dramatiskt de senaste tio åren.

Dock har våra levnadsvanor (som du påpekar) blivit dyrare. Konsumtionshetsen är värre än någonsin, tillgängligheten på prylar/varor/kläder är som natt och dag mot 25 år sedan. Har du plånbok, kan du köpa vad du vill när du vill, året runt, i nio fall av tio dessutom hemkört till dörren. Dessutom kan i princip vem som helt ta ett lån (oavsett jobb, säkerhet, eller behver ange till vad inom rimlighetens gränser), vilket folk gör, blancolån och skit, för att köpa junk. Och folk tar lån för att köpa smörja och lyxvaror, handlar rent av skräpmat på kredit - vilket inte fanns på folks karta (i det närmaste) för 25 år sedan, då sparade man, på ett helt annat vis.

Med det sagt, var givetvis allting inte bättre "förr", alla tider har sin charm och sina fördelar. Men, folk (och framförallt unga) var mer jordade förr. Men, jag kan vara ute å cykla.

Jag tror unga skiljer sig åt på det sättet att det finns en större extremitet av dom som skuldsätter sig eller bränner varje lön på skit utan att spara en krona. Jag är fortfarande i 20-årsåldern och det är faktiskt väldigt stor skillnad på folk man känner. Ofta är det dom som kommer från en välutbildad familj och kanske har tagit över ett större sparande i form av en fond eller dylikt som faktiskt ser pengar som tillgång som bygger mer tillgångar snarare än "fun-coupons". Sen känns det som att det finns väldigt många unga aspirerande börshajar jämfört med förr. Vet inte hur det går för den gruppen i stort men även dom som inte bränner sina pengar på skit känns det som att det finns en annan hets att ta risker och bli rik snarare än att bygga långsamt. Vet åtminstone en polare som trodde han skulle tjäna väldiga pengar på dom här GME/AMC aktierna och det gick ju som det gick tyvärr. En annan polare som försökte ta sig in i valutatrading med brutal hävstång. Känns dock som ett större mönster.

Jag tycker att bilmärken har påverkats mer - vissa modeller och märken associerar jag direkt med kriminella pengar och orten.

Jag håller med trådstartaren.

Prylar som i konsument produkter och kläder har inte samma status längre. Rent generellt skulle jag säga att prylar objektivt sett har blivit billigare och avsevärt lägre kvalitet och mer förgängligt.

Status skiftar naturligtvis mellan olika grupper i samhället. Men boende skulle jag säga är den sak eller objekt som har absolut starkast statusvärde hos gemene man och över klassgränser.

Rena konsument produkter skulle jag säga ger väldigt lite status.

Och precis som trådskaparen noterar så är ofta vissa märken en negativ status iom att de associeras till vissa sociala grupper.