Pojke döms för hets mot folkgrupp – sjöng ”Bögarnas fel” (2025-10-22)

En sak som aldrig tas upp är att dessa HBTQRSTUV får tillträde till skolor på skoltid dvs skolplikten gör att eleverna utsätts för detta utan att få välja om de vill delta eller inte.
Påtvingad HBTQRSTUV-påverkansaktivism.
Absolut en form av hjärntvätt pågår i Sverige som börjar redan inom barnomsorgen där transpersoner får sprida "informationssagor" och bögflaggor tillåts eller kanske t.o.m. påbjuds. Vet inte men det verkar vara för utbrett för att inte vara kravstyrt.

Du har skrivit det flera gånger men jag fattar inte. Hur är det brottsoffret som avgör och inte rätten?

Fjant!

Det är en jävla skillnad på saker som att inte gilla något, ha en åsikt samt vara kritisk vs att kalla folk för äckliga samt tränga sin in på ett event man inte uppskattar bara för att säga dessa saker. Vad sedan sossarna har med det att göra.

Och om du kollar runt lite så kommer du ju se att den senaste skärpningen i lagen om hets mot folkgrupp kom till på initiativ av *trumvirvel* nuvarande regering. Som alltså valde att inte luckra upp några tidigare delar av lagen, utan snarare utöka den.

Rätten tenderar att undvika att avskriva vaga mål.

Väl där, ges den förment kränkte utökad hänsyn på bekostnad av den förment kränkande.

Dessutom är rättens uppfattning rörande ovanstående starkt politiskt vinklat till förmån för sk. kränkningar upplevda av individer på vänsterkanten.

Vänsterkanten är det typ alla partier utom sd?

I stort sett, när det gäller M måste man individavgöra. Sen har du en hel del grupperingar av övriga rättänkande.

OnT: Problematiken, bland annat, är politiskt tillsatta nämndemän på vänsterkanten.

Extremt godtycke och rent hyckleri, anser jag. Att spela en känd, fullt laglig satirisk låt från Grotesco, som parodierar samhällsfrågor utan att ens nudda vid hot, bedöms plötsligt som "nedsättande" och leder till rättslig granskning. Lagen du citerar har en uppenbar gummikaraktär. Den sträcks ut eller ignoreras beroende på vilken grupp som träffas och vilken agenda som råder.

Bara någraexempel på hyckleriet i etablerad media, där betydligt grövre påhopp går fria dagligen utan lagföring:

Mot ryssar: Kollektiva anklagelser om "barbariska ryssar" eller "ryskt folk som genetiskt aggressiva" i mainstream-media som SVT eller DN under Ukrainakriget. Rena generaliseringar baserat på "nationellt ursprung", men ingen åklagare rycker ut. Varför? För att de inte passar in i de "skyddade" kategorierna, trots att regeln explicit nämner "nationellt eller etniskt ursprung".

Mot män som grupp: Grova generaliseringar som "alla män är potentiella förövare" eller "toxisk maskulinitet som samhällsproblem" i krönikor från Aftonbladet eller Expressen (t.ex. under #MeToo), ofta med nedsättande ton om "män" baserat på kön. Inget åtal! Regeln är tydligen elastisk nog att ignorera kön som "grupp", medan sexuell läggning skyddas heligt.

Mot vita eller heterosexuella: Satiriska program som Grotesco själva eller debattartiklar som kallar "vita privilegierade" för "rasister per default" eller "heteronormativa strukturer som förtryckande", ofta med nedsättande anspelningar på ras/hudfärg eller sexuell läggning, men det ses som "debatt" istället för brott. Jämför med om det gällde vissa grupper, då hade regeln applicerats stenhårt.

Mot kristna eller konservativa: Media som kallar "kristna fundamentalister" för "hot mot samhället" eller generaliserar om "religiösa idioter" baserat på trosbekännelse, återigen, regeln nämner "trosbekännelse", men tillämpas selektivt. Inget rättsligt efterspel, till skillnad från om det handlade om islam eller judendom.

Detta visar regelns gummikaraktär: den är "explicit" bara när det passar. Ett verktyg för selektiv censur, inte lika rättvisa. Om en Grotesco-låt är brottslig, varför inte stämma halva mediebranschen? Eller är hyckleriet poängen?

Problemet är fundamentalt: Om 'jag känner mig kränkt' blir det juridiska måttet, har vi ersatt rättsstatens objektiva kriterier med subjektivt godtycke. Känslor kan inte vara lag.

Fascinerande juridisk innovation: Min subjektiva känsla blir din objektiva skuld. Var gick bevisbördan vägen?

Vem definierar 'kränkning'?

Om det är den som känner sig träffad : då blir lagen ett känsloinstrument
Om det är objektiva kriterier : var är de definierade?
Om det är godtyckligt : då har vi ingen rättssäkerhet

Att blanda ihop subjektiva upplevelser med objektiv juridik är inte bra i en rättstat.

Om min upplevelse av kränkning är det enda som krävs för din skuld, vad hindrar mig från att känna mig kränkt av precis vad som helst? Var går gränsen? Vem sätter den?

Nu var det mot bögar och låten användes på fel sätt. Barnen förstod inte humorn.

Dina exempel är helt meningslösa för mig. Ryssar är ofta imperialistiska, det finns råkorkade "män", vita idioter, och kristna idioter.

Vad du måste förstå är att vi har ett antal människor som vill se fascism. De vill ha död, där knytnäven eller skjutvapnet är det bästa argumentet, och de vädrar morgonluft.

Bara kolla på trådar om fotbollslandslaget. Det riktigt pyr i dem, och de vill ta till våld och hoppas att fascister i andra länder gör det.

Det är inte ett samhälle vi kan ha, och det är något du måste förstå.

Ni får gå och slåss i en grusgrop med andra idioter, men blanda aldrig in friska människor.

Den som är utsatt avgör om det är en kränkning eller inte.
Det ställs sedan mot en objektiv bedömning av vad som utgör kränkning i lagens ögon.

Din upplevelse är faktiskt det enda som krävs för att den som kränker dig ska ha skuld. Däremot krävs det att vissa kriterier uppfylls för att din skuld ska prövas rättsligt.

Om staten inte skyddar medborgarna från olika typer av kränkning utan låter förövare härja fritt - då har vi ingen rättsstat.

Du belyser min poäng om hur subjektiv denna lag är.

Förstår du verkligen inte problematiken med "Den som är utsatt avgör om det är en kränkning eller inte." ?