Citat:
Ursprungligen postat av
Bajsaetaren
För mig och många andra svenskar så är naturupplevelser något viktigt och värdefullt från tidig barndom och ända fram till slutet. Men förutom en del thailändare och polacker som plockar svamp och bär så tycks det mig att skog och mark är fullständigt ointressant för en förkrossande majoritet av utomeuropeiska invandrare, speciellt MENA. Det är jag visserligen väldigt tacksam för. Att dra ut på landet, till fjällen eller skärgården är ju nästan de enda platser man får vara ifred på nu för tiden. Men vad beror det på? Har ni någonsin hört om invandrare som vandrar i skogen eller i fjällen för skojs skull? Eller personligen sett? Det har inte jag, inte en enda gång faktiskt. Jag har aldrig hört om en invandrare som är bonde i Sverige heller. Jag har sett en del gamla invandrare som odlar på koloni-lotter inne i stan iof.
Jag har sett några fåtal invandrare med båtar men där har jag fått intrycket av att det är mer som med deras bilar, att de vill imponera på sin omgivning. Att de verkligen uppskattar segling eller verkligen kan något om sjömanskap har jag väldigt svårt att tänka mig. Jakt skulle man ju kunna tänka sig att de gillar, då får de ju använda vapen och kan impa på sina "brushur" med en skjuten älg eller något, men nej det är samma sak där så vitt jag vet. Den enda invandrare jag kan komma på som sysslar med jakt och slakt är Leif GWs vietnamesiska "betjänt" vars namn jag inte minns. Men det lustiga är att när det gäller invandrare från länder som Holland och Tyskland är det ju precis tvärtom, de flyttar inte sällan hit just på grund av den vackra naturen och allemansrätten!
De flydde ju genom naturen på sin väg hit. De har antagligen sett nog av den. Nu vill de ha betong och neonljus, eftersom allt som har med naturen att göra för dem är för evigt förknippat med fattigdom och trauma.
