Svenska Fotbollslandslaget

Kartan (Tomassons utopiska experiment) överensstämmer inte alls med landskapet (lagets faktiska avsaknad av eget spel och svårt undermåliga prestationer). Tomasson var en bra spelare (bl.a. 52 mål på 112 landskamper för Danmark) men har inga meriter som tränare och fungerar helt uppenbart inte alls som matchcoach. Sverige lyckas inte pressa motståndarna, av någon obegriplig anledning befinner spelarna sig ständigt i fel utgångsposition för det, för långt från motståndarna. Xhaka kunde gå och lunka och i lugn och ro agera spelfördelare, svenskarna var inte ens närvarande i kampsituationer på mittfältet. När Sverige pressas lyckas de inte spela sig ur det. Det finns inget eget ordnat spel, generellt är passningskvalitén för låg för det, kreativiteten obefintlig, spelarna blir lätt stressade och spelar bort bollen. Försvaret fungerar inte som det ska, det finns ingen rak backlinje som försöker ställa motståndare offside, det uppstår desperata situationer som inte borde behöva inträffa (därav svenske målvaktens ystra utflykter vid straffområdesgränsen), det är för lätt att komma till avslut mot Sverige (17-7 i avslut till Schweiz, 8 av deras avslut på mål). Ingen förmår ens skaffa sig tid och läge för att försöka slå avgörande passningar till Isak och Gyökeres. Sedan kan man fundera på varför Bergvall är den som, genom schweiziska misstag, kommer till två utmärkta lägen, som han inte kunde hantera, och inte Gyökeres. I första halvlek var Bergvall den ende svensk som gjorde något vettigt, han var i alla fall lugn och klok med bollen, väggspelade med Bernhardsson och andra, även om det inte ledde till någonting.

Som tidigare anser jag att Sverige bör spela ett 4-2-3-1-system med betoning på defensiv arbetsdisciplin, desto viktigare ju mer habilt motståndet är. Två fysiskt starka innermittfältare med "spelförstörande" spetsegenskaper som hjälper mittförsvaret att inte bli överspelat och hindrar motståndarna från att komma till så lätta avslut som Schweiz gjorde.

När Skottland spelade 0-0 borta mot Danmark i VM-kvalet i september ställde de upp med ett 4-2-3-1-lag. 16-11 i avslut till Danmark, men endast 2 av de avsluten på mål - därför att Skottland lyckats organisera sitt försvar och få det att göra sitt arbete på ett beprövat sätt. Deras innermittfältare håller högre klass än något Sverige kan ställa upp just nu, McTominay (Napoli) och Ferguson (Bologna), de är just väldigt hårt arbetande, defensivt alerta, kampinriktade. Och Skottland lyckades trots allt få till 11 avslut (bara 1 på mål) mot Danmark, trots att de i stället för supermegahyperstjärnorna Isak och Gyökeres får nöja sig med London Dykes (Birmingham) och Ché Adams (Torino):

https://www.whoscored.com/matches/1896690/live/international-world-cup-qualification-uefa-2025-2026-denmark-scotland

Utan ledare på planen kan ni fantisera om vilka system och vilka tränare ni vill.

Kunde inte sagt det bättre själv. Din analys är rätt på. Sverige ska spela på ett sätt som funkar oss. Igår fick vi även se att Isak och Hien inte är ledare. Är övertygad om att Kulan hade fått laget att prestera mycket bättre om han var hel.

Vilka svenska spelare skulle bäst ta de rollerna?

Det skulle väl få bli Jesper Karlström och Hugo Larsson (men han tycks inte alls vara i form, och måste spela mer fysiskt). Karlström och Saletros från denna trupp kanske, men det är väl möjligt att det finns någon annan Allsvensk spelare som skulle kunna prövas.

Karlström är lagkapten i Udinese - ingen spektakulär spelare på något sätt, men man blir inte lagkapten i ett mittenlag i Serie A om man inte är en duglig och pålitlig spelare. Isak Hien är inte lagkapten i Atalanta, men ordinarie i ett lag som varit bland de sex bästa i ligan ungefär under de senaste åren.
I landslaget ser Hien och Karlström dock, i detta uppenbarligen icke-fungerande system, bortkomna ut.
Hien står ofta som siste man när laget redan blivit överspelat och får bli det snopna ansiktet utåt efter ännu ett snöpligt baklängesmål.

Mittfältet fungerade tyvärr inte alls igår. Bergvall ok, Ayari löste något uppspel men annars osynlig. Karlström usel. Saletros kom in och hade dåligt självförtroende och inte blev det bättre när publiken stönade.

Karlström var riktigt dålig igår, samtidigt som det är en svår roll. Tycker det är märkligt att spela två mer offensiva mittfältare som Bergvall och Ayari mot ett lag som Schweiz. Bergvall löpte mycket och kämpade bra men kändes som han var överallt på plan och hans utflykter gjorde det väldigt ihåligt på mitten.

Jag tycker att landslaget har saknat den typen av spelare du eftersöker under många år nu och att det är en av huvudförklaringarna till att det gått sämre de senaste 10-15 åren.

JDT gör många fel. Men att välja Isak som kapten är nog ett av de värre.

https://www.flashscore.se/match/fotboll/schweiz-rHJ2vy1B/sverige-OQyqbHWB/summering/statistik/0/

Toppstatistik

Sverige hade noll skott på mål, Schweiz åtta.

Väldigt märkligt och otypiskt av JDT.

Instämmer i det. Det var ett ständigt problem under Erik Hamrén och blev (efter Janne Anderssons tidiga peak med framgången i Rysslands-VM 2018) ett fortlöpande problem under hans tid. Nu är den defensiva stadgan ännu mer frånvarande, och jag är ju av den uppfattningen att om inte mittbackarna och innermittfältarna fungerar som de måste göra blir det väldigt svårt att nå dugliga resultat. Jag sätter väldigt stort värde på högklassiga insatser på de positionerna, och inte minst en kampmentalitet och vinnarinstinkt hos spelarna som får det förtroendet.

Potentialen finns där helt klart men dom är inte där ännu .. 90- och 2000-talets spelare, presterade på högsta nivå internationellt , CL, EM, VM, Serie A, Premier League-topplag.

Dagens spelare, spelar i starka klubbar, men har inte ännu bevisat sig på högsta scenen mot toppmotstånd kontinuerligt.