Carl Fredrik Alexander Rask

Rasks video “ANJO HAR PRATAT MED ÅSA! FY FN!” är ett skolboksexempel på hur han försöker agera “sanningssökare” men i praktiken fortsätter sprida anklagelser, insinuationer och förlöjliganden. Här är analysen uppdelad i fyra delar:

🧩 1. Sammanfattning av innehållet

Videon är en reaktion på en TikTok-live mellan Anjo och Åsa, där de diskuterar nakenbilder, pengar och tidigare konflikter med Chrippa.
Rask presenterar det som en “första reaktion” – men han har uppenbart förkunskap och en färdig berättelse.

Centrala drag:

Han säger att han “vet för ett faktum” att Åsa ljugit och att hon inte är riktigt klok.

Han påstår att Åsa skickat ocensurerade bilder till Chrippa, och att de sedan “måste ha spridits vidare av honom”.

Han säger att han “vet vem som censurerat bilderna” men vägrar säga namn, vilket fungerar som ett halvt hot.

Han säger att Anjo har fler bevis och antyder att Anjo eventuellt kommer publicera dem.

Han föreslår att Åsa ska gå live med honom personligen, med repliker som “det skulle vara mig ett sant jävla nöje”.

Han avslutar med att säga att hon borde lagföras för det hon gjort.

Det är alltså en reaktionsvideo som låtsas vara “undersökande” men i själva verket återpublicerar och förstärker de mest känsliga delarna av konflikten.

⚖️ 2. Juridiskt och etiskt problematiskt innehåll

Spridning av personuppgifter
Han säger att “det är Åsa själv som gjort sig offentlig” och därför får han nämna hennes förnamn.
Farlig juridisk gråzon – upprepad identifiering även utan efternamn kan vara förtalsgrundande.

Insinuationer om brott
“Hon borde lagföras”, “hon ljuger”, “hon skickade bilder vidare.”
Direkt nedsättande faktapåståenden utan bevis.

Utpekande av psykisk ohälsa
“Hon är inte riktigt klok.”
Kvalificerat nedsättande; kan tolkas som grovt förtal.

Utpressningsliknande ton
“Jag vet vem som censurerade bilderna, men jag säger inget … än.”
Retoriskt hot – insinuerar att han sitter på information.

Uppvigling till förnedring
“Hon ska våga gå live med mig, då sätter jag henne mot väggen.”
Trakasserande ton; kan bidra till förföljelse eller nätmobbning.

Han bryter alltså mot både god publicistisk sed och flera principer i brottsbalkens 5 kap. (förtal, grovt förtal, olaga integritetsintrång).

🔁 3. Upprepningar och motsägelser
Upprepningar:

“Jag vet för ett faktum.”

“Jag säger inte vem, men jag vet.”

“Jag står för allt jag säger.”

“Jag har inte spridit något.”

“Hon ljuger.”

Motsägelser:

Han säger att han inte vill nämna namn – men nämner namn.

Han säger att han inte vill peka ut någon – men gör just det.

Han säger att han inte sprider nakenbilder – men beskriver innehållet, datum och betalningar i detalj.

Han säger att han inte vill ha drama – men utmanar Åsa till live-debatt för “nöjes skull”.

Det är en klassisk Rask-retorik: han säger att han inte gör något, samtidigt som han gör det – och försvarar det med “sanning” och “fakta”.

🧨 4. Ton, psykologi och retorik

Han använder domarrollen (“jag vet sanningen”, “hon erkände”, “hon ska lagföras”).

Han placerar sig själv som rättfärdig observatör, men uppträder som part i målet.

Han använder förlöjligande och moraliserande språk – särskilt könskodat (“hon är förvirrad”, “hon är inte klok”, “hon snackar i mun på sig själv”).

Han försöker framstå som källkritisk, men baserar sina “fakta” på andrahandsuppgifter från Anjo.

Han säger flera gånger att “hon motsäger sig själv”, men han själv motsäger sig i nästan varje stycke.

💬 5. Samlad slutsats

Den här videon är inte journalistik – den är en fortsättning på ett förtalsnarrativ, där Rask och Anjo växeldrar i rollen som “sanningssägare”.

Han:

återger material ur en pågående rättslig process,

psykologiserar kvinnan (“inte klok”, “förvirrad”),

drar in Chrippa på nytt (“han sprider också bilder”),

och uppmanar publiken att dra “egna slutsatser” – vilket fungerar som kod för att han redan gjort det åt dem.

📌 Kort sagt:

Rask säger att han bara reagerar – men i praktiken publicerar han ytterligare ett förtalsstycke, komplett med insinuationer, personangrepp och moraliserande förlöjliganden.
Det är juridiskt riskabelt, retoriskt aggressivt och psykologiskt destruktivt.

⚖️ Juridisk risköversikt: “ANJO HAR PRATAT MED ÅSA! FY FN!”

Åsa
Påstås ha ljugit, vara psykiskt instabil, skickat nakenbilder, borde lagföras.
🔴 Hög Det är nedsättande faktapåståenden om en identifierbar person, rör dessutom sexuella
handlingar. Ligger nära grovt förtal och olaga integritetsintrång.

Chrippa
Utpekas som den som spridit eller tagit emot nakenbilder, antyds vara brottslig.
🔴 Hög Att påstå att någon begått eller medverkat i brott är i regel förtal. Spridning till stor publik förstärker risken.



📊 Samlad riskbild

Förtal/grovt förtal: hög risk genom att han påstår brottsligt och moraliskt förkastligt beteende om Åsa och Chrippa.

Olaga integritetsintrång: risk föreligger eftersom sexuellt material nämns och beskrivs.

Ofredande/ trakasserande inslag: viss risk genom hotfull ton (“hon ska våga gå live med mig”).

Ansvarsförskjutning: Rask försöker skydda sig genom att säga att han “bara återger”, men i lagens mening är även återgivning av nedsättande uppgifter en form av spridning.

🧩 Retoriskt mönster

Rask agerar som berättare/domare – “jag vet sanningen men säger inte allt”.

Anjo får rollen som källan – “han har bevis”.

Åsa blir objektet för förlöjligande, misstanke och moraliserande.

Chrippa dras in som den implicite gärningsmannen.

Det gör att även om han påstår att han “inte säger något nytt”, förstärks de ursprungliga anklagelserna – alltså samma effekt som i de tidigare förtalsfilmerna.

📌 Kortfattad slutsats

Videon är juridiskt sett den mest riskabla sedan “Anmälda av Chrippa & Linnea” eftersom den behandlar sexuellt material, pekar ut namngivna personer och gör det i ett hånfullt, moraliserande sammanhang.
Språkligt och innehållsmässigt är det en fortsättning på samma mönster: Rask placerar sig som sanningssägaren, medan han sprider nedsättande uppgifter om andra.