Citat:
Ursprungligen postat av
Smeso
Nu hittar du bara på, eller så kan du inte din Bibel särskilt väl.
Det finns inget som helst i Bibeln som skulle kunna ge stöd för påståendet att smärtan skulle vara "ytterligare straff för andra synder än att äta den förbjudna frukten".
1 Mos 3:16 säger:
"Till kvinnan sa han: ”Det ska bli mycket besvärligt för dig att vänta barn, och med smärta ska du föda."
Denna dom uttalas omedelbart efter att Eva har ätit frukten och gett Adam att äta och efter att Gud har konfronterat dem om deras olydnad. Bibeln presenterar dessa konsekvenser, inklusive smärtan vid barnafödande, som en direkt följd av syndafallet, det vill säga, handlingen att bryta Guds förbud att äta av den förbjudna frukten.
Det finns inga som helst omnämnanden av att några andra synder som skulle ligga till grund för det straffet, så det har du bara hittat på.
Och, om det faktum att vi föds i synd av syndare leder till att vi inte kan undgå att synda så är det ett designfel i skapelsen (alltså att vi inte kan födas utan synd).
Bibeln hävdar å ena andra sidan att Gud skapade människan med fri vilja och att denna design tillät möjligheten att välja Gud (livet) eller att välja bort Gud (synden), men å andra sidan hävdar förespråkare av arvssynden att människan föds med inriktning på synd (alltså med en fri vilja som redan är påverkad i fel riktning).
Om korruption av den fria viljan skedde på grund av syndafallet på så vis att val som en tidigare generation gjort kunde vara ärftliga så är det ett fel i designen och inte alls längre "fri vilja".
En perfekt design ska kunna tåla alla tänkbara förhållanden som den designats för. Om designprincipen var fri vilja att välja att följa Gud eller att synda så skulle designen ha behövt inkludera båda alternativen och ändå kunna fungera oberört för att det skulle vara en perfekt design. En perfekt design med fri vilja skulle alltså ha tillåtit att nästa generation skulle ha exakt samma val, inte ett val färgat av den tidigare generationens val.
Den klassiska arvsynden (som hävdar att vi ärver både skuld och en korrupt natur från Adam och Eva) baseras inte på några faktiska Bibeltexter, utan Bibeln hävdar istället specifikt att det är fel att ärva föräldrars synder:
Hesekiel 18:20:
"Den som syndar, han skall dö. En son skall inte bära straffet för sin fars synd, och en far skall inte bära straffet för sin sons synd. Den rättfärdiges rättfärdighet skall komma honom själv till godo, och den ogudaktiges ogudaktighet skall falla tillbaka på honom själv."
Men det är svårt att utrota gamla felaktiga uppfattningar och missförstånd.
Exempel på vad som i samtiden talades om som frukt, samt vad det innebar att "bli som en gud":
"God blessed them and said to them, “Be
fruitful and increase in number; fill the earth and subdue it. Rule over the fish in the sea and the birds in the sky and over every living creature that moves on the ground.”"
(1 Mose 1:28)
"Shamhat unfastened the cloth of her loins,
she bared her sex and he took in her charms.
She did not recoil, she took in his scent:
she spread her clothing and
he lay upon her.
She did for the man the work of a woman,
his passion caressed and embraced her.
For six days and seven nights
Enkidu was erect, as he coupled with Shamhat.
When with her delights he was fully sated,
he turned his gaze to his herd.
The gazelles saw Enkidu, they started to run,
the beasts of the field shied away from his presence.
Enkidu had defiled his body so pure,
his legs stood still, though his herd was in motion.
Enkidu was weakened, could not run as before,
but
now he had reason, and wide understanding.
He came back and sat at the feet of the harlot,
watching the harlot, observing her features.
Then
to the harlot’s words he listened intently,
[as Shamhat] talked to him, to Enkidu:
‘You are handsome, Enkidu,
you are just like a god!
Why with the beasts do you wander the wild?"
(Gilgamesh eposet)